Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Helbibel - fredag 13/11

Hes 27:1-28:26, Ps 110:1-7, Ords 27:15-16, Heb 11:17-31


Hes 27:1-28:26

1Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:

2Och du människobarn, stäm upp en klagosång över Tyros 3och säg till Tyros som bor vid havets entré (vid solnedgången, åt väster), som är folkets köpmän, till de många öarna: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh):
Tyros har sagt: Jag är skönhetens fullkomning.
4Dina gränser är i havets hjärta,
    dina byggmästare har fulländat din skönhet.
5Av cypressträ från Senir [det amoreiska namnet för berget Hermon i norra Israel, se 5 Mos 3:9]
    har de gjort alla dina bordläggningar,
de har tagit cedrar från Libanon
    för att göra båtmaster åt dig.
6Av Bashans ekar
    har de gjort dina åror,
ditt däck har de gjort av elfenben
    inlagt i lärkträ från kitteernas öar [Cypern, se Jes 23:12].
7Av fint linne med brokigt vävt arbete från Egypten är dina segel
    för att vara som ett baner för dig,
blått och purpur
    från Elishas öar var ditt täckelse.
8Sidons och Arvads invånare var dina rorsmän,
    dina visa män, Tyros, som finns i dig, var dina lotsar.
9Gevals äldste och deras visa män
    var de som tätade läckorna.
Havets alla fartyg med sina besättningar
    tjänade dig vid din byteshandel.
10Persien och Lod och Put [nuvarande Libyen – väster om Egypten]
    var i din armé, stridsmännen.
De hängde sköldarna och hjälmarna i (på) dig
    och de visade fram din skönhet.
11Arvads män och Chejlech
    var på dina murar runt om
och gamadéerna (krigarna)
    var i dina torn.
De hängde sina sköldar på murarna runt om.
    De gjorde din skönhet fullkomlig.
Handel med hela världen
12[Nu följer en uppräkning med 23 länder och städer. Tyros affärsförbindelser sträckte sig över hela den dåtida kända världen.]

Tarshish var dina köpmän eftersom de hade mycket av all slags rikedom, med silver, järn, tenn och bly som de handlade för dina krig.

13Javan [Grekland], Tubal (hebr. Toval) [östra Turkiet] och Meshech [centrala Turkiet] handelsresande, de handlade (köpte upp) människosjälar (slavar) och redskap av brons till din handelsmarknad (marknadsplats).

14De av Togarmas hus [östra Turkiet] handlade för dina krig med hästar, ryttare och mulor.

15Dedans män [folk i Arabien; nuvarande Saudiarabien] var dina handelsresande. Många öar var din hands handelsplatser, de förde till dig elfenbenshorn och ebenholts som en tribut.

16Aram [nuvarande Jordanien/Syrien] var dina handelsmän eftersom de hade mycket välstånd, de handlade för dina krig med karbunklar, purpur och brokigt vävda arbeten och fint linne och korall och rubiner.

17Juda och Israels land var dina handelsresande. De handlade för din marknad med vete från Minnit och bakverk och honung och olja och balsam.

18Damaskus [i Syrien] var dina köpmän för sitt myckna välstånd, de hade en myckenhet av rikedom i vin från Chelvon och vit ull.

19Vedan och Javan handlade med garn för dina krig, massivt järn, kassia och kalmus fanns bland deras handelsvaror.

20Dedan var din handelsresande i dyrbara kläder till ryttarna.

21Araberna och alla Kedars furstar var din hands köpmän, med lamm och baggar och getter, i detta var de dina köpmän.

22Shevas handelsresande och Raama, de är dina handelsresande, de handlar för dina krig med alla viktiga kryddor och med alla dyrbara stenar och guld.

23Haran (hebr. Charan) och Kane och Eden, Shevas handelsresande, Assyrien, var som dina lärlingar i handel. 24Dessa var dina handelsresande i ypperliga tyger, draperingar av blått och brokigt vävt arbete och kistor med mycket kläder, bundna med band och skodda med cederträ bland dina köpmän.

Stadens ödeläggelse
25Tarshish skepp förde till dig gåvor till dina köpmän,
    så blev du fylld och gjordes mycket tung i havens hjärta.
26Dina roddare har fört dig till stora vatten,
    östanvinden har brutit sönder dig [så du lidit skeppsbrott] mitt i havet (i havens hjärta).
27Dina rikedomar och ditt gods, dina köpmän
    och dina sjömän och dina lotsar, dina tätare
och köpmännens växlare och alla dina stridsmän
    som är i dig med alla sina skaror som är i din mitt,
ska falla i havets hjärta
    på din ruins dag.
28Vid ljudet av lotsarnas rop
    ska vågorna darra (bli stora och skrämmande).
29Och alla som sköter årorna, sjömännen och alla havets lotsar
    ska komma ner från sina skepp och de ska stå på land.
30Och de ska låta sina röster höras över dig
    och ska ropa bittert
och kasta stoft på sina huvuden,
    de ska rulla sig i aska,
31och de ska göra sig själva helt skalliga [raka eller rycka bort sitt hår] för dig [denna typ av hedniska riter var förbjuden bland israeliterna, se 5 Mos 14:1]
    och omgjorda sig med säcktyg
och de ska gråta över dig i själens bitterhet,
    en bitter klagosång.
32Och i sin jämmer ska de ta upp en klagosång (hebr. qina) över dig
    och mässa (klaga; sjunga entonigt och utdraget – hebr. qinen) över dig.
    Vem var som Tyros, tystad [nu ödelagd] mitt i havet?
33När dina varor kom från havet
    fyllde du många folk med mängden av dina rikedomar
    och dina köpmän berikade jordens kungar.
34Nu är du bruten av havet [har lidit skeppsbrott], i vattnens djup,
    och dina köpmän och alla dina skaror har fallit i din mitt.
35Alla invånare på öarna är förskräckta över dig
    och deras kungar är skräckslagna,
    de har en bekymrad uppsyn.
36Köpmännen bland folken visslar åt dig,
    du har blivit en skräck och ska aldrig mer finnas.

Profetia mot Tyros ledare
1Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:

2Människobarn, säg till Tyros furste (upphöjde; ordagrant: "den som sätter något högt" – hebr. nagid): Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh):

Eftersom ditt hjärta är upphöjt (högmodigt, stolt)
    och du har sagt: Jag är en gud (hebr. el),
jag sitter på Guds (Elohims) tron
    mitt i havet (ordagrant: i havets hjärta),
trots att du är en människa och inte Gud (El),
    likväl ger du ditt hjärta sken av att vara som Guds (Elohims) hjärta.
3Se, du är visare än Daniel [kan syfta på den bibliske Daniel, se Hes 14:14, eller Daniel i den ugaritiska sagan om Aqhat],
    det finns ingen hemlighet som kan döljas för dig.
4Genom din vishet och din urskillningsförmåga
    har du fått rikedomar
och du har fått guld och silver
    i din skattkammare.
5I din stora vishet har du genom din handel
    förökat dina rikedomar
och ditt hjärta har blivit upphöjt (högmodigt, stolt)
    på grund av din rikedom.

6Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh):

Eftersom du har inrättat ditt hjärta
    som en guds (elohims) hjärta [eftersom du tror du är gud],
7därför ska jag föra främlingar över dig [syftar troligen på babylonier och Nebukadnessar],
    folkslagens fruktade,
och de ska dra sina svärd mot din visdoms skönhet
    och de ska skända din glans.
8De ska föra dig ner i avgrunden
    och du ska dö de slagnas död i havets mitt (ordagrant i havets hjärta).
9Kommer du fortfarande att säga till honom som slår dig:
    Jag är en gud?
Men du är en människa och inte Gud (El)
    i handen på den som skändar dig.
10Du ska dö den oomskurnes död
    i främlingars hand
för jag har talat, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).

11Och Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:

12Människobarn, sjung en klagosång över Tyros kung och säg till honom: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh):

Du var en fulländad signetring,
    full av visdom och fullkomlig (excellent) i skönhet.
13Du var i Eden
    i Guds (Elohims) trädgård,
täckt med alla dyrbara stenar:
[1] Karneol [röd sten – hebr. odem; den första stenen i bröstskölden, se 2 Mos 28:17; beskriver Gud i tronrummet, se Upp 4:3.]

[2] Topas [olivgrön, gulaktig; den andra stenen i bröstskölden, se 2 Mos 28:17]
    och
kalcedon [den sista stenen på andra raden (den sjätte stenen), se 2 Mos 28:18. Det hebreiska ordet kommer från halam som betyder slå ner, bryta sönder; det kan beskriva att det är en hårdare sten, kanske diamant.].

[3] Krysolit [hebr. tarshish; den första stenen på den fjärde raden i bröstskölden (den tionde stenen), se 2 Mos 28:20].

[4] Onyx [den andra stenen på den fjärde raden i bröstskölden (den elfte stenen), se 2 Mos 28:20]
    och
jaspis [den tredje stenen på den fjärde raden i bröstskölden (den tolfte stenen), se 2 Mos 28:20],

[5] Safir [hebr. sapir, från verbet att skriva/berätta; den andra stenen i den andra raden, se 2 Mos 28:18].

[6] Karbunkel [den första stenen i den andra raden i bröstskölden (den fjärde stenen), se 2 Mos 28:18]
    och
smaragd [hebr. barqat, från baraq som betyder gnistrande, ljus. Ordet används bara här.].

[Totalt nämns här nio stenar. Mellan tre av dem förekommer ordet "och", vilket grupperar tre av dem tillsammans och tre står fristående. Totalt blir det då sex grupperingar. Flera av stenarna återfinns även i prästens bröstsköld, se 2 Mos 28:17-20. I Upp 21:19-20 nämns tolv stenar i muren.]
Och fulländade med guld dina tamburiner
    och dina pipor,
den dag du skapades var de förberedda.
14Du var den beskyddande (vaktande, täckande), smorda (hebr. mimshach) keruben
    och jag satte dig
så att du bredde ut dig över Guds (Elohims) heliga berg,
    du vandrade omkring bland stenarna av eld.

[Två typer av änglar omnämns i Bibeln. Seraferna som finns nära tronen, se Jes 6:2 och keruberna som har fyra vingar och vaktar Guds härlighet, se Hes 1:5; 1 Mos 3:24. Begreppet "heliga berg" var vanligt i den antika världen. Man visualiserade ofta en bergshöjd som gudomens boning. Bergstopparna och himlen knöts samman. Baals hem påstods i den ugaritiska litteraturen vara berget Tsefon (4 Mos 33:7). För israeliterna var de två mest betydelsefulla heliga bergen berget Sinai och tempelberget i Jerusalem.]
15Du var ren (rituellt ren, perfekt, klanderfri – hebr. tamim) på alla dina vägar
    från den dag då du skapades
    till dess orättfärdighet blev funnen hos dig.
16Genom din stora (ditt överflöd av) handel (kommers, köpenskap)
    har ditt inre blivit uppfyllt med våld (terror, laglöshet – hebr. chamas)
    och du har syndat (missat målet – hebr. chata).
Därför har jag kastat ut dig som vanhelgad (förorenad) från Guds (Elohims) berg
    och jag har förgjort dig, du beskyddande (vaktande, täckande) kerub, från mitt ibland stenarna av eld [gnistrande stenar].
17Ditt hjärta var upplyft (högmodigt, stolt)
    på grund av din skönhet,
du har förvrängt (korrumperat) din vishet
    med din strålglans (utseendet, det yttre, fasaden).
Jag har kastat dig till marken.
    Jag har lagt dig framför kungar så att de kan stirra på dig.
18I myckenheten av dina synder i din orättfärdiga handel
    har du orenat min helgedom.
Därför har jag fört fram en eld från din mitt
    som har slukat dig
och gjort dig till aska över marken
    i ögonen på alla dem som ser dig.
19Alla de som känner dig bland folken
    ska förfäras över dig,
du har blivit en skräck
    och ska aldrig mer finnas (existera).

[Flera tolkningar finns för detta avsnitt (vers 11-19). Den första är att det är en beskrivning av kungen av Tyros, men i djärva och överdrivna termer. Andra identifierar formen som allegori, där en annan verklig eller helt enkelt bekant karaktär (Satan eller en hednisk gud) direkt adresseras, vilket gör kopplingen till kungen av Tyrus mer indirekt eller antydd. Flera av kyrkofäderna ser detta som en redogörelse för Satans fall som antyds på andra håll, se Jes 14:12-17. Hesekiel skulle ha förlitat sig på att hans lyssnare/läsare kände till en sådan berättelse, och de skulle ha förstått jämförelsen mellan Satans fall och kungens av Tyrus fall.]

20Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:

21Människobarn, vänd ditt ansikte mot Sidon och profetera mot det 22och säg: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh):

Se, jag är emot dig, Sidon,
    och jag ska bli förhärligad i din mitt,
och de ska veta att jag är Herren (Jahveh)
    när jag har verkställt domarna i henne
    och ska bli helgad i henne.
23För jag ska sända till henne pest
    och blod på hennes gator,
och de skadade ska falla i hennes mitt
    genom svärdet över henne på alla sidor,
och de ska veta att jag är Herren (Jahveh).

24Och där ska inte längre finnas någon stickande törnbuske mot Israels hus, ingen genomborrande tagg från någon runtomkring dem som föraktade dem, och de ska veta att jag är Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).

25Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): När jag har samlat Israels hus från folken bland vilka de är förskingrade och ska bli helgad ibland dem i folkslagens ögon, då ska de bo i sitt eget land som jag gav min tjänare Jakob. 26Och de ska bo i trygghet där och ska bygga hus och plantera vingårdar, ja de ska bo i trygghet när jag har verkställt domarna över alla dem som har föraktat dem runtomkring dem, och de ska veta att jag är Herren (Jahveh) deras Gud (Elohim).

Ps 110:1-7

Psalm 110 – Sitt på min högra sida

Detta är en kröningspsalm, komponerad för att användas då en ny kung bestiger tronen. Den är messiansk och beskriver hur Gud Fadern kröner Jesus, se Matt 22:41-45; Mark 12:36-37; Luk 20:42-44. Denna psalm är den mest citerade i hela NT – hela 27 citat.

Författare: David

Struktur: Psalmen är uppdelad i två exakt balanserade halvor, vers 1-3 och 4-7.

Del 1 – Herrens ord till sin son, vers 1-3
Del 2 – Herrens löfte om sonens seger, vers 4-7

1Av David, en psalm [sång ackompanjerad på strängar].
-
Herren (Jahveh) [Gud Fadern] förkunnar (säger, proklamerar) [profetiskt] till min Herre (Adonai) [Guds Son – Jesus]:
    "Sitt på min högra sida tills jag lagt dina fiender
    under dina fötter (tills de blivit din fotpall)."

2Herren [Jahveh – Gud Fadern] sträcker ut din kungaspira (ditt herradöme) från Sion [Jerusalem].

[Fadern uppmanar nu sonen:]
Regera (utöka ditt rike) mitt bland dina fiender (trots att det är fiender omkring dig).
3Ditt folk följer dig villigt (offrar frivilliga gåvor)
    när du går ut i strid.
På samma sätt som daggen föds av sin moder på de heliga bergen,
    så ska din armé komma till dig.

[Guds folk liknas här med den oräkneliga skara av miljontals daggdroppar som omger Jerusalem efter en natt. De kommer villigt, för med sig liv och kraft, och reflekterar morgonljuset.]

4Herren [Jahveh – Gud Fadern] har gett ett löfte (svurit en ed)
    som han inte ska ta tillbaka:
        "Du är präst för evigt på samma sätt som Melkisedek."
    [Det hebreiska namnet Malkizedek betyder: "Min kung är rättfärdig".]

5Herren [Guds Son, Jesus] är på din högra sida.

[Fadern proklamerar nu vad sonen ska göra:]
Han ska krossa kungar på sin vredes dag.
6Han ska döma hednafolken,
    han fyller dalen med döda kroppar,
    han ska krossa huvudet för många länder (folk).
    [Antikrist, Satan själv, som leder allt motstånd mot Jesus, ska bli krossad, se 2 Thess 2:8.]
7Från bäcken längs med vägen ska han dricka,
    sedan lyfter han huvudet högt (återfår han styrka och kraft).

Ords 27:15-16

15Ett kontinuerligt droppande från ett läckande tak en dag med häftigt skyfall
    och en tjatande (gnatande, ordstridande) kvinna,
        båda är lika [illa].
16Den som försöker lugna ner (lägga band på) henne kan lika gärna försöka stoppa vinden,
    hans högra hand möter olja [som är hal och omöjlig att få ett grepp om].

Heb 11:17-31

Abrahams tro – Isak bärs fram som ett offer
17I tron bar Abraham fram Isak som offer när han blev satt på prov [1 Mos 22:1-10]. Sin ende son bar han fram, trots att han hade fått löftena 18och Gud hade sagt till honom: Det är genom Isak din avkomma ska räknas. 19Abraham räknade med att Gud hade makt att till och med uppväcka från de döda, och därifrån återfick han honom också, bildligt talat. [När Abraham dog var han 175 år gammal. Vid den tiden bestod hans släkt av en son, 75 år gammal, och två barnbarn som var 15 år.]Abrahams barns tro
20I tro gav Isak sin välsignelse åt Jakob och Esau för kommande tider [1 Mos 27].

21I tro välsignade den döende Jakob Josefs båda söner [1 Mos 48]. Sedan tillbad han böjd mot änden av sin stav [1 Mos 47:31].

22I tro nämnde (erinrade sig) Josef – när han låg för döden – om Israels söners uttåg [om Guds löften till sitt folk angående Kanaans land, se 1 Mos 12:7; 13:15; 15:7, och att de efter fångenskapen skulle återvända, se 1 Mos 15:13-16] och gav befallning om vad som skulle ske med hans ben (kvarlevor) [1 Mos 50:24-25; 2 Mos 13:19].

23I tro gömdes Mose – som just hade fötts – i tre månader av sina föräldrar, eftersom de såg att han var ett vackert [litet] barn [han hade inre och yttre skönhet; ordagrant: "han var från/tillhörde en stad", dvs. förde sig elegant (inte obildat), men också i betydelsen att han kom från en himmelsk stad], och de var inte rädda för kungens [faraos] påbud [dekret om att låta alla hebreiska nyfödda pojkar dödas eftersom de utgjorde ett framtida hot mot egyptierna, se 2 Mos 1:2, 9, 10; 16; Apg 7:20].

24I tro vägrade Mose som vuxen att kallas son till faraos dotter. 25Han valde att dela lidandet (vara delaktig i förtrycket) tillsammans med Guds folk, i stället för att njuta av den temporära glädje synden ger. 26Han ansåg (efter att noga ha övervägt alla fakta) att hånet (förolämpningarna, smäleken) som han fick utstå för den Smorde (Messias, Kristus) [som skulle komma] var en större rikedom än alla Egyptens skatter, för han hade sin blick riktad på lönen.

27I tro lämnade han Egypten bakom sig utan att bli rädd för kungens [faraos] vrede, han höll troget fast som en som såg den Osynlige.

28I tro firade han påsken och strök blodet på dörrposterna för att fördärvaren inte skulle röra deras förstfödda [2 Mos 12:23].

Israeliterna korsade Röda havet i tro
29I tro korsade de [Mose och israeliterna] Röda havet som om det vore torrt land, men när egyptierna försökte göra samma sak dränktes de.

Exempel på människor som segrat i tron
30I tro föll Jerikos murar, efter att de [israeliterna] hade marscherat runt (omringat) dem i sju dagar.

31I tro undkom den prostituerade Rahab (gr. Raav) att dödas tillsammans med dem som vägrade att tro (lyda), eftersom hon hade välkomnat spejarna (varit gästfri, inte varit fientligt inställd mot dem).





Igår

Planer

Stäng  


Helbibel