
Gud utmanar Job att styra universum med rättvisa. Innan Job kan kritisera Gud för hur han sköter sitt arbete måste Job visa att han skulle göra ett bättre jobb själv!
1Herren svarade Job från stormvinden och sa:
2Var en man, gör dig nu redo (ordagrant "omgjorda dina länder", dvs. knyt upp klädnaden). Jag ska fråga dig och du ska svara mig. [Samma uttryck som i [Job 38:3].]
3Tänker du annullera (upphäva) min rättvisa? [Är jag orättvis?]
Dömer du mig skyldig
för att själv stå rättfärdig?
4Har du en arm [är du lika stark] som Gud (El),
och dundrar din röst som hans? 5[Nu följer fyra verser med imperativ. Job hade klagat på att Gud inte såg kriminaliteten på jorden och inte gjorde något åt det, se [Job 12:6; 24:1-12]. Nu frågar Gud i vers 6-8 om Job kan med en blick ödmjuka alla högmodiga.]
Pryd dig då med höghet och dignitet.
Klä dig i majestät (storhet) och prakt.
6Släpp loss (kasta ut, ge fritt utflöde för) din vrede [över all orättfärdighet på jorden].
Med en blick, ödmjuka allt högt (alla högmodiga).
7Med en blick, kuva allt högt (tryck ned alla högmodiga).
Slå ned de ogudaktiga på stället.
8Göm [begrav] dem i marken.
Bind (fängsla) deras ansikten i mörkret (det gömda, dolda) [graven].
9Då ska jag prisa dig [tillkännage att du har rätt],
eftersom din högra hand kan [du kan i egen kraft] rädda (frälsa) dig.
[Stycket ramas in med uttrycket "arm" och "hand" som står för styrka och kraft, se vers 4 och 9. Ingen människa kan frälsa sig själv, se [Apg 4:12; 1 Tim 2:5-6].]
Behemot – vilddjuret på land

Elefanten är det största däggdjuret på land med en vikt på 2-6 ton.
10Se Behemot (det stora djuret) som jag har skapat liksom dig.
[Hebreiska behemot är pluralformen av behemah, som är ett generellt ord för djur. Eftersom resten av verben här i vers 15 och vidare är i singular, används pluralformen för att förstärka att det är ett majestätiskt djur – det stora djuret! Utifrån beskrivningen verkar det vara ett stort gräsätande djur. Av nu levande djur liknar det mest en elefant som är det största landlevande däggdjuret. Flodhästen har också nämnts som kandidat. Det skulle också kunna beskriva en sauropod – en fyrbent växtätande dinosaurie.
Inom judisk mytologi är Behemot det stora landodjuret och Leviatan sjöodjuret. I en rabbinsk legend möts dessa två i en strid i den sista tiden, något som kan anspelas på i [Upp 12] där ett land- och ett sjöodjur beskrivs.]
Han lever av gräs som en oxe.
11Se vilken styrka den har i sina höfter,
och kraft i sina bukmuskler!
12Han har sin glädje i (är förtjust i, svänger, höjer – hebr. chafats) sin svans, som ett cederträd,
hans senor i låren är sammanvävda [tvinnade, som ett rep].
[Ordet "har sin glädje i" betyder att vara förtjust i någon. Det är det känslomässigt mest laddade hebreiska ordet som uttrycker behag, se [1 Mos 34:19; Est 2:14; 1 Sam 18:22]. Den grekiska översättningen Septuaginta översätter med "reser upp". Anledningen kan vara att liknande ord på arabiska beskriver rörelse och att sänka ned. Svansen liknas vid ett libanesiskt cederträd. Trädet tillhör tallsläktet och används ofta i Bibeln som en bild på styrka och långt liv, se [Jes 2:13; Ps 92:13]. Användningen här är inte självklar, men versen verkar beskriva hur Behemot gör någonting med sin svans som den uppskattar och har behag i, på samma sätt som cederträdet är stolt, starkt och stort.]

Flera av beskrivningarna av Behemot (det stora djuret) passar in på en dinosaurie.
13Hans benpipor är som kopparrör,
benen liknar järnstänger.
14Han rankas som det största (första) av Guds (Els) vägar (skapelse),
den som gjort honom har gett honom hans svärd.
[Versen kan betyda att Behemot är det första eller det största djuret. Kan vara en referens till [1 Mos 1:24] där just boskapen (hebr. behemah) är den första gruppen av djur som nämns. Sista delen av versen är svåröversatt. De tre hebreiska orden är ordagrant "Den som format honom – närma sig – hans svärd". Två huvudtolkningar finns. Den första är mer bildlig att det bara är Gud som kan dra sitt svärd mot honom. Det harmonierar med den retoriska frågan i vers 19: "Vem kan fånga honom?" Den andra tolkningen är att Behemot har fått ett svärd av Gud. Svärd är i singular och beskriver något som kanske liknar en noshörnings horn eller en kraftig svans. I vers 12 liknas svansen vid ett cederträd och bensenor i låren beskrivs som flätade. Den strukturen är typisk för dinosaurier där senorna hjälpte till att hålla svansen rakt ut.]
15Bergen [vegetationen i dalgångarna] ger den mat,
där leker alla de vilda djuren [kring den utan att vara rädda att bli attackerade].
16Under lotusväxterna (lotusträden eller lotusblommorna) ligger han,
skyddad (gömd) av rör och vass.
17Lotusväxterna ger honom skugga (skydd),
pilträden vid floden omger honom.
[Det hebreiska ordet som översatts till lotusväxterna är tzeelim. Ordet används bara i dessa två verser i hela Bibeln och är inte helt definierat. Grundordet betyder "smal" och kan syfta på ett lotusträd. Dessa träd, eller snarare taggiga buskar, blir 2-5 meter höga och växer i torra områden. Eftersom sammanhanget snarare beskriver våtmark kring en flod, verkar det syfta på en vattenväxt, kanske någon lotusblomma från näckrossläktet. Ordet skugga kan också betyda skydd och beskriver då hur den stora Behemot kan gömma sig i vattnet kring näckrosor med långa smala stjälkar.]
18Se, även om floden svämmar över (hastigt reser sig) är han inte orolig,
han är trygg även om Jordan [Jordanfloden] forsar fram mot hans gap.
19Kan någon fånga honom när han är på sin vakt,
eller sätta en snara i hans nos?
[Första delen av meningen har bara två ord – ögon fånga. Det kan översättas att ingen kan fånga den, eller mer bokstavligt att man inte kan skada dess öga.]
Leviatan – vilddjuret i havet

I alla kulturer finns krokodilliknande sjöodjur nämnda. Bilden är från ingången till ett asiatiskt tempel.
20[Det andra stora djuret som beskrivs är Leviatan. Grundordet betyder att tvinna och vrida sig och det verkar beskriva ett sjöodjur med reptilliknande drag. Leviatan har nämnts i förbigående tidigare i Jobs bok, se [Job 3:8]. Bland de arter som finns i dag har den mest likheter med en krokodil, men kan också beskriva en nu utdöd art av en dinosaurie. Det är också värt att notera att i de flesta kulturer finns legender med eldsprutande drakar, beskrivningen här i Job passar in på ett sådant odjur.
I textfynd från staden Ugarit, längs med den nordsyriska kusten, nämns havsodjuret Lotan. Det är ett mytomspunnet urtidsmonster som står för kaos och ondska. Jesaja använder sig av dessa mytologiska bilder när han beskriver Guds slutgiltiga seger över ondskan. En dag kommer Herren att straffa Leviatan, ormen och draken i havet, se [Jes 27:1]. I Psaltaren nämns också Leviatan och hur Gud ska knäcka alla hans huvuden, se [Ps 74:14; 104:26]. I Bibelns sista bok beskrivs också ett havsodjur med sju huvuden som tydligt identifieras med den urgamla ormen – Satan, se [Upp 12:3; 13:1-2].
Beskrivningen av Leviatan här i Job verkar ge en dubbel bild. Det går att se det som att Satan som var synlig i de två första kapitlen, på nytt visar sig här i bokens avslutning i form av ett odjur. Beskrivningarna i dessa kapitel har ofta flera bottnar. Samtidigt som berättelsen redogör för ett verkligt djurs egenskaper beskrivs också ondskan och Satan. I den sista meningen beskrivs Leviatan som någon som är stolt och är som en prins över den här världen, se [Job 41:25]. En bild som även NT använder om djävulen, se [Job 41:25; Ef 2:1-2; 1 Joh 5:19].]
Kan du fängsla (dra upp) Leviatan med krok,
och binda hans tunga [och käkar]?
21Kan du föra in ett rep (sävstrå) i hans nos,
eller genomborra käftarna med en hake (törne)?
22[Om du fångar den?]
Skulle den komma med många böner,
eller tala (vädja) till dig med mjuka ord?
23Skulle den skriva ett kontrakt,
så den blev din slav för alltid?
24Kan du leka med honom som med en fågel [tämja den till att bli ett husdjur],
och hålla honom i band åt dina tjänsteflickor (pigor)?
25Brukar fiskarlag förhandla om uppdelningen,
och upphandlare köpslå om den?
26Kan du fylla hans hud med harpuner
och hans huvud med fiskspjut?
27Ger du dig på den (lägger din hand)
blir det en strid du sent glömmer,
och aldrig gör om [om du ens överlever]!
28Se, [den som tror sig kunna attackera Leviatan] hans hopp blir om intet,
gör inte blotta åsynen att han fälls (slungas, kastas) till marken [i skräck]?
1Ingen är så dumdristig (grym mot sig själv) att han retar upp den [Leviatan].
[Om människan inte kan bemästra Leviatan, hur kan hon tro att hon skulle kunna kontrollera Gud, skaparen av detta djur?] Vem vågar då sätta sig upp mot mig?
2Vem har gett mig något som jag skulle betala tillbaka?
Allt under himlen tillhör mig!

Rekonstruktion av en spinosaurus i simmande position. Denna 15 meter långa dinosaurie hade ryggfenor och jagade både på land och i vatten.
©Wikimedia Kumiko
3[Efter avbrottet i vers 1-2 med huvudpunkten varför Leviatan nämns, återgår nu berättelsen till att beskriva djurets storlek och styrka:]
Jag vill inte hålla tyst om hans ben,
hans styrka (sätt)
och hans välskapta form (struktur).
4Vem kan klä av honom hans yttermantel (yttre eller främre pansar)?
Vem vågar sig nära hans dubbla betsel [rader med tänder, käkar, bröstpansar]?
5Vem kan öppna portarna till hans gap [ordagrant "ansiktes dörrar"]?
Fylld med skräckinjagande tänder runt alla sidor!
6[Tre verser beskriver nu Leviatans tjocka hud:]
Den har rader med sköldar (fjäll) som är hans stolthet (på hans rygg)
tätt sammanslutna och förseglade (som sigill). [Hebreiskan har "stolt", medan den grekiska översättningen har "rygg". Rygg passar bättre in på en rent fysisk beskrivning av Leviatan som ett djur, medan stolthet ger fler undertoner av hans attityd.]
7Den ena tätt mot den andra,
ingen luft kan tränga in mellan dem.
8De håller ihop med varandra [ordagrant "som en man med sin bror"],
de hakar i varandra och är oskiljaktiga.

Bombarderbaggen har en finurlig försvarsmekanism där den kan spruta giftig brännande het ånga på sina angripare.
9[Fyra verser beskriver nu röken från Leviatans nos och gap:]
När han fnyser (nyser, frustar, blåser ut) strålar (blixtrar) det ut ljus,
hans ögon är [röda, kikar fram genom en smal springa] som morgonsolens strålar.
10Ur hans gap kommer eldslågor,
gnistor av eld bryter fram.
11Ur hans näsborrar stiger rök,
som från en kokande gryta på [en eld med] sävstrå [som bolmar och ryker kraftigt].
12Hans andedräkt kan antända kol,
lågor går ut ur hans gap.
[Exakt vad som beskrivs här är inte helt klart. Det finns flera exempel på märkliga fenomen i djurvärlden. Elektriska ålar kan alstra spänningar på upp till 900 volt. Eldflugor och lysmaskar utstrålar ljus. Bombarderbaggen är en i dag levande art som faktiskt sprutar eld. I bakdelen har den lilla skalbaggen två kammare. Vid fara tömmer den ut vätskan från den inre kammaren i den yttre. En kemisk reaktion mellan ämnena skapar en kraftig värmeutveckling som skjuter ut den nära 100-gradiga giftiga blandningen mot angriparen. Leviatan kan ha haft någon sådan typ av mekanism, eller så är det en mer poetisk förklaring där vattenånga beskrivs att se ut som eld. Leviatan rörde sig i vatten, se vers 22, 23. Om djuret sprutade vattenånga genom näsborrarna och öppnade sitt röda gap och fladdrade med sin röda tunga skulle det kunna beskrivas som rök och eld.]

Olivpress i den bibliska trädgården på Yad Hashmona.
©Tore Jungerstam
13På hans nacke bor styrkan,
skräcken (fruktan, förfäran) dansar framför honom.
14Hans hudveck (överhäng) sitter fast mot varandra,
som gjutna på honom, orubbliga.
15Hans hjärta är hårt som sten [han är grym],
[orubblig] som den understa kvarnstenen.
16När han reser sig [för att attackera eller försvara sig] bävar gudarna (de mäktiga – hebr. el),
brutna (krossade) retirerar de.
[Versen är svåröversatt. Den första delen har hebr. el-im, gudar i plural. Det kan vara en anspelning på det mytologiska havsodjuret som strider mot olika gudar. Syftar Leviatan på Satan, kan det vara striden mellan Guds och Satans änglar som beskrivs, se [Upp 12:7-9]. Är Leviatan bara ett djur måste "gudar" översättas till "de mäktiga" och syftar då på stridshjältar som försöker angripa odjuret. Den andra delen är också svårtolkad. Den består i hebreiskan av två ord seber och chata. Det första betyder "fraktur, att något bryts, krossas och förstörs" och det andra "synd, att missa målet, retirera eller att gå vilse". Betydelsen verkar vara att den som utmanar Leviatan krossas mentalt och får fly.]
17[Tre verser beskriver hur vanliga vapen inte biter på Leviatan:]
Svärdet som sträcks mot honom har ingen effekt (kan inte stå),
inte heller spjut, pil eller lans (bröstpansar – shirjah) [Ordet används bara här i hela GT och kan syftar på någon form av spjut/vapen eller bröstpansar. I så fall är poängen att även om man har ett bröstpansar till sitt försvar, så gör det ingen nytta].
18Han betraktar järn som halm,
och koppar som murket trä. [Vapnen bryts sönder.]
19Pilar skrämmer inte bort honom,
stenar som slungas mot honom liknar agnar (strån) [som blåser bort med vinden].
20Stridsklubbor betraktar han som halmstrån,
han skrattar åt rasslet (mullret) av lansar.
21[Följande tre verser beskriver hur Leviatan rör sig både på land och i vatten.]
Hans undersida är som skarpa (vassa) lerskärvor,
han gör spår i dyn som efter en trösksläde.
22Han får djupet att koka som en gryta,
vattnet skummar som när man kokar salva.
23Efter honom går ett lysande stråk,
djupet [vattnet] tycks bli vithårigt. [När Leviatan simmar liknas vattenskummet i spåret bakom honom vid en äldre persons långa gråa hår.]
24[Följande två verser avslutar beskrivningen av Leviatan:]
Inget annat på jorden (marken) liknar honom
– en varelse helt utan fruktan.
25Han ser på allt som är upphöjt,
han är kung över stolthetens söner (alla som är stolta).
[Frasen "stolthetens söner" kan inkludera människor som gör uppror mot Gud. I [Job 28:8] används en liknande fras om de stolta lejonen. Genomgående finns denna dubbelhet där Leviatan beskrivs som ett djur, men också avspeglar Satan och hans verkningar.]
Job svarar Herren
1Då svarade Job Herren (Jahveh) och sa:
2Jag vet att du kan göra allt, inga planer (tankar, beslut, syften) går om intet (kan inte bli hindrade).
[Ordet "planer" används både positivt och negativt. Det används positivt i [Job 17:11]. Negativt i betydelsen "onda planer" i [Job 21:27; Ps 10:2]. Ordets tvetydiga betydelse förstärker att i Jobs begränsade kunskap kunde Guds plan se ond ut, medan ur Guds oändliga vy var den god, se [Jak 1:13, 17].]
3Du frågade: "Vem är det som skymmer (gömmer, döljer) mina planer (tankar, syften)
utan kunskap?" [[Job 38:2]]
Men jag berättade (rapporterade) om det jag inte förstod,
saker som var för underbara (svåra) för mig att greppa. [[Ps 139:6]]
4[Du sa:] "Lyssna nu,
och jag ska tala.
Jag ska ställa frågor,
och du ska svara mig." [[Job 38:3; 40:7]]
5Mina öron har hört om dig förut,
men nu har jag sett dig med egna ögon!
6Jag avskyr [det jag sagt, gjort, hur jag har reagerat mot dig Gud]!
Jag känner sorg (ångrar mig, omvänder mig) i stoft och aska.
[Ett yttre bevis på en inre omvändelse och förändring i hjärtat, se [Ps 51:17].]
EPILOG
Gud tillrättavisar Jobs tre bekanta
7När Herren (Jahveh) hade avslutat sitt tal till Job, sa han till Elifaz – temaniten [den äldste av Jobs tre bekanta, som inledde dialogen och tog till orda först, se [Job 4:1]]: "Min vrede är upptänd mot dig och dina två bekanta [Bildad och Tsofar]. Ni har inte talat det som är rätt (sant) om mig, som min tjänare Job har gjort. 8Ta nu därför sju ungtjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er [[5 Mos 1:1-7]]. Min tjänare Job ska då be [be en ställföreträdande bön] för er. Jag ska lyssna på hans bön. Jag ska inte behandla (agera mot) er utifrån er okunskap (skamlöshet). Ni har inte talat sanning om mig som min tjänare Job har gjort."
[Problemet med Elifaz, Bildads och Tsofars teologi var att de sa att Gud omedelbart dömer synd och belönar godhet. Om något ont händer måste den som drabbas ha begått någon synd. Eliho som talade sist ([Job 32-37]) får inte Guds kritik, samtidigt får han inte heller beröm.]
9Elifaz – temaniten, Bildad – shoaiten och Tsofar – naamaiten, gjorde som Herren (Jahveh) hade talat till dem, och Herren (Jahveh) tog emot Jobs bön (lyfte upp sitt ansikte mot Job i favör).
10När Job bad för sina bekanta upprättade Herren (Jahveh) honom (ordagrant: ´gav Herren tillbaka det som blivit stulet´). Herren (Jahveh) gav Job dubbelt mot vad han haft tidigare. 11Jobs bröder och systrar, tillsammans med alla som tidigare känt honom kom [[Job 19:13-15; 29:8-10; 21-25]] och de åt bröd tillsammans med honom i hans hem [delade gemenskapen över en måltid]. De visade medkänsla och tröstade honom efter all den olycka som Herren (Jahveh) låtit komma över honom. Var och en gav Job ett silvermynt (hebr. qesitah) och en guldring.
[Guldringarna bars i näsa och öron, se [1 Mos 35:4; Jes 3:21]. Värdet på silvermyntet qesitah är okänt men motsvarar troligtvis en shekel, den grekiska översättningen Septuaginta översätter ordet med lamm, som såldes för en shekel. Ett landområde i Hebron säljs för 100 qesitah, se [1 Mos 33:19; Jos 24:32].]
Herren välsignar Job
12Herren välsignade den sista delen av Jobs liv mer än den första. Han fick
14 000 får,
6 000 kameler,
1 000 par oxar och
1 000 åsninnor.
13Han fick
7 söner och
3 döttrar.
[Gud fördubblade Jobs ägodelar vad gäller får, kameler, oxar och åsninnor, se [Job 1:2-3]. Han får t.ex. 6 000 kameler när han tidigare hade haft 3 000. Dock fördubblas inte hans familj, han får inte 14 söner och 6 döttrar. Det kan antydas att i ett evighetsperspektiv så finns de tio tidigare barnen kvar. Det ligger också något i talet sju som står för perfektion och tre för helhet och gudomlig favör.]
14Den första dottern gav han namnet Jemima ["liten duva" eller "dagsljus" som kontrast till det mörker som han hade upplevt], den andra Kesia [kassia, kanel] och den tredje Keren-Happuk [sminkdosa, ordagrant "horn/flaska med ögonskugga", de ihåliga hornen från t.ex. baggar användes som flaskor]. 15I hela landet fanns inga kvinnor så vackra som Jobs döttrar. Deras far gav dem arvsrätt tillsammans med deras bröder.
[Två detaljer är anmärkningsvärda. Det första är att döttrarna nämns vid namn medan inget av sönernas namn nämns. Författaren förklarar inte innebörden av namnen, men det verkar som om namnvalen förstärker hur värdefulla och uppskattade de var i Jobs och hans frus ögon. Det andra är att döttrarna också får ärva Job, något som var ovanligt vid den här patriarkaliska tiden då döttrarna ärvde bara om det inte fanns några söner, se [4 Mos 27:8].]
16Job levde ytterligare 140 år och fick se sina barn och barnbarn i fyra generationer. 17Sedan dog Job gammal (av hög ålder) och mätt (belåten) på att leva.
[Om Job var omkring 70 år när han drabbades av prövningen och sedan levde ytterligare 140 år, blev han drygt 200 år. På samma sätt som det skedde en fördubbling av ägodelar, får Job också 2 x 70 extra år. Sedan syndafloden har livslängden gradvis sjunkit från 900 år till maximalt 120 år, se [1 Mos 6:3]. Rent tidsmässigt med tanke på människors livslängd kan Job ha varit samtida med Abrahams far Tera som blev 205 år. Abraham blev 175 år, se [1 Mos 11:32; 25:7].]