En psalm om förtröstan på Gud. Det är fyra olika grupper som tilltalas. Fiender i vers 4, psalmisten själv i vers 6, människor i allmänhet i vers 9 och till sist Gud i vers 13. Ordet "bara" hebr. ka inleder sex verser, se Ps 62:2, 3, 5, 6, 7, 10.
Författare: David
Struktur: Psalmen har en kiastisk struktur:
A Förtröstan på Gud, vers 2-3
B Fiendens planer, vers 4-5
C Fullständig förtröstan på Gud, vers 6-9
B´ Människor är opålitliga, vers 10-11
A´ Förtröstan på Gud, vers 12-13
FienderFörtröstan på Gud
4Hur länge ska ni hota mig, och försöka ta mitt liv (alla ni som förföljer mig, en ensam man, ska ni aldrig ge upp)?
Ni är lika farliga som en lutande vägg, en fallfärdig mur.
5Det enda de [fienderna] planerar för är (deras enda mål, vad de lägger all sin tid på är)
hur de ska störta ner (vanära) honom.
[Ordagrant är versen: "Bara, från höjden störta planerar de för."]
De älskar lögn (falskhet),
med munnen välsignar de,
men i sitt hjärta förbannar de.
Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]Fullständig förtröstan på GudMänniskans flyktighet
6Bara hos Gud (Elohim) kan min själ (mitt inre) vara stilla,
för mitt hopp (mina förväntningar) kommer bara från honom.
7Bara han är min klippa och min räddning (frälsning),
mitt försvarstorn (värn; min fästning, säkra höjd),
jag ska inte vackla [jag står verkligen trygg, faller inte].
[Här utelämnar David adjektivet "mycket" i en annars identiskt upprepning av den tidigare frasen, se vers 3. Istället skriver han: "jag ska inte vackla". Denna nyansskillnad visar att David nu har en total tillit till Guds beskydd. Han står helt fast och ger inte vika en tum.]
8Gud (Elohim) är den som befriar och upphöjer mig.
Gud är min starka beskyddare och min tillflykt.
9Förtrösta (lita) alltid på honom, ni människor,
utgjut era hjärtan (uttryck alla era känslor) inför honom [i bön]!
Gud (Elohim) är vår tillflykt.
Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]
10Bara en vindfläkt (ett andetag; fåfänglighet – hebr. hevel) är människor (Adams söner),
människosläktet är opålitligt (falskt, bedrägligt).
Skulle man lägga dem alla i vågskålen,
väger de lättare än luft.
11Sätt inte ditt hopp till vad du kan vinna genom utpressning,
sätt inte falska förhoppningar till vad du kan få genom att råna.
Om rikedomen växer,
så bli inte för fäst vid den (låt inte ditt hjärta fångas av den).