Halvbibel - lördag 18/7
Est 3
Hamans onda planer1Efter denna händelse befordrade kung Ahasveros (Xerxes) Haman, son till Hammedata, agagiten, och placerade honom på platsen över alla furstar som var med honom.
[Händelsen som refereras till är att Mordochaj har räddat kungens liv, se Est 2:21-23. Läsaren anar att allt inte står rätt till. Borde inte Mordochaj fått någon belöning eller erkännande för att ha räddat kungens liv? Istället introduceras en helt annan person – Haman. Oavsett om Haman var aktivt inblandad i att tysta ner Mordochajs roll, eller om det varit en byråkratisk miss, uppdagas detta av kungen senare (Est 6:1-3) och Mordochaj blir belönad. I vers 7 har det gått fyra år sedan Ester blev drottning, Est 2:16. Händelserna i Est 2:19-23 och Est 3:1-6 inträffar någon gång under denna fyraårsperiod (479 – 474 f.Kr.).
Haman introduceras som "agagiten", en medveten referens till konflikten mellan israeliterna och amalekiterna. Konflikten härrör från uttåget när israeliterna stred mot Amalek, se 2 Mos 17:16; 1 Sam 15:2. Bileam förutspår att Israels kung ska bli större än "Agag", se 4 Mos 24:1, 7. Saul som var en benjaminit, se 1 Sam 9:1-2, fick i uppdrag att förgöra amalekiterna, men gör det inte trots att han vinner striden, se 1 Sam 15. Kopplingen mellan benjaminiten Mordochaj, se Est 2:5, och agagiten Haman förbereder läsaren på en kommande konfrontation i någon form. Namnet Haman betyder: Magnifik, praktfull och fantastisk. På arameiska betyder det: halsband, kedja, smycke; men även "av främmande ursprung". Haman har flera anspelningar på Lucifer, se Jes 14:12, och har även en parallell med vad som hände med hans söner, se Jes 14:21 och Est 9:10.]
2Alla kungens tjänare, som fanns i kungens port, böjde sig och bugade djupt inför Haman, för det hade kungen befallt om honom. Men Mordochaj böjde sig inte, inte heller bugade han inför honom.
[Det finns flera exempel där judar har böjt sig för att visa vördnad för andra människor, se 1 Mos 23:12; 42:6; 48:12; 2 Sam 14:4; 18:28; 1 Kung 1:16. Anledningen att Mordochaj inte böjde sig måste därför haft en religiös förklaring. Perserna ansåg att kungen var gudomlig, och det är inte otroligt att Haman också ansåg sig vara gudomlig. Eftersom judarna följer buden att inte tillbe andra gudar (2 Mos 20:5) böjde Mordochaj sig inte för Haman, se vers 4. Se även Dan 3:5-6.]
3Då frågade kungens tjänare som var i kungens port Mordochaj: "Varför överträder du kungens befallning?" 4Och de sa detta till honom varje dag, men han lyssnade ändå inte till dem och de berättade detta för Haman, för att se om Mordochajs ord (förklaring) skulle gälla, för han hade berättat att han var en jude [och tillber inte avgudar, se 2 Mos 20:5].
Denna tärning (27 x 27 x 28 mm) finns i Yales babyloniska samling i USA. Den är daterad till omkring 850 f.Kr., då den assyriske kungen Shalmaneser III regerade. Texten på kuben lyder: "O Assur, den store guden, o Adad, den store guden, Iahalis lott, den mäktige ämbetsmannen för kung Shalmaneser, Assyriens kung, guvernör för Quumeni, Mehranis land, Uq och Cederskogen och handelsminister – i hans år ska genom lottkastning skördarna i Assyrien slå väl in, inför gudarna Assur och Adad ska lotten falla."
Datum för planen
7I den första månaden, som är månaden nisan (mars/april), i kung Ahasveros (Xerxes) 12:e regeringsår [fem år efter att Ester blivit drottning, omkring 474 f.Kr.], kastade man lott (hebr. por) inför Haman, från dag till dag och från månad till månad, [lotten föll på] den tolfte månaden som är månaden adar (februari/mars).
[I den hedniska världsbilden lades stor vikt vid att fråga gudarna om råd. Haman ville kasta lott för att hitta den "mest lyckosamma" dagen att utföra sin plan. Fynd av antika tärningar i det assyriska riket visar på hur viktig de olika gudarnas roll var i detta. Det är troligt att i början på året kastas lotten för att avgöra dagar för viktiga händelser. Lotten faller nu på sista månaden, knappt ett år från det att man kastat lott.]
8Haman sa till kung Ahasveros (Xerxes): "Det finns ett särskilt folk [judarna] utspritt och skingrat bland folken i alla provinser i ditt kungarike. Deras lagar skiljer sig från dem hos alla andra folk, de håller inte heller kungens lagar. Därför gagnar det inte kungen att bevara (tolerera) dem. 9Om det behagar kungen, låt det bli skrivet att de ska förgöras. Jag ska betala tiotusen talenter silver i handen till dem som handhar kungens affärer och föra det till kungens skattkammare."
[Detta är en enorm summa som motsvarar två tredjedelar av rikets årliga skatteintäkter (utifrån den samtida grekiska historikern Herodotos uppgifter i sitt verk Historia, 3.95). Det är möjligt att Haman tänkte betala utifrån sina egna tillgångar, eller mer troligt, utifrån bytet från det judiska folket, se Est 4:7.]
10Kungen tog sin ring från sin hand och gav den till Haman, son till Hammedata, agagiten, judarnas fiende, 11och kungen sa till Haman: "Silvret är dig givet, folket likaså, gör med dem så som du finner bäst (lämpligast)."
Planen kungörs
12Sedan kallades kungens skrivare in i den första månaden på den 10:e dagen i månaden. [Detta är dagen innan påskhögtiden som börjar den 14:e nisan, se 2 Mos 12:6. År 479 f.Kr. inföll den 17 april.] Allt skrevs i enlighet med det som Haman befallde, till kungens satraper [provinsståthållare – "beskyddare av landet"; det fanns 20-28 st] och guvernörerna som var över alla provinser, och till furstarna över varje folkslag, till alla provinser efter deras eget skrivsätt (på deras olika skriftspråk) och till varje folk på deras eget språk. I kung Ahasveros (Xerxes) namn blev det skrivet och det var förseglat med kungens signetring.
[Här i vers 11-12 finns ett märkligt kodat budskap. Med ett intervall på 6 bokstäver står det Haman v´Satan rajach som betyder "Haman och Satan stinker." Nummer sex är människans tal. Se även Est 1:20; 5:4; 5:13; 7:7, Est 1:3; 4:2; 4:7; 7:5 och faktarutan sist i Esters bok om hur Guds namn är gömt i Esters bok.]
13Brev skickades med kurirer till alla kungens provinser, att fördärva, slakta och förgöra alla judar, både unga och gamla, små barn och kvinnor, på en dag på den trettonde dagen i den tolfte månaden som är månaden adar, och ta deras ägodelar som byte. 14Kopior av brevet gavs ut som ett dekret i alla provinser och publicerades för alla människor så att de skulle vara redo denna dag.
[Många av dessa kopior skrevs troligtvis med kilskrift på lerplattor som distribuerades via ett nätverk av hästkurirer.]
15Breven distribuerades med hast av kungens kurirer, så snart dekretet hade utfärdats i Susas slott.
Kungen och Haman satte sig ner och drack, men staden Susa var i chock.
Rom 4:13-5:5
Rättfärdiggjord genom tro, inte genom lagen13Det var inte genom lagen som Abraham och hans avkomlingar fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro. 14Om de som håller sig till lagen blir arvingar, då är tron meningslös och löftet upphävt. 15Lagen framkallar ju vrede. Men där ingen [känd] lag finns, där finns inte heller någon överträdelse. 16Därför heter det "av tro", för att det ska vara av nåd och för att löftet ska stå fast för alla hans avkomlingar, inte bara för dem som hör till lagens folk utan också för dem som har Abrahams tro. Han är allas vår far, 17som det står skrivet: "Jag har gjort dig till far för många folk." [1 Mos 17:5] Inför den Gud som ger liv åt de döda och kallar på det som inte är till som om det var till, trodde Abraham och blev vår far.
Rättfärdiggjord genom tro på Guds löften
18Där inget hopp fanns [där mänskligt sett allt hopp var ute] hoppades och trodde Abraham att han skulle bli "en far för många folk" [1 Mos 17:5], eftersom det var sagt: "Så [enormt talrika] ska dina ättlingar bli" [1 Mos 15:5]. 19Han lät sig inte försvagas i tro när han såg (betraktade) hur hans egen kropp var så gott som död, han var ju omkring hundra år gammal, och att Sarahs moderliv var dött.
20Ingen otro fick honom att tvivla på Guds löfte (han vacklade inte), i stället blev han styrkt i tro när han prisade (ärade) Gud. [Tron växer genom att se på Gud och prisa honom, medan den försvagas genom att bara betrakta naturliga omständigheter.] 21Han var helt övertygad (fylld av tro) att det Gud hade lovat, det var han också mäktig att göra. 22Därför räknades det honom till rättfärdighet. [1 Mos 15:6] 23Men dessa ord "räknades honom till rättfärdighet" skrevs inte bara för hans skull, 24utan även för vår skull. Rättfärdighet kommer att tillräknas oss som tror på honom som uppväckte vår Herre Jesus från de döda, 25han som utlämnades för våra överträdelsers skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull.
[Genom alla tider, i både Gamla och Nya testamentet, finns det bara ett sätt man kan bli frälst på – omvändelse och tro. Det var så Abraham blev rättfärdig – genom att i tro blicka framåt på Frälsaren – och det är så vi blir frälsta i dag genom att se tillbaka på vad Jesus gjorde på korset.]
Rättfärdighetens lön
Frid och hopp
1När vi nu har förklarats rättfärdiga (blivit rättfärdiggjorda) av tro [fått rätt ställning med Gud utifrån att vi förtröstar på honom], har vi [så är det ett faktum att vi alltid har] frid (fullständig harmoni) med Gud genom vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus). 2Genom honom har vi också i tron fått tillträde (tillgång) till den nåd vi [nu] står (har stått stadigt) i – och vi gläder oss (jublar; är stolta) över Guds härlighets hopp [håller huvudet högt i förväntan på att få uppleva Guds härlighet]. 3Men inte bara det, vi gläder oss (jublar; är stolta; håller huvudet högt) också i motgångarna [i våra lidanden], eftersom vi vet att:
Lidandet (betrycket, pressen, motgången, nöden – gr. thlipsis) [Matt 24:29]5Ett sådant hopp gör oss inte besvikna (skämmer aldrig ut oss), för Guds kärlek [som är rättfärdig, osjälvisk och utgivande] är (har blivit) utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som gavs åt oss.
ger (producerar; verkar fram; arbetar ovanifrån ner – gr. katergazomai) uthållighet (ståndaktighet),
4och uthålligheten
[en beprövad] karaktär (bevis på äkthet; prov på fasthet),
och [den beprövade] karaktären
hopp [om Guds härlighet].
Igår
Planer
- ❶ Dagens Bibelord
- ❷ Nya Testamentet
- ❸ Helbibel
- > ❹ Halvbibel
- ❺ Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- ❻ Parallell
