Hos 4:1-5:15, Ps 124:1-8, Ords 29:9-11, 2 Joh 1:1-13
för skökoanden har fått dem att ta misteunder ekar och popplar och terebinter
och de har gått bort från att underordna sig sin Gud (Elohim).
13De offrar på bergstoppar och offrar på kullarna,
Detta är den femte av de femton pilgrimspsalmerna – "de stigande sångerna" (Ps 120-134). Dessa psalmer sjöngs under vandringen upp till de tre stora högtiderna som varje år firades i Jerusalem. Det är en av de tre stigande sångerna som tillskrivs David, se även Ps 122 och Ps 131
Författare: David
Struktur:
1. Tidigare segrar, vers 1-5
2. Lovprisning för vad Gud gjort, vers 6-7
3. Förtröstan, vers 8
Detta är ett kort brev som varnar för falska lärare som vill tränga sig på. Brevet kan ha varit ett försättsblad till Första Johannesbrevet. Det är intressant att notera att detta brev är adresserat till en kvinna och att nästa brev är adresserat till en man. Detta brev uppmanar församlingen att inte okritiskt i kärlek släppa in vem som helst att undervisa, eftersom det finns bedragare, se 2 Joh 1:10. Nästa brev har den motsatta uppmaningen att öppna upp och tillåta lärare utifrån, se 3 Joh 1:9.
Struktur: Brevet består av knappt trehundra grekiska ord och rymdes på ett papyrusark. Det innehåller flera kiastiska mönster. Detta innebär att temat i första raden hör ihop med temat i den sista, temat i andra raden med näst sista osv. I en kiasm återkommer ofta ord och fraser. Centralt finns ofta huvudpunkten. Två centrala ord är kärlek och sanning.
Skrivet: Omkring år 85-90 e.Kr.
Till: Kyria, en person eller en församling troligtvis någonstans i Mindre Asien, se vers 12.
Från: Troligtvis Efesos.
Författare: Johannes, en av de tolv apostlarna.
[Ordet kan syfta på någon i hög ålder eller på en församlingsledare. I detta fall stämmer båda beskrivningarna in på Johannes, som när det här brevet skrevs var den siste ännu levande av de tolv apostlarna.]till den utvalda frun (härskarinnan – gr. kyria)
[Kan syfta på en kvinna och hennes barn. Kyria som egennamn var inte helt ovanligt och det är en feminin form av kyrios som betyder herre eller huvud. Detta brev är liksom nästa brev adresserat till en person, men kyria kan här också syfta på församlingen och dess medlemmar. Johannes benämner ofta de troende "mina barn". De utvalda var ju också "ett konungsligt prästerskap", kallade att regera med den Smorde Kungen Jesus. Kyria är då Kyrios Christos brud, se 2 Kor 11:2; Upp 19:7.]Jag älskar er alla [med Guds rättfärdiga, osjälviska och utgivande kärlek]
i sanning,och kärlek [som är rättfärdig, osjälvisk och utgivande].och inte bara jag,i sanning
utan alla som har lärt känna (personligen fått erfara) sanningen,
2på grund av sanningen som förblir i oss
och ska vara med oss i evighet.
3Nåd (oförtjänt favör) [kraft],
barmhärtighet (medlidande uttryckt i handling)
och frid,
vare (ska vara) med oss från Gud Fadern
och från Jesus den Smorde (Messias, Kristus), Faderns Son,
5Nu ber jag dig, min fru (gr. kyria, se vers 1) – det är inget nytt bud jag skriver till dig, utan [en upprepning av] det vi haft från början:för att ni ska vandra (leva) i det [dvs. i kärlek och sanning].att vi ska (må) älska varandra (med Guds osjälviska, utgivande kärlek).att vi vandrar (lever) efter hans budord [plural].
6Detta är kärleken [den tar sig uttryck genom]:
Detta bud är precis som det ni har hört från början,