Från början var Esra och Nehemja en bokrulle som kallades Esra bok. Ända fram till år 1448 var det en bok i den hebreiska Bibeln (Tanach), sedan dess är de uppdelade och återfinns som två böcker: Esra och Nehemja. Den inbördes ordningen där Esra kommer före Nehemja är densamma i alla traditioner. I den kristna Bibeln återfinns böckerna bland de historiska böckerna, mitt i GT, efter Krönikeböckerna. I den judiska Bibeln är de däremot placerade näst sist, i den tredje delen som är Skrifterna (Chetuvim). Den sista boken i Skrifterna är Krönikeböckerna som också antas ha skrivits av Esra. De två sista verserna i Krönikeböckerna (2 Krön 36:22-23) är nästan exakt samma som de tre första här i Esra (Esra 1:1-3). Detta talar också för att dessa tre böcker från början var en enhet. Placeringen sist i GT passar rent kronologiskt också bra. Anledningen till att både Esra/Nehemja och Krönikeböckerna delades upp och blev flera böcker beror på att den grekiska översättningen Septuaginta delade upp dem. Den uppdelningen har sedan följt med i den kristna traditionen.
Kronologi – kungar
Följande kungar regerade i det persiska riket:
Kyros 539-530 f.Kr.
Kambyses II 530-522 f.Kr.
Darejavesh (Darius) I 522-486 f.Kr.
Xerxes I 486-465 f.Kr.
Artaxerxes I 465-424 f.Kr.
Darejavesh (Darius) II 423-404 f.Kr.
Artaxerxes II 404-358 f.Kr.
Artaxerxes III 358-337 f.Kr.
Darius III 336-330 f.Kr.
Persiska riket får sitt slut 331 f.Kr. då Alexander den store besegrar Darius III vid slaget i Gaugamela.
Struktur
Esra/Nehemja är en enhet med sju distinkta stycken som hör ihop. Det går att illustrera dem som parallella par eller en stor kiasm.
1a Serubbabel återvänder (Esra 1-2)
1b Serubbabels bedrifter (Esra 3-6)
2a Esra återvänder (Esra 7-8)
2b Esras bedrifter (Esra 9-10)
2a Nehemja återvänder (Neh 1-2)
2b Nehemjas bedrifter (Neh 3:1-7:3)
3 Avslutande reformer och uppräkningar (Neh 7:4-13:31)
A Serubbabels återvändande (Esra 1-2)
B Templet byggs – motstånd (Esra 3-6)
C Esras återvändande (Esra 7-8)
D Folket renas (Esra 9-10)
C Nehemjas återvändande (Neh 1-2)
B Murarna byggs – motstånd (Neh 3:1-7:3)
A Serubbabels återvändande; avslutande reformer (Neh 7:4-13:31)
Det kiastiska mönstret visar utan någon som helst tvekan att Esra/Nehemja är en bok som hör ihop. Den symmetriska strukturen ger också en förklaring till den dubbla listan med namnen på de som återvände i Esra 2 och Neh 7. Strukturen hjälper också till att se de områden och teman som författaren betonar: Överlåtelse och efterföljelse (tre uppbrott beskrivs då folket lämnar sitt bekväma liv i Babylon för att återvända och bygga upp Guds tempel och muren); vikten av personligt engagemang (uppräkningar med specifika individuella namn); bönens och fastans viktiga roll (Esra 9-10 och Neh 4-6); omvändelse och lydnad; varje våg mötte motstånd (den som bygger på Guds verk kommer möta motstånd både utifrån och inifrån).
Berör tidsperioden: 539 – 444 f.Kr.
Skrivet: ca 556-444 f.Kr.
Författare: troligtvis Esra
Relaterade böcker:
Nehemja,
Ester,
Sakarja,
Haggai,
Malaki
Kyros cylinder är en 2 dm lång cylinder av lera som upptäcktes 1879 i Babylon och dateras till omkring 538 f.Kr. Här beskriver Kyros sin seger över Babylonien och de förtryckta folkens befrielse. Proklamationen berör religionsfrihet och rättstrygghet och ses som den första människorättsliga förklaringen och delar av texten finns ingraverad över ingången till FN-högkvarteret i New York. Originalet finns på Brittiska museet i London.
2Så säger Kyros, Persiens kung:[Kyros regerade i Persien 539-530 f.Kr. Detta påbud avslutar den 70-åriga fångenskapen för det judiska folket i Babylon. Det var tre deportationer (605, 597 och 586 f.Kr.) och också tre återtåg (Serubbabel, Esra och Nehemja). De sjuttio åren kan beräknas på två sätt. Antingen från Nebukadnessars första attack 605 f.Kr. till 535 f.Kr. (då grunden till templet läggs) eller från Jerusalems fall 586 f.Kr. till templets färdigställande 516 f.Kr. då det återinvigs. Vers 1-3 återfinns nästan ordagrant i 2 Krön 36:22-23. Arkeologiska fynd som Kyros cylinder bekräftar att Kyros gjorde liknande proklamationer till andra folk och religioner. Frasen "det blev nedskrivet" i vers 1 är en teknisk term för att dokumentera. Tusentals lertavlor med lagar, kvitton och förbund har hittats i utgrävningar från den här tiden.]
Alla kungariken på jorden har Herren (Jahve), himmelens Gud (Elohim), gett till mig, och han har befallt mig att bygga ett hus åt honom i Jerusalem, som ligger i Juda.
3Vem som helst ibland er som tillhör hans folk, må hans Gud (Elohim) vara med honom. Låt honom gå upp till Jerusalem som ligger i Juda och bygga Herrens (Jahves), Israels Guds (Elohims), hus. Han är den Gud (Elohim) som bor i Jerusalem.
4Och för alla [judar] som är kvar (kvarlevan) [som inte har tillräckligt med egna resurser för att återvända], var de än må bo [runt om i hela det stora persiska riket], låt folket [icke-judar] på dessa platser, förse honom med silver och guld, med gods [kläder, tält] och kreatur förutom de frivilliga offergåvorna till Guds (Elohims) hus i Jerusalem [så de kan återvända].
[Betydelsen beror på vilka "folket på dessa platser" syftar på. Om det är icke-judar, så blir betydelsen att alla judar som vill återvända skulle få möjlighet att göra det. Den tolkningen stärks utifrån att gåvorna som nämns är de gåvor som de tar med sig, se vers 6.]
guldhandfat: 30 st11Alla redskap av guld och av silver var 5 400. Sheshbatsar [troligen Serubbabel] tog med sig allt detta när de bröt upp från fångenskapen i Babylon till Jerusalem.
silverhandfat: 1 000 st
silverknivar: 29 st
10guldskålar: 30 st
en annan sorts (dubbla; andra; matchande – mishnim) silverskålar: 410 st
övriga redskap: 1 000 st
3"Högt ärade Felix! Tack vare dig och ditt ledarskap har vi fått uppleva en långvarig fred. Dina politiska reformer har gjort så att detta folk som jag representerar, överallt och på alla sätt fått det mycket bättre. Detta erkänner vi med stor tacksamhet.9Judarna instämde och påstod att det var på det sättet.
[Talet följer den dåtida vanliga retoriska modellen. Det inleds med smickrande ord, greppet kallas captatio benevolentiae på latin. På båda punkterna tänjde han på sanningen; det hade aldrig varit så oroligt som under Felix styre och han hade inte gjort livet bättre för judarna. Felix var ståthållare i Judéen 52-60 e.Kr.]
4För att inte besvära dig alltför länge, ber jag att du i din godhet lyssnar till vad vi i korthet har att säga.
5Vi har nämligen funnit att den här mannen är en riktig plåga (pestböld, smitthärd).
- Han sprider oro (skapar upplopp) bland judar över hela världen.
- Han är en ledare för nasaréernas sekt.
- 6Han har till och med försökt vanhelga templet.
Därför grep vi honom.
[Tertullus tar upp tre punkter där de två första, att uppvigla och att vara ledare för en icke-godkänd sekt, var straffbara åtalspunkter enligt romersk lag.]
7[De tidigaste manuskripten har inte med slutet på vers 6, vers 7 och inledningen på vers 8: "... och ville döma honom efter vår lag. 7 Men befälhavaren Lysias kom med stor makt och tog honom ur våra händer 8 och befallde hans anklagare att bege sig till dig."] 8När du förhör honom kan du själv få klarhet i allt det vi anklagar honom för."
"Eftersom jag vet att du i många år har varit domare för detta folk, försvarar jag min sak med tillförsikt.22Felix, som mycket väl kände till Vägen, sköt nu upp rättegången och sa: "När befälhavaren Lysias kommer hit ner ska jag avgöra målet."
[På samma sätt som Tertullus öppnar Paulus sitt tal med en captatio benevolentiae, dock är den mer sanningsenlig utan överdrifter.]
11[Försvar till punkt 1 – upprorsmakare:]
Du kan själv få bekräftat att det inte är mer än tolv dagar sedan jag kom upp till Jerusalem för att tillbe. 12Varken i templet eller i synagogorna eller ute i staden har de sett mig diskutera med någon eller sprida oro bland folket, 13och de kan inte heller bevisa inför dig vad de nu anklagar mig för.
[Tolv dagar är för kort tid för att arrangera ett uppror. Hans skäl till att besöka Jerusalem var att tillbe, inte skapa oroligheter.]
14[Försvar till punkt 2 – ledare för en sekt:]
Men detta bekänner jag för dig: att jag enligt Vägen, som de kallar en sekt, tjänar mina fäders Gud på så sätt att jag tror på allt som står skrivet i lagen och hos profeterna. 15Jag har samma hopp till Gud som de, att både rättfärdiga och orättfärdiga ska uppstå en gång. [Dan 12:2; Joh 5:28-29; Upp 20:12-15] 16Därför strävar också jag själv efter att alltid ha ett gott samvete inför Gud och människor.
[Paulus förnekar inte att han är en ledare, men betonar att han tjänar judarnas Gud.]
17[Försvar till punkt 3 – vanhelga templet:]
Efter flera år kom jag tillbaka för att överlämna gåvor åt mitt folk [de insamlade medlen, se Rom 15:25-27] och frambära offer [på fyra mäns vägnar, se Apg 21:23-26]. 18Då fann de mig i templet när jag hade renat mig, och där var ingen folkmassa och inget tumult. 19Men där fanns några judar från Asien, och egentligen borde de stå här inför dig och anklaga mig, om de hade något att anföra emot mig.
20Annars får dessa män själva tala om vilket brott de fann mig skyldig till när jag stod inför Stora rådet, 21om det inte var denna enda sak som jag ropade när jag stod bland dem: Det är för de dödas uppståndelse som jag i dag står här anklagad inför er."
Herodes familjeträd med flera komplexa relationer. Drusilla (längst ner till höger) var den yngsta dottern till Herodes Agrippa I.