Warning: Undefined array key "HTTP_ACCEPT_LANGUAGE" in /home/praisega/public_bibelnpaettar.se/include/common.php on line 29

Warning: Undefined variable $lang in /home/praisega/public_bibelnpaettar.se/include/common.php on line 38
Bibeln på ett år | ❹ Halvbibel
Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - tisdag 19/2

1 Mos 50, Mark 3:31-4:25


1 Mos 50

1Då föll Josef ner över sin fars ansikte, grät över honom och kysste honom. 2Josef befallde sina tjänare, läkarna, att balsamera hans far och läkarna balsamerade Israel [Jakob]. 3Det tog 40 dagar, vilket är så många dagar en balsamering tar. Egyptierna grät över honom i 70 dagar. [De 70 dagarna inkludera troligtvis de 40 dagar som det tog att balsamera, följt av 30 dagars sorg, se 5 Mos 34:8.]
     4När sorgedagarna var över talade Josef till faraos hus och sa: "Om jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek) i era ögon, tala då, jag ber er, i faraos öra och säg: 5Min far tog en ed av mig och sa: "Se, jag ska snart dö. Du måste begrava mig i min grav som jag har grävt ut för mig själv i Kanaans land" Så, vänligen, låt mig nu gå upp och begrava min far och sedan återvända."
     6Farao svarade: "Gå upp och begrav din far i enlighet med eden som du gav honom."
     7Josef gick upp och begravde sin far, och med honom gick faraos tjänare upp, de äldste i hans hus och alla äldste i Egyptens land, 8och alla av Josef hus och hans bröder. Bara deras små (barn) och deras småboskap och hjordarna, lämnade de i Goshen. 9Med honom gick både vagnar och ryttare och det var ett stort sällskap.
     10De kom till Atads tröskplats på andra sidan [floden] Jordan. Där sörjde de och jämrade sig högljutt. Han sörjde sin far i sju dagar. 11När landets invånare, kanaanéerna, såg sorgen på Atads tröskplats sa de: "Detta är en djup sorg för egyptierna." Därför fick den namnet Evel-Mitsraim (betyder Egyptens klagan eller sorgesång), som ligger bortom Jordan.
     12Hans söner gjorde mot honom i enlighet med hans befallning till dem. 13Hans söner bar honom till Kanaans land och begravde honom i grottan på Machpelas fält, som Abraham köpte med fältet som en egendom och begravningsplats från hettiten Efron, framför Mamre. 14Efter att han begravt sin far, återvände Josef till Egypten, han och hans bröder och alla som gått upp med honom för att begrava hans far.

Josef lugnar sina bröder
15När Josefs bröder såg (började inse konsekvenserna av) att deras far [Jakob] var död, sa de: "Vad händer om Josef hatar oss (är bitter och långsint) och nu kommer att hämnas för allt ont vi gjort mot honom?" 16Därför skickade de ett bud till Josef som löd så här:
"Innan din far dog 17bad han oss meddela dig, Josef, detta:

'Jag ber dig [Josef],
var snäll och förlåt dina bröders synder
    och allt illa de gjort mot dig.'

Vi, tjänare åt din fars Gud (Elohim), ber dig att förlåta oss."
När Josef hörde [hur] de talade brast han i gråt. 18Sedan kom också hans bröder och föll ner framför honom och sa: "Här är vi, vi är dina slavar."
     19Men Josef svarade dem: "Var inte rädda, skulle jag ta Guds plats? 20Ni ville skada mig, men som ni kan se har Gud vänt det till något gott, för att rädda många människors liv. 21Var inte rädda, jag ska försörja er och era barn." Sedan tröstade Josef dem och talade till deras hjärta (uppmuntrade dem).

[Samma tanke utvecklas av Paulus i Rom 8:28. Gud vänder det som var tänkt att skada till att verka för hans syften.]

22Josef bodde i Egypten, han och hans fars hus (hela hans släkt), och Josef blev 110 år. [Enligt egyptiska inskriptioner och texter var just 110 år den idealiska åldern. Även Josua blev 110 år, se Jos 24:29.] 23Josef såg [sin andra son] Efraims söner till den tredje generationen; även Manasses son, Machir [Josefs barnbarn], födde barn i Josefs knä.

[Manasse var Josefs förstfödde, vars son hette Machir, se 4 Mos 26:29; 32:39-40. Uttrycket "föddes i Josefs knä" antyder att Josef adopterade sina barnbarn och barnbarnsbarn, vilket betyder att de fick del av hans välsignelse och arv, se även 1 Mos 30:3.]

Josefs död
24Josef sa till sina bröder: "Jag dör men Gud (Elohim) ska verkligen besöka er (hebr. paqad paqad) och föra er upp, ut ur detta land, exakt som han gav sin ed (lovade) till Abraham, till Isak och till Jakob." 25Josef tog en ed av Israels söner och sa: "Gud ska verkligen besöka er och då [när ni lämnar Egypten] ska ni bära med er mina ben härifrån" [Hebr. paqad är ett rikt ord som betyder att se, besöka, komma ihåg och kan även användas för att räkna och mönstra. Ordet upprepas två gånger både här och i vers 24, detta förstärker och försäkrar att Gud ska se och beskydda israeliterna.] 26Så dog Josef, han blev 110 år. De [följde den egyptiska seden och] balsamerade honom och lade honom i en kista i Egypten.

[Utifrån undersökningar av mumier var livslängden i Egypten 40-50 år. När israeliterna flera hundra år senare lämnar Egypten fullföljer Mose detta löfte, se 2 Mos 13:19, och Josef blir begravd i Shechem, se Jos 24:32. Enligt judisk tradition är det dessa män som fullföljt detta uppdrag som får möjlighet att fira pesach sheni (den andra påsken), se 4 Mos 9:6-14. Berättelsen om Josef avslutas med att israeliterna kommer till Egypten. Här lever de i generation efter generation, medvetna om att deras framtid är i ett annat land, ett löftesland, som de flesta av dem inte sett.]

Mark 3:31-4:25

Jesu familj
31Nu kom Jesu bröder [Jakob, Joses, Judas och Simon, se Mark 6:3] och hans mor. De stannade utanför [Petrus hus där Jesus undervisade] och skickade bud efter honom. 32En stor mängd människor satt i en cirkel runt Jesus, och de sa till honom: "Se, din mor och dina bröder står här utanför och frågar efter dig." [Jesu familj hade beslutat sig för att hämta och föra med sig honom med våld eftersom de ansåg att han blivit galen, se Mark 3:21.]
     33Då svarade han dem: "Vem är min mor och mina bröder?" 34När han hade fört blicken runt dem som satt omkring honom sa han: "Se, här är min mor och mina bröder. 35Den som gör Guds vilja är min broder och min syster och min mor."

Jesus talar i liknelser

1 (av 4) Liknelsen om jordmånerna – hjärtats inställning

Ett nyligen plöjt fält nära Galileiska sjön.

1Sedan började han undervisa vid sjön igen. [Jesus hade undervisat där tidigare, se Mark 3:7-9.] En stor skara samlades kring honom, därför steg han i båten [som de hade redo, se Mark 3:9] och satt i den ute på vattnet medan folket stod på stranden. 2Han undervisade dem i många liknelser (jämförelser).

[Ordet liknelse är ordagrant "att kasta vid sidan om". Jesu liknelser använder ofta praktiska exempel från vardagen för att belysa och förklara andliga sanningar.]

När han undervisade dem sa han:
3"Lyssna!

[Jesus både börjar och avslutar den första liknelsen med uppmaningen att "lyssna", se vers 9. Det inbjuder de samlade att vara delaktiga, avsluta pågående samtal och lyssna på följande budskap som är viktigt.]

En såningsman gick ut för att så. 4När han sådde föll en del vid vägen,
    och fåglarna kom och åt upp det.

5Andra (exakt likadana sädeskorn, med samma förutsättningar) föll på stenig mark,
    där de inte hade mycket jord,
    och de sköt upp på en gång eftersom jorden var tunn.
6Men när solen steg upp förbrändes de,
    och eftersom de inte hade någon rot torkade de bort.

7Andra (exakt likadana sädeskorn, med samma förutsättningar) föll bland törnen,
    och törnena växte upp och kvävde dem,
    och det bar ingen frukt.

8Andra (exakt likadana sädeskorn, med samma förutsättningar) föll i god jord och gav (gång på gång, kontinuerligt) frukt,
    en del upp till trettio gånger (mer än vad som var sått),
    andra upp till sextio gånger mer,
    och några upp till hundra gånger mer."
9Han sa: "Den som har öron att höra med, han ska lyssna (ta till sig och förstå min undervisning)."

[Jesus förklarar liknelsen i vers 13-20. Israel har ett subtropiskt klimat. Man sår under höstens regnperiod och skördar på våren före den torra heta sommaren. Bilden för den här liknelsen är en åker där en väl upptrampad stig passerar rakt igenom den. I ytterkanterna mot berget är jordlagret tunnare och mot dikeskanterna växer törne. En såningsman sprider för hand ut frön. De olika jordmånerna syns inte för blotta ögat eftersom hela åkern nyligen är plöjd. Liknelsen säger inget om proportionerna mellan god och dålig jord, men generellt sett består en åker till största delen av god jord.]

Varför Jesus berättar liknelser
10Så fort han var ensam, började de som var omkring honom tillsammans med de tolv att fråga honom om liknelserna. 11Han sa till dem: "Till er har Guds rikes mysterium (hemlighet, dolda plan) blivit given (ni har fått gåvan att förstå), men för dessa som står utanför är allt bara liknelser. 12Detta för att [profetian i Jes 6:9-10 skulle gå i uppfyllelse]:
de ska se med sina ögon
    utan att uppfatta
och höra med sina öron
    utan att förstå,
så att de inte vänder om (återvänder)
    och får förlåtelse."
Förklaringen av liknelsen med jordmånerna
13[Liknelsen om såningsmannen och detta citat från Jesaja gjorde lärjungarna konfunderade. Ville Jesus dölja sanningen medvetet för vissa genom att bara tala i liknelser?]

Sedan sa han till dem: "Om ni inte förstår denna liknelse, hur kan ni då tyda (kunna vara i en process av att förstå) några andra liknelser? 14Såningsmannen sår Ordet. [Ordet kan syfta på budskapet som Jesus predikade eller på Jesus själv. Liknelsen handlar om hur människor gensvarar på budskapet och Jesus.]

15De längs med vägen är de som får ordet sått [i sina hjärtan], men när de hör det kommer genast Satan och tar bort ordet som såtts i dem. [Ordet "väg" kan också betyda invanda tankebanor, tankemönster, dvs. förutfattade meningar och missuppfattningar av Guds ord som blir till en hård yta som hindrar säden från att tränga ner i myllan.]

16På samma sätt är det med dem som sås på stenig mark, det är de som hör ordet och genast tar emot det med glädje, 17men inte har något rotfäste inom sig. De står fast en tid, men så fort lidande (problem, hård press) och förföljelse (förtryck) kommer för ordets skull faller de genast bort (tar de anstöt, ordet blir till en stötesten).

18De som har blivit sådda bland törnen är de som hör ordet, 19men världsliga bekymmer, rikedomens lockelser och alla möjliga begär tränger in och kväver ordet, så att det inte ger någon skörd. [Grundordet för "törne" är extremer. Det finns en koppling till läror som ensidigt betonar en enda sanning, se Matt 7:15-17.]

20De som såtts i den goda jorden är de som hör ordet och tar det till sig och bär frukt trettio gånger det som såtts, sextio gånger och hundra gånger så mycket."

2 (av 4) Liknelsen med oljelampan – budskapet ska inte förbli dolt

Oljelampor av lera var den vanliga ljuskällan på Jesu tid.

21[Jesus är världens ljus. Hans undervisning ska inte döljas av Jesu lärjungar, utan förmedlas vidare till andra. Jesus illustrerar detta med några vanliga föremål som fanns i varje hem. Oljelampan användes för att lysa upp hemmet och sädesmåttet (gr. modius) på cirka åtta liter användes för att mäta upp mjöl, men kunde också ställas upp och ner och fungera som ett lampställ.]

Han sa till dem: "Inte tas väl en lampa fram för att bli ställd under sädesmåttet eller under bädden? Nej, man placerar den på hållaren! [Högt och centralt så det ger ljus i huset.] 22För inget är fördolt som inte ska uppenbaras, och inget är gömt som inte ska komma i ljuset. [Även om liknelserna nu var dolda för många skulle Guds rike snart bli synligt.] 23Om någon har öron för att höra med, då ska han höra (lyssna uppmärksamt, ta till sig och förstå min undervisning)."

24Han sa till dem: "Var uppmärksamma på vad ni hör. Det mått ni ger [av energi och studier till den sanning ni hör], ska bli det mått [av kunskap] som kommer tillbaka till er, och ännu mer [förutom det] ska ges till er som lyssnar. 25För den som har [förståelse] ska få mer, och från den som inte har någonting [inget intresse av liknelserna och Jesu undervisning], ska även det han har tas bort."

[Utifrån sammanhanget syftar "den som har" på en önskan och vilja att förstå Jesu undervisning, se vers 11.]






Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)