Warning: Undefined array key "HTTP_ACCEPT_LANGUAGE" in /home/praisega/public_bibelnpaettar.se/include/common.php on line 29

Warning: Undefined variable $lang in /home/praisega/public_bibelnpaettar.se/include/common.php on line 38
Bibeln på ett år | ❹ Halvbibel
Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - lördag 9/10

Jes 5, 1 Thess 1:1-2:8


Jes 5

Israel – Herrens vingård (kap 5)
1[Gud liknar ofta Israel med en vingård, se Jes 3:14; Ps 80:8-18; Jer 2:21; 12:10; Hes 15:6-8; Hos 10:1. Det är en välkänd metafor som även Jesus använder sig av, se Matt 20:1; 21:33.]

Låt mig sjunga till min älskade (kära vän – hebr. jadid),
    en sång till min älskling (hebr. dod) och hans vingård.
Min älskade (hebr. jadid) har en vingård
    på ett bördigt berg.
2Han har grävt den
    och gjort fritt från stenar
och byggt ett torn i dess mitt
    och även huggit ut ett kar (vinpress) där.
Och han förväntade sig att den skulle bära goda druvor,
    men den bar vilddruvor [värdelösa druvor].

3Och nu ni Jerusalems invånare och Juda män,
    döm – jag ber er – mellan mig och min vingård.
4Vad mer hade kunnat göras för min vingård,
    som jag inte har gjort?
Varför, när jag förväntade att den skulle bära goda druvor,
    bar den vilddruvor [värdelösa druvor]?
5Jag ska berätta för dig
    vad jag ska göra med min vingård.
Jag ska ta bort dess häck
    och den ska bli slukad,
jag ska bryta ner dess mur
    och den ska bli nedtrampad.
6Och jag ska lägga den öde,
    den ska inte bli beskuren (vinstockarna ska inte skötas om) eller hackad (jorden ska inte bearbetas),
    utan det ska komma upp tistlar och törnen.
Jag ska även befalla molnen
    att inte regna något regn över den.

7För Härskarornas Herres (Jahve Sebaots) vingård
    är Israels hus,
och Juda män
    är hans älskade plantering (som han finner behag i).
Och han sökte efter rätt (hebr. mishpat),
    men såg våld (hebr. mishpat),
[sökte] efter rättfärdighet (hebr. tsedaqa), men såg skrik (rop – hebr. tseaqa) [kaos och upplopp].

8[Det första av sex verop:]
Ve dem som sätter (placerar, bygger) hus vid hus,
    som lägger fält till fält,
till dess det inte finns mer utrymme,
    och man blir tvungen att bo ensam mitt i landet.

[Detta refererar till rika som systematiskt tar över marken, vilket går emot reglerna för ägandeskap, se 3 Mos 25; 4 Mos 26:55. Se även 1 Kung 21:1-3; Mika 2:2. Det första veropet riktar sig nu mot denna elit i Juda som ignorerade rättvisan för egen vinnings skull.]

9I mitt öra... [hör jag] Härskarornas Herre (Jahve Sebaot):

Med säkerhet ska många hus bli öde,
    även stora och fina (hus) ska sakna någon som bor i det.
10För en vingård på tio plogland [ca 10 tunnland] ska ge en bat [ca 30 liter]
    och en chomer med säd [den vikt en åsna kunde bära] ska ge en efa [22-36 liter].

[Exakta storleken på tio plogland är okänt, men troligtvis är det så stor yta som 10 par oxar hann plöja på en dag. Det kan motsvara den gamla nordiska ytenheten tunnland (som motsvarar den åkeryta som besåddes med en tunna utsäde). Hebr. chamor är åsna, och en chomer den vikt som en åsna kunde bära. I båda fallen är det väldigt dålig avkastning på skörden, bara 10%.]

11[Det andra veropet:]
Ve dem som stiger upp tidigt på morgonen,
    för att de ska kunna få en stark dryck,
som stannar uppe sent
    till dess vinet gör dem upphetsade (berusade). [Ords 23:30]
12Och kinnor-harpa (kithara – hebr. kinnor) [mindre harpa] och nevel-lyra (hebr. nevel), tamburin och flöjt
    och vin finns på deras fester,
men de beaktar (räknar) inte (med) Herrens (Jahves) gärningar,
    inte heller besinnar de vad han gör med sin hand.
13Därför har mitt folk gått i fångenskap,
    i brist på kunskap (intim förståelse),
och deras ärbara män svälter
    och skarorna (de många) är drabbade av törst.
14Därför har Sheol (underjorden – de dödas plats) spärrat upp sin hals (ökat sin aptit)
    och öppnat sin mun på vid gavel,
och ner går deras stolthet och tumult och kalabalik (massor, skaror, rikedomar – hebr. hamona)
    och han som triumferar ibland dem.
15Och människan är nedböjd
    och mannen är ödmjukad
    och ögonen på de högdragna är ödmjukade.
16Men Härskarornas Herre (Jahve Sebaot) är upphöjd i rätt,
    och Gud (El) den Helige är helig i rättfärdighet.
17Då ska lamm beta som om de var på sina betesmarker,
    och på de fetas övergivna platser ska vandraren äta.

18[Det tredje veropet:]
Ve dem som drar överträdelser med linor av fåfänga (svek)
    och synd som om det var ett vagnsrep.
19De säger: "Låt honom skynda sig,
    låt honom göra sitt arbete med hast,
så att vi ser det,
    och låt rådsluten från Israels Helige komma nära,
    så att vi får kännedom (kunskap) om det.

20[Det fjärde veropet:]
Ve dem som kallar ont gott,
    och gott ont.
Som byter ut (förvränger, kastar om betydelsen av) mörker till ljus,
    och ljus till mörker,
som byter ut (förvränger, kastar om betydelsen av) bittert till sött
    och sött till bittert.

21[Det femte veropet:]
Ve dem som är visa i sina egna ögon
    och anser sig själva kloka [att de är intelligenta, kan urskilja och förstå].

22[Det sjätte och sista veropet:]
Ve dem som är stora vindrickare,
    och stridsmän som blandar till starka drycker,
23som rättfärdigar den onde för en muta
    och tar bort (vränger) rätten från den rättfärdige.
24Därför, som eldens tunga slukar stubben (det torra gräset)
    och som agnarna slukas i flammorna,
så ska deras rot bli rutten
    och deras blomning ska flyga bort som damm (gå upp i rök),
eftersom de har förkastat Härskarornas Herres (Jahve Sebaots)
    undervisning (hebr. Torah) och föraktat Israels Heliges löftesord.
25Därför är Herrens (Jahves) vrede upptänd mot hans folk
    och han har sträckt ut sin hand emot dem och har slagit dem.
Och bergen skakar
    och deras kadaver är som avfall mitt på deras gator.

För allt detta är hans vrede inte bortvänd
    utan han sträcker fortfarande ut sin hand.
    [Frasen återkommer senare, se Jes 9:12, 17, 21; 10:4.]

26Han ska lyfta upp ett baner för folken i fjärran,
    och han ska väsa mot dem från jordens ändar (yttersta gräns),
    och se, de ska komma med hast.
27Ingen av dem ska bli trött, inte snubbla bland dem,
    ingen ska slumra eller sova,
inte heller ska någons gördel lossna från höften,
    ingen rem på en sandal ska gå sönder,
28[på dem] vars pilar är skarpa
    och alla deras bågar spända,
deras hästars hovar ska räknas som flinta,
    och deras vagnshjul som en virvelvind.
29Deras rytande ska vara som ett lejons,
    de ska ryta som unga lejon,
ja, de ska ryta och ta byte och bära bort det i säkerhet,
    och det ska inte finnas någon att befria.
30Och de ska ryta mot dem på den dagen
    som rytandet av havet,
och om någon ser på landet,
    ska de se mörker och ångest,
    och ljuset är mörkt i dess sky.

1 Thess 1:1-2:8

FÖRSTA THESSALONIKERBREVET
[Introduktion: Paulus, Silas och Timoteus besökte staden Thessalonike i Makedonien under sin andra missionsresa och grundade församlingen där. Ganska snart var Paulus dock tvungen att lämna dem på grund av förföljelse, se Apg 17:1. Paulus var där åtminstone tre veckor, se Apg 17:1, men troligen några månader eftersom han hann undervisa många och även arbeta för sitt uppehälle, se 2 Thess 3:8. Staden hade även en betydande judisk befolkning. Församlingen verkar dock främst ha bestått av hedningar. Ett av brevets viktigaste tema, som återkommer i varje kapitel, är Jesu återkomst.

Struktur:
Ofta listar Paulus tre saker i följd i detta brev, se t.ex. 1 Thess 1:1, 5; 2:3, 5-7, 10, 12, 19; 5:8, 14, 16-18, 23. De första tre kapitlen är personliga medan de två sista är mer praktiska i sin karaktär. Brevet följer Paulus vanliga mönster att först behandla den troendes position i Jesus, för att sedan utifrån den positionen ge praktiska uppmaningar.

1. Tacksamhet och hopp, kapitel 1-3.
2. Praktiska uppmaningar för det kristna livet, kapitel 4-5.

Skrivet: Slutet av 50 e.Kr. eller början av 51 e.Kr. Omkring ett år efter det att församlingen grundats.

Till: Thessalonike.

Från: Korint.

Författare: Paulus, se 1 Thess 1:1.

Budbärare: Kanske Timoteus.]


Inledande hälsning

Bild på den moderna staden Thessaloniki. I söder syns Olympusbergen.

©wiki

1[Från:]
    Paulus och
    Silvanus [även kallad Silas] och
    Timoteus [Paulus närmsta medarbetare].
[Brevet innehåller många tripletter och inleds med tre personnamn. Silvanus är samma person som Lukas benämner Silas i Apostlagärningarna. Här använder Paulus den latinska formen av hans namn. Han var en erkänd ledare i församlingen i Jerusalem och var liksom Paulus en romersk medborgare, se Apg 15:22, 37. Silas och Timoteus reste tillsammans med Paulus på hans andra missionsresa, se Apg 18:5. De hade stannat kvar i Thessalonike efter det att Paulus tvingats fly från staden. Nu har alla tre återförenats i Korint, se 1 Thess 3:6. Brevet skrivs i början av de 1,5 år som Paulus är där, se Apg 18:11.]
Till:
    Thessalonikes församling (de utkallade – gr. ekklesia),
    som lever i Gud Fadern och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus).
[Det grekiska ordet för församling är ekklesia. I klassisk grekiska kunde ordet beskriva alla möjliga former av församlade människor som t.ex. den lagliga folkförsamlingen eller en mobb, se Apg 19:32, 39. Den ordagranna betydelsen är "de utkallade". Paulus är noga med att betona att församlingen i Thessalonike inte är vilken grupp av människor som helst, de är en Guds församling. I Bibeln kan ordet beskriva den lokala församlingen på en ort. Så används det här, men det kan också beteckna den universella församlingen av alla troende genom alla tider, se Matt 16:18.]
Nåd (kraft, oförtjänt favör) och frid (harmoni, frihet från fruktan, välbehag) vare med er.

[Inledningen i detta brev är den kortaste av alla Paulus brev. Han använder inte titeln apostel, vilket visar på hans nära relation med församlingen. Tillsammans med honom i Korint finns även Silas och Timoteus, se Apg 18:5; 2 Kor 1:19.]

TACKSAMHET OCH HOPP (kap 1-3)

Tacksägelse och bön
2[Vers 2-10 är en enda mening i grekiskan, huvudverbet är "vi tackar".]

Vi tackar alltid Gud för er alla
    när vi nämner er i våra böner.
     3Vi tänker ständigt på
        er gärning i [som har sin källa i] tron och
        er möda (ert hårda arbete) i [motiverad av] kärlek [som är osjälvisk och utgivande] och
        er uthållighet (ståndaktighet) [karaktär som står fast även under prövningar] i [som bygger på] hoppet
    till vår Herre Jesus den Smorde (Messias, Kristus) [hans tillkommelse, 1 Thess 1:10]
inför vår Gud och Far.

[Tron, kärleken och hoppet producerar gärningar, se Jak 2:18. Dessa tre ord återkommer också i slutet och ramar in brevet, se 1 Thess 5:8. Samma ordning av gärning, möda och uthållighet finns i Upp 2:2. De troende i Thessalonike hade fått uppleva förföljelse. Under Paulus första besök i staden hade Jason släpats ut från sitt hus eftersom han tagit emot missionärerna, se Apg 17:6-9.]

4Vi vet, kära syskon (bröder och systrar i tron),
    att ni är Guds älskade och att han har utvalt er [ni har svarat ja på kallelsen, vi vet att er tro är genuin],
     5för vårt evangelium [det glada budskapet vi predikade] kom till er inte bara i ord utan också med
        kraft [under och tecken] och
        den helige Ande [som överbevisade er om synd, gav er tröst, glädje] och
        full visshet [om er omvändelse],
    på samma sätt som
ni vet hur vi levde bland er (vilka män vi var) för er skull.

[Till skillnad från grekiska filosofier, som bara byggde på läror med ord, hade thessalonikerna fått ta emot evangeliet som förändrade deras liv. De hade också själva sett hur Paulus, Silas och Timoteus levt sina liv bland dem.]

Ni är föredömen

Ryktet om de troende i Thessalonike hade spridit sig långt utanför deras egen stad.

6Ni blev våra efterföljare, ja, Herrens, när ni mitt under svåra lidanden tog emot ordet med den glädje som den helige Ande ger. [Lidande och glädje nämns i samma mening. Den troendes glädje i den helige Ande är oberoende av yttre omständigheter.] 7Så har ni blivit ett föredöme för alla troende i Makedonien [norra Grekland där Thessalonike var huvudstad] och Achaia [södra Grekland där Korint var huvudstad och Paulus, Silvanus och Timoteus nu befann sig].
     8Från er har Herrens ord genljudit [som åska, en trumpetsignal eller ett eko], inte bara i Makedonien och Achaia, utan överallt har er tro på Gud blivit känd så att vi inte behöver tala något mer.

[De troende i Thessalonike hade varit med och bidragit finansiellt över sin förmåga, trots att de inte hade så mycket själva, se 2 Kor 8:1-8.]

9De [folk överallt] berättar själva vilken ingång vi fick hos er och hur ni vände er till Gud, bort från avgudarna (avbilderna) [2 Mos 20:4], för att tjäna (vara en slav som gett hela sitt liv till) den levande och sanne Guden 10och vänta på hans Son från himlarna, honom som Gud har uppväckt från de döda: Jesus, som personligen räddar oss från den kommande vredesdomen.

[Uttrycket "omvändelse från avgudar" indikerar att församlingen verkar bestått mestadels av icke-judar som omvänt sig från avgudadyrkan för att tro på den levande Guden. Det antyder att mellan Paulus tre lördagar med samtal i synagogan, se Apg 17:1-3, och den förföljelse som drev honom ut ur staden, se Apg 17:5-10, måste han tillbringat flera veckor i staden. Han både arbetade för sitt uppehälle och undervisade omvända hedningar.
    Dessa två verser fungerar också som en sammanfattning för de ämnen Paulus tar upp i brevet. I nästa stycke beskriver han mer ingående hur han kom till dem, se vers 9. De troende i Thessalonike väntade att Jesus skulle komma tillbaka medan de ännu levde. Detta ämne om Jesu ankomst och vredesdomen tas också upp senare i brevet i kapitel 4-5.]


Kom ihåg hur ni kom till tro

Vägen från Filippi till Thessalonike.

1[Paulus påminner de troende i Thessalonike om hur de hade tagit emot honom, Silas och Timoteus. Lukas skriver detaljerat om händelserna i Apg 17:1-10. När thessalonikerna tänker tillbaka på Paulus tjänst och hur de själva har förvandlats av evangeliet så förstår de att deras besök inte varit förgäves.]

För ni vet ju själva, kära syskon (bröder och systrar i tron), att vår ankomst till er inte var förgäves (fruktlös, meningslös, utan fyllde ett syfte och gör det fortfarande). 2Som ni redan vet hade vi tidigare fått lida och blivit skamligt behandlade i Filippi, men i Gud [som gav oss styrka] blev vi frimodiga och predikade Guds evangelium för er [i Thessalonike] trots hårt motstånd (hård kamp).

[Paulus och Silas arresterades i Filippi, och utan något åtal blev de slagna och fängslade. Trots detta prisar de Gud och sjunger lovsånger, se Apg 16:11-40. Fortfarande värkte Paulus och Silas ryggar från piskslagen när de kom fram till Thessalonike efter 3-4 dagars vandring, se Apg 16:23.]

3Bakom vår uppmuntran (uppmaning, undervisning) [att ta emot evangeliet] finns inte
    lögn (villfarelse, falska läror),
    orenhet [felaktiga, orena motiv som egen vinning och makt] eller
    svek (tvivelaktiga metoder, trick, smickrande ord för att lura er).

4Tvärtom, vi talar därför att Gud har godtagit oss (ansett oss värdiga) att framföra evangeliet, inte för att behaga människor utan Gud, som prövar (testar, undersöker) våra hjärtan.

5Vi uppträdde aldrig med smickrande tal (anpassade inte sanningen utifrån den allmänna opinionen),
    det vet ni.
Vi agerade inte med dold girighet som motiv (vi exploaterade inte er för vår egen ekonomiska vinning),
    det är Gud vårt vittne till.
6Vi sökte inte mänsklig ära vare sig av er eller av andra,
     7även om vi som den Smordes (Kristi) apostlar kunde ha ställt krav (använt vår auktoritet).

I stället uppträdde vi milt likt en vårdande mor som ömt sköter om sina barn,
     8så mycket längtade vi efter er.
Vi var glada att inte bara dela Guds evangelium,
    utan också våra liv med er.
Så älskade har ni blivit för oss.







Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)