Detta är den sista av de femton pilgrimspsalmerna – "de stigande sångerna" (Ps 120-134). Dessa psalmer sjöngs under vandringen upp till de tre stora högtiderna som varje år firades i Jerusalem. De fjorton föregående psalmerna som leder upp till Psalm 134 ger anledningar och bakgrunden för uppmaningen här att prisa Gud. Psalmen har likheter med Psalm 150 som avslutar hela Psaltaren.

Författare: Okänd

Struktur:
1. Uppmaning att prisa, vers 1-2
2. Välsignelse, vers 3

En pilgrimssång (en vallfartsång; "en sång från/för dem som vandrar upp"). [Oavsett varifrån man kommer så går man alltid upp till Jerusalem.]

Skåda, välsigna Herren (Jahveh), alla Herrens (Jahvehs) tjänare,
    som står hela natten i Herrens (Jahvehs) hus.
²Lyft upp era händer till helgedomen
    och välsigna Herren (Jahveh).

³Må Herren (Jahveh) välsigna er från Sion [tempelberget i Jerusalem],
    han som gjort (format, skapat) himlar och jord [1 Mos 1:1].

Tillbaka upp

---

146