Warning: Undefined array key "HTTP_ACCEPT_LANGUAGE" in /home/praisega/public_bibelnpaettar.se/include/common.php on line 29

Warning: Undefined variable $lang in /home/praisega/public_bibelnpaettar.se/include/common.php on line 38
Bibeln på ett år | ❹ Halvbibel
Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - måndag 6/4

5 Mos 33, Luk 11:37-12:7


5 Mos 33

1Detta är välsignelsen som gudsmannen Mose välsignade Israels söner med innan han dog. 2Han sa:
"Herren (Jahve) kom från Sinai
    och stod upp från Seir [ett annat namn för Edom] till dem,
    han trädde fram i glans (strålade tydligt) från [berget] Paran,
och han kom från myriader heliga,
    vid hans högra var ett brinnande dekret.
3Ja, [dessutom] han älskar folken,
    alla hans heliga [är] i din hand,
och de sitter (slår sig ner; strös ut; slår läger) vid din fot [kan även betyda 'följer varje steg']
    och tar [var och en] emot (lyfter upp – hebr. nasa) [högaktar] dina ord.
4Mose anbefallde oss en undervisning (hebr. Torah),
    ett arv för Jakobs församling.
5Där var en kung i Jeshurun [ett namn på Israel som betyder ärbar, se 5 Mos 32:15]
    när folkets huvuden (ledare) var samlade,
Israels stammar tillsammans."

Mosaik av de tolv stammarna som dekorerar fasaden på en synagoga i Jerusalem. Från översta högra hörnet: Ruben, Juda, Dan och Asher; mellanraden: Simeon, Issachar, Naftali och Josef; sista raden: Levi, Sebulon, Gad och Benjamin.

6[Mose ger nu sin välsignelse för de tolv stammarna, på liknande sätt som Jakob gjorde på sin dödsbädd (1 Mos 49). De tolv stammarna nämns 28 gånger i GT och uppräkningen är olika: födelseordning, se 1 Mos 29-30; placering i förhållande till tabernaklet, se 4 Mos 2; tilldelat landområde, se Hes 48; de tolv portarna, se Hes 48:30-35. I denna uppräkning kommer den förstfödde Ruben först, dock saknas Simeon. Stammens område ligger inom Judas område och kan finnas "dold" i vers 11.]

Ruben

"Låt Ruben (hebr. Reoven; betyder: se en son) leva, och inte dö
    av att hans män är få."

[Ruben tilltalas på ett annorlunda sätt än de övriga stammarna. En önskan är att han ska få leva och inte dö. Troligtvis är det på grund av Jakobs ord i 1 Mos 49:4.]

Juda
7Och detta till Juda och han sa: "Hör (lyssna) Herre (Jahve)(till) Judas röst, för honom till hans folk, hans händer ska strida för honom och du ska vara en hjälp (hebr. ezer) mot hans motståndare."

Levi
8Och om Levi sa han: "Din Tummim och din Urim ska vara med dina heliga, som du prövade vid Massa, med vilka du stred över Merivas vatten. 9Vem sa till sin far och till sin mor: 'Jag har inte sett honom', och till hans bröder 'vill inte kännas vid', och till hans söner 'känner dem inte', för de har hållit (vaktat, skyddat, bevarat) ditt löftesord och bevarat ditt förbund. 10De ska lära Jakob dina påbud (bindande juridiska beslut) och Israel din undervisning (hebr. Torah), de ska placera rökelse i din näsa och hela brännoffer på ditt altare."

11"Herre (Jahve) välsigna hans styrka och ge hans händers gärningar (arbete) nåd (ta emot, acceptera, ge villkorad nåd – hebr. ratsah). Slå (genomborra) höfterna på dem som reser sig upp mot honom och på dem som hatar honom, så att de inte reser sig igen."

[Vers 11 passar inte riktigt in på Levi, som inte "krossade länderna på hans motståndare", och passar bättre in på Juda stam. Här kan den "saknade" välsignelsen finnas till Simeon, vars område fanns inom Juda stam, se Jos 19:1.]

Benjamin
12Till Benjamin sa han: "Herrens (Jahves) älskvärda ska bo i trygghet hos honom. Han övertäcker (hebr. chofaf) honom hela dagen (alla dagar), och han (Gud) har sin boning mellan hans skuldror."

[Ordet övertäcka är samma ord som används om bröllopsbaldakin som brudparet står under vid vigseln. Att Gud har sin boning mellan hans skuldror, syftar på det faktum att Sions berg (tempelberget) i Jerusalem ligger mellan två andra berg, Olivberget och Västra berget. Dessa två berg tillhör Benjamins område medan Sions berg tillhör Judas område. I denna välsignelse beskrivs alltså profetiskt hur Guds boning på jorden ska vara placerad!]

Josef
13Och till Josef sa han: "Välsignat av Herren (Jahve) är hans land. Från himlarnas dyrbarheter, från daggen, och från djupen som ligger därunder, 14och från solens dyrbara frukter, och från månarnas dyrbara skörd, 15och från de gamla bergstopparna, och från de eviga bergens dyrbarheter, 16och från jordens dyrbara ting och dess fullhet, och hans villkorade nåd (välvilja, ynnest – hebr. ratson) som bor i naturen – låt välsignelserna komma över Josefs huvud, och över kronan på hans huvud, som är prins bland sina bröder. 17Hans oxes förstling, han är majestätisk, hans horn är en vildoxes horn, med dem ska han stånga folken, allesammans ända till jordens yttersta gräns, de är Efraims tiotusen och de är Manasses tusen."

[Efraim är ju den yngre men nämns ändå först. Manasse är den större stammen men Efraim har ändå en armé som är tio gånger större.]

Zevolun och Issachar
18Och till Zevolun sa han: "Jubla (fröjda dig) Zevolun när du drar ut och Issachar i dina tält. 19Ni ska kalla folket till berget, där ska de offra rättfärdiga offer, för de ska dia havets överflöd och sandens gömda rikedomar."

Gad
20Och till Gad sa han: "Välsignad är han som förökar Gad, han bor som en lejoninna och bryter sönder benet, ja kronan på huvudet. 21Och han utväljer den bästa biten för sig själv, för där finns en plats förbehållen och dit kommer folkets furstar (huvuden). Han verkställer Herrens (Jahves) rättfärdighet och hans påbud (bindande juridiska beslut) med Israel."

Dan
22Och till Dan sa han: "Dan är en lejonunge som skuttar fram från Bashan"

[Dans område var ursprungligen i söder men senare flyttar de och bosätter sig längst norrut i Bashans område, nuvarande norra Golan, vid berget Hermon. Hur de byter område beskrivs i Jos 18, som troligtvis sker i slutet på domartiden då Simson är domare.]

Naftali
23Och till Naftali sa han: "Naftali, överöst med nåd (villkorad nåd, favör, välbehag) och full av Herrens (Jahves) välsignelser, inta (besätt) havet och södern."

[Detta är en märklig profetia då Naftali får sin arvedel väster och norr om Gennesarets sjö, varken vid havet eller söderut i landet. Ordet som översätts söder här kan även betyda sunnanvind. Då får det även innebörden att svepa runt hela jorden på samma sätt som vinden kan blåsa långa sträckor. Med tanke på att nästan alla Jesu lärjungar kom från Naftalis område kan då denna profetia ses som en förutsägelse om evangeliets utbredning i hela världen.]

Asher
24Och till Asher sa han: "Mest välsignad är Asher bland sönerna, låt honom finna nåd (villkorad nåd, favör, välbehag) hos sina bröder och doppa sin fot i olja. 25Järn och brons [som är en legering av koppar och tenn] ska vara dina bommar och som dina dagar, så ska också din styrka vara."

Avslutande lovprisning
26[Nu följer en avslutande lovprisning där hela Israel välsignas. Ordet Jesjurun kommer från det hebreiska ordet jashar, som betyder att vara uppriktig eller en jämnad väg. Det beskriver idealbilden av Israel som ett folk som följer Guds väg och lever i hans vilja. Att Gud beskrivs att rida fram på skyn beskriver hur han står över stormar, se Ps 68:34. I ugaritiska myter kallas Baal den som "rider fram på stormen". Formuleringen kan vara medveten av Mose för att betona att det är Israels Gud, inte Baal, som är den sanne Guden. Gud kontrollerar väder och skördar och befriar sitt folk från fiender. Ordet för Gud här är El, som är det mest generella ordet för Gud, och skulle kunna översättas gudomlig kraft. Så kan Israels Gud upplevas för de som inte känner honom, se 2 Mos 3:13-15; Ps 19.]

"Ingen är som Jesjuruns [Israels] Gud (El),
    han rider fram över skyn (himlarna) för att hjälpa (hebr. ezer) dig,
    på skyarna i sitt majestät.
27En boning (trygg hemvist) [i himlen, se 5 Mos 26:15] är den evige Guden (urtidens Gud, Elohim),
    med eviga armar under [himlen, som upprätthåller ordningen på jorden].
Han fördriver dina fiender från ditt ansikte och säger: 'Förgör dem!'

28Israel ska bo (slå läger) [och växa som folk] i trygghet,
    Jakobs källa [bildligt för Jakobs ättlingar, se vers 6-24]
        i ett land,
    med säd och vin,
under en himmel som dryper av dagg.

[Vers 28 formar en kiasm där land står i centrum i den hebreiska texten, omgärdat av mänskligt och agrikulturellt liv som växer. Det judiska folket lever i trygghet och växer till i antal från Jakob som är källan. Växtligheten har sin vattenkälla från daggen som gör att marken grönskar och växer.]

29Lycklig är du Israel, vem är dig lik? Du är ett folk som har sin räddning i Herren (Jahve). Han är din skyddande sköld, ditt ärorika svärd. Dina fiender ska krypa för dig, och du ska gå fram över deras höjder."

Luk 11:37-12:7

Verop hemma hos en farisé
37Medan Jesus talade, bjöd en farisé honom att äta lunch hemma hos sig. [Ordagrant "dagens första måltid", frukost eller tidig lunch.] När han kom dit lade han sig till bords.

[Man satt inte utan låg till bords med fötterna vända bort från det halvmeterhöga bordet som ofta var u-format. På så vis kunde alla se varandra, och tjänarna kunde servera i mitten. Det var även en rangordning där de främsta platserna var närmast värden. Man låg på mattor och lutade sig mot sin vänstra armbåge och åt med höger hand.]

38När farisén såg att Jesus inte tvättade sig före måltiden förundrades han (började han spekulera i orsaken till varför Jesus gjorde så).

[Enligt den judiska traditionen skulle man ceremoniellt rena sig genom att stänka vatten på ett speciellt sätt före en måltid.]
39Då sa Herren till honom:
"Ni fariséer, ni rengör nu utsidan av bägaren och serveringsfatet, men ert inre är fullt av habegär (plundring) och ondska. 40Ni tänker dåraktigt (ologiskt)! [Detta ord är inte ett skällsord, utan fokuserar på att någon är tanklös och inte resonerar logiskt. Jesus skulle aldrig gå emot sitt eget ord och kalla någon för 'dåre', se Matt 5:22. Han vill utmana fariséerna att tänka själva och inte bara följa sin samtid och dåvarande traditioner.] Har inte han som gjort utsidan också gjort insidan? 41Men ge det som finns där inne [ge från hjärtat, ge av maten som finns i faten] till de fattiga, så blir allt rent för er.

[Fariséerna ägnade sig åt yttre ceremoniella regler för att se rättfärdiga ut inför människor, men Jesus pekar på att de i stället måste ge från hjärtat och en sann kärlek till Gud och människor. Då blir även utsidan ren.]

Mynta i en trädgård i Jerusalem.

42Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan], fariséer! Ni ger tionde av mynta, vinruta och [alla små] kryddväxter (trädgårdsväxter), men missar rättvisan [social rättvisa och medmänsklighet till människor] och kärleken till Gud. Ni borde göra det ena utan att försumma det andra.

43Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan], fariséer! Ni älskar de bästa platserna i synagogan [där de kunde blicka ut över församlingen] och att bli hälsade på torgen.

44Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan]! Ni liknar omärkta gravar som människor [råkar] gå över utan att veta om det [och blir ceremoniellt orena]." [Se även Matt 23:27-28.]
45En av de laglärda [som tolkade Moseböckerna och lärde ut regelverket för hur de skulle fullföljas in i minsta detalj] sa då till Jesus: "Lärare, när du säger dessa saker förolämpar du även oss." 46Jesus svarade:
"Ja, ve [uttryck för intensiv förtvivlan], också över er laglärda! Ni lägger tunga bördor (ryggsäckar med packningar) på människorna [med mänskliga regler och bud], men själva rör ni inte ett finger för att lätta på bördorna.

47Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan]! Ni bygger gravar (monument, minnesplatser) till profeterna som era fäder mördade. 48Ni är vittnen och ger ert fulla stöd till vad era förfäder gjorde. De dödade ju profeterna, och ni bygger deras gravar. [De fokuserade mer på att ära profeternas gravar, det yttre, men ignorerade deras budskap.] 49Därför har Guds vishet sagt: Jag ska sända dem profeter och apostlar, och en del av dem ska de mörda och förfölja. [I Lukas fortsättning på Lukasevangeliet, Apostlagärningarna, beskrivs hur flera av apostlarna får lida martyrdöden för sin tro.] 50Så ska detta släkte hållas ansvariga för alla profeters blod som är spillt sedan världens nedkastande [gr. apo kosmos katabole – dvs. från syndafallet då Guds ordnade världssystem raserades], 51från Abels blod ända till Sakarjas blod, han som blev dödad mellan altaret och templet. [Abel dödades av sin bror Kain på grund av sitt rättfärdiga offer till Gud, se 1 Mos 4:10. Det är troligen prästen Sakarja som stenades till döds vid templets förgård, se 2 Krön 24:20-25:7.]

52Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan], laglärda! Ni har tagit bort nyckeln till kunskap [om Gud och frälsningen, och ersatt den med era religiösa traditioner som är tunga bördor]. Själva har ni inte gått in, och ni har hindrat dem som var på väg in."

[Det religiösa ledarskapet var inte bara ohjälpsamt, utan blev ett hinder för dem som verkligen sökte Gud. Deras religiösa system var inte bara neutralt; det verkade mot Gud. När sanningen avslöjas finns omvändelsens väg ut till frihet och förlåtelse. Tyvärr valde de inte den vägen och resultatet blev ett bittert hat mot Jesus. De var själva avslöjade och gör nu allt för att hitta något fel hos Jesus. Samma ord som beskriver hur Herodias höll fast vid hatet mot Johannes Döparen, se Mark 6:16, används i nästa vers för de judiska ledarnas bitterhet mot Jesus. I Gal 5:1 översätts samma ord "slavok", i kontrast till friheten i Jesus.]
53När Jesus hade gått ut därifrån [från fariséns hus], började de skriftlärda och fariséerna ansätta honom bittert (hatet mot honom fick ett djupare fäste inom dem och blev som ett slavok som band dem). De överöste honom med många frågor (som han skulle svara direkt på, utan betänketid och möjlighet att göra någon utläggning), 54medan de låg på lur och väntade på att han skulle råka säga något som de kunde anklaga honom för.

Frukta inte människor – frukta Gud
1[Jesus hade börjat tala till folket om Jona-tecknet och att kroppens lampa är ögat, se Luk 11:29-36. Efter en frukost hos en farisé strömmar folk i tusental till Jesu undervisning.]

Under tiden [då Jesus var inne i fariséns hus] hade folk samlats i tusental [myriader, det högsta grekiska talvärdet 10 000, men också bildligt för en stor skara], så att de höll på att trampa ner varandra. Jesus vände sig först till sina lärjungar och sa:
"Var på er vakt mot fariséernas surdeg som är hyckleriet! [Jesus har just avslöjat fariséernas religiösa fasad, se Luk 11:37-54.]

2Det finns inget fördolt
    som inte ska uppenbaras,
och inget gömt
    som inte ska bli känt.
3Därför ska allt vad ni har sagt i mörkret
    höras i ljuset,
och det ni viskat i örat i enrum (i de innersta rummen, kamrarna),
    ropas ut på taken.

Köpte man fyra sparvar på marknaden fick man en femte på köpet, på samma sätt som handlare i dag har erbjudande som ”ta fem betala för fyra”. Poängen är att ingen av dessa, inte ens den femte extra sparven, är bortglömd av Gud.

4Till er som är mina vänner säger jag: Frukta inte för dem som dödar kroppen och sedan inte kan göra något mer. [Var inte rädda för vad de religiösa ledarna, eller andra människor, ska säga och göra. Var frimodiga!] 5Jag ska tala om för er vem ni ska frukta. Frukta honom som efter döden har auktoritet att kasta er i Gehenna (helvetet). Ja, jag säger er: Honom ska ni frukta.
     6Säljs inte fem sparvar för två assarion [romerskt kopparmynt av låg valör, värdet motsvarade en sextondels denar eller en halv timlön]? Ändå är ingen av dem bortglömd av Gud.

[Sparvar var den billigaste matvaran som såldes på marknaden. För en assarion kunde man köpa två sparvar, se Matt 10:29. Här ser vi att om man köpte fyra sparvar så fick man den femte på köpet. Om nu t.o.m. denna extra sparv, utan kommersiellt värde, inte är bortglömd av Gud – hur mycket mer ser då inte Gud oss människor som han köpt med Jesu dyra blod.]

7Det är faktiskt så att till och med alla hårstrån på ert huvud är räknade. Frukta inte (var inte rädda och oroliga), ni är mycket mer värda än många [miljoner] små sparvar.





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)