1Och det skedde i den 7:e månaden [Tishri, infaller sept/okt], att Jishmael, Netanjahos son, Elishamas son av kunglig säd (börd) och en av kungens huvudledare, och tio män med honom kom till Gedaljaho, Achiqams son, till Mitspa och där åt de bröd tillsammans i Mitspah. 2Och Jishmael, Netanjahos son, och de tio männen som var med honom steg upp och slog Gedaljaho, Achiqams son, Shafans son, med svärdet och dödade honom som Babels kung hade gjort till guvernör över landet. 3Jishmael dödade alla judar som var med honom, med Gedaljaho i Mitspah, och kaldéerna som blev funna där, stridsmännen. 4Och det skedde den andra dagen efter att han dödat Gedaljaho att ingen man visste (kände till) det. 5Och det kom män från Shechem [nuvarande Nabulus, se 1 Mos 12:6], från Shilo och från Samarien, 80 män som hade sina skägg avrakade och sina kläder sönderrivna och hade skurit sig själva, de hade matoffer och rökelse i sina händer för att föra det till Herrens (Jahves) hus. 6Och Jishmael, Netanjahos son gick ut från Mitspah för att möta dem, gråtande hela vägen när han gick, och det skedde när han mötte dem att han sa till dem: "Kom till Gedaljaho, Achiqams son." 7Och det skedde när de kom in i staden att Jishmael, Netanjahos son, dödade dem och kastade dem mitt i cisternen, han och männen som var med honom. 8Men det fanns tio män ibland dem som sa till Jishmael: "Döda oss inte för vi har lager gömda på fältet, av vete och av korn och av olja och av honung." Så han avhöll sig och dödade dem inte bland deras bröder. 9Och cisternen (brunnen) som Jishmael kastade alla döda kroppar i från männen som han dödat vid sidan om Gedaljaho, var den som kung Asa hade gjort av fruktan för Israels kung Baasa, den fyllde Jishmael, Netanjahos son med dem som var dödade. 10Och Jishmael bar bort i fångenskap hela återstoden av folket som var i Mitspah, kungens döttrar och hela folket som var kvar i Mitspa, som Nevozaradan, ledaren för vakten hade överlåtit till Gedaljaho, Achiqams son. Jishmael, Netanjahos son bar bort dem i fångenskap och lämnade för att gå över till Ammons söner. 11Men när Jochanan, Qareas son och alla kaptener över trupperna som var med honom, hörde om allt det onda som Jishmael, Netanjahos son hade gjort, 12då tog de alla män och gick och stred med Jishmael, Netanjahos son, och fann honom vid de stora vattnen som är i Givon. 13Och det skedde när allt folk som var med Jishmael såg Jochanan, Qareas son, och alla kaptener över trupperna som var med honom, då blev de glada. 14Och allt folk som Jishmael hade fört bort i fångenskap från Mitspah såg sig om och återvände och gick till Jochanan, Qareas son. 15Men Jishmael, Netanjahos son, flydde från Jochanan med åtta män och gick till Ammons söner.
Flykt till Egypten 16Och Jochanan, Qareas son och alla kaptener för trupperna som var med honom, tog hela kvarlevan av folket som han hade återvunnit från Jishmael, Netanjahos son, från Mitspah, efter det att han dödat Gedaljaho, Achiqams son, männen, stridsmännen och kvinnorna och barnen och ledarna som han hade fört tillbaka från Givon, 17och de lämnade och bodde i Gerot-Kimham, som är vid Betlehem, för att gå till Egypten, 18på grund av kaldéerna, för de var rädda för dem eftersom Jishmael, Netanjahos son hade dödat Gedaljaho, Achiqams son, som Babels kung gjort till guvernör över landet.
Stegen för att gå till rätta med felaktig undervisning 22Fly ungdomens (omogna) onda begär.
[Det syftar troligen på ungdomlig omogenhet, otålighet, stridigheter och egna ambitioner, se vers 23-24. Det inkluderar även sexuella frestelser, även om inte det är huvudtemat här. Orden fly och följ är samma som i 1 Tim 6:11. I antiken fanns inte begreppet tonår och ordet ung betydde inte samma sak som i dag. Livet delades upp i två faser, antingen var man ung eller gammal, och gränsen gick vid 40 års ålder. Timoteus är troligtvis i 30-årsåldern när Paulus skriver detta brev till honom, se 1 Tim 4:12.]
Följ (sträva) i stället efter: rättfärdighet (att leva rätt, i fullkomlig harmoni med Guds vilja), tro, kärlek [som är osjälvisk och utgivande] och frid tillsammans med dem som åkallar (frågar efter, ropar och vädjar till) Herren av rent hjärta.
23Däremot ska du avvisa (undvika, vägra att gå in i) dumma och meningslösa (odisciplinerade, barnsliga) dispyter, du vet att de bara föder strider (tvister, konflikter).
24En Herrens tjänare (slav, livegen) ska inte strida (skapa konflikter, bråk) utan vara vänlig mot alla, skicklig att undervisa, beredd att kunna bli illa behandlad utan att bli bitter (inte vara lättstött), 25i mildhet (vänlighet, känslomässig stabilitet utan att brusa upp) kunna tillrättavisa (disciplinera) dem som opponerar sig [mot den sanna läran].
Kanske låter Gud dem omvända sig, så att de kommer till full insikt om sanningen 26och nyktrar till ur djävulens snara, där de hålls fångna, så att de gör hans vilja.
[Falska läror och alla negativa konsekvenser som följer med dem har sitt ursprung hos Satan, men genom Guds nåd kan Jesu tjänare vara med och föra tillbaka dessa personer. Uttrycket "kanske låter Gud dem omvända sig" betonar att sann omvändelse måste vara ett Guds verk i en människas hjärta. Jesus sa att ingen kan komma till mig, om inte Fadern drar honom till sig, se Joh 6:44. Gud vill frälsning, se Hes 33:11; 2 Pet 3:9.]
Den sista tiden 1Du ska veta (måste förstå) att i de sista dagarna blir det svåra tider.
[Uttrycket "de sista dagarna" används i NT för hela perioden från Jesu död och uppståndelse fram till hans återkomst, se Petrus tal i Apg 2:16-39 och Heb 1:2.]
egenkära (själviska, älska sig själva, allt centrerar kring det egna jaget), penningkära (älska pengar, leva för materialism, ordagrant "vän med silvermynt"),
skrytsamma (arroganta), stolta, hånfulla,
[Nu följer fem allitterationer – en retorisk stilfigur där flera ord börjar med samma ljud. Det kan jämföras med rim, där ord slutar med samma ljud. De följande fem orden börjar alla med den grekiska bokstaven alfa, som reverserar ordets betydelse. Den svenska motsvarigheten är "o". Denna grupp verkar alla ha att göra med familjerelationer.]
olydiga (upproriska – gr. apeithes) mot sina föräldrar, otacksamma (gr. acharistos), oheliga (ogudaktiga – gr. anosios), 3okänsliga (känslokalla, kärlekslösa mot sina närmaste, utan familjeband – gr. astorgos), oförsonliga (går inte in i förbund, förbundsbrytare, vägrar att överkomma meningsskiljaktigheter – gr. aspondos),
djävulska (skvallrare, förtalare – gr. diabolos, djävulens namn – någon som söndrar och splittrar och agerar djävulskt),
[Detta är listans centrum – källan för allt detta är djävulen. Nu följer på nytt tre allitterationer där alla orden börjar på alfa, se vers 2.]
obehärskade (utan självkontroll), omilda (otämjda, råa, brutala, djuriska), fientliga mot det goda (helt utan intresse för det goda),
4falska (sådana som förråder), hänsynslösa (förhastade, kastar sig huvudstupa in till sitt förfall) högmodiga (förblindade).
De kommer att älska njutning (ordagrant vara "vän med hedonism"), mer än de älskar Gud (ordagrant vara "vän med Gud") 5och ha ett sken (en yttre form) av gudsfruktan men förneka dess kraft.
[Denna lista med arton punkter börjar och slutar på temat egoism. Kärleken till sig själv, istället för den som är riktad mot Gud, ramar in hela detta stycke.]
Håll dig borta från (undvik) dem!
[Paulus har tidigare uppmanat Timoteus att vara vänlig mot alla, se 2 Tim 2:24. Det gällde även dessa människor som verkade finnas i församlingens krets. När Paulus var fånge i Caesarea kom den romerske ståthållaren Felix ofta och lyssnade på honom, och Paulus fick ett tillfälle att dela evangeliet, se Apg 24:24-27. Se även Rom 16:17.]
6Bland dem [som drivs av egoism, se vers 2-5, och även bland de falska lärarna i Efesos] finns sådana som smyger (ålar) sig in i hemmen och snärjer (får kontroll över, tillfångatar) svaga kvinnor som är tyngda av [obekända, tidigare] synder [som nu tynger dem] och drivna av många slags begär, de blir 7ständigt undervisade, men lyckas aldrig komma till insikt (praktisk kunskap) om sanningen. 8Liksom [de egyptiska trollkarlarna] Jannes och Jambres trotsade Mose, trotsar dessa män sanningen. De [dessa falska lärare] är människor med fördärvat sinne, deras tro är inte äkta. 9Men de ska inte ha någon mer framgång. [De går längre och längre i sin ogudaktighet, se 2 Tim 2:16.] Deras galenskap ska bli uppenbar för alla, så som det också blev med de två [Jannes och Jambres].
[Jannes och Jambres var, enligt den judiska traditionen, namnet på faraos två trollkarlar som gjorde falska tecken, se 2 Mos 7:11; 9:11.]
Uppmaning till Timoteus
Var trofast trots förföljelse 10[Till skillnad från falska lärare som smyger sig in, visar Paulus på en öppenhet. Timoteus har följt och sett Paulus under en lång tid, hans liv är öppet och transparent.]
Men du har följt (varit närvarande, noga sett) min
undervisning (lära), livsstil (mitt liv), målsättning, tro, tålmodighet (balanserade temperament, överseende med andra när de gör fel), kärlek [som är osjälvisk och utgivande] och uthållighet (ståndaktighet)[karaktär som står fast även under prövningar],
11mina förföljelser och lidanden, som de i Antiokia [Apg 13:14-52, där Paulus och Barnabas fördrevs från staden], Ikonium [Apg 14:1-5, där de var nära att bli stenade, men hann fly från staden] och Lystra [Apg 14:6-20, där Paulus blev stenad och släpades ut ur staden till synes död].
Vilka förföljelser har jag inte fått utstå, men Herren har räddat mig ur dem alla. [Syftar på Ps 34:20.]
12Så kommer alla som vill leva gudfruktigt i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus att bli förföljda. 13Men onda människor och bedragare [charlataner, illusionister, de som ger ett sken av att vara goda] ska gå allt längre i sin ondska, de bedrar (vandrar bort från sanningen) och är själva bedragna.
[All synd har sitt ursprung i att vara förledd. Att känna sanningen sätter människor fria, se Joh 8:31-32.]
Var trofast Guds ord 14Men du måste hålla fast vid det du lärt dig (intellektuellt förstått) och som du är övertygad om (förvissad om, trogen i). Du känner ju personligen dem som har undervisat dig. [Paulus syftade på Timoteus mor Eunice och hans mormor Lois, se 2 Tim 1:5, och även på sig själv, se 2 Tim 1:13; 2:2. Kanske tänkte även Paulus på flera pålitliga lärare som han har nämnt, se 2 Tim 2:2.]15Du har redan som litet barn fått kunskap om de heliga Skrifterna, som kan ge dig vishet, så att du blir frälst (helad, upprättad, befriad) genom tron i den Smorde (Messias, Kristus) Jesus.
16Hela Skriften (varje skrift; varje del av Skriften)[hela Bibeln] är utandad av Gud ("gudsutandad" – gr. theopneustos)[inspirerad av Guds Ande] och nyttig (användbar, hjälpsam) till undervisning [handledning i läran och dess tillämpning, se Rom 15:4], till tillrättavisning (överbevisning)[om synd, se Joh 16:8], till upprättelse (återupprättelse, korrigering), [och] till fostran i rättfärdighet [disciplinerad träning i att leva i överensstämmelse med Guds vilja], 17så att gudsmänniskan [den som tillhör Gud] kan bli [fullt] färdig [kvalificerad och redo att komma i funktion här och nu], väl rustad [sedan hon fullt ut har anpassats och utrustats] för varje god gärning.
[Med Skriften syftar Paulus på de judiska skrifterna (som utgör det vi idag kallar för Gamla testamentet), men även på evangelierna, Apostlagärningarna och breven som tillkom under mitten av det första århundradet (som tillsammans med Johannesevangeliet, senare brev och Uppenbarelseboken benämns Nya testamentet). Den grekiska prepositionen pros("till" i vers 16 och "för" i vers 17) har innebörden "samverkande fram mot målet" och betonar här Skriftens roll i helgelsen.]