Nya Testamentet - söndag 26/4
Luk 22:54-23:12
Jesus hos översteprästen 54Då grep de Jesus och förde honom till översteprästens hus. [Han fördes till Hannas, svärfar till Kaifas, som var överstepräst det året, se [Joh 18:13].] Petrus följde efter på avstånd. [Johannes följde också med. Eftersom hans familj var bekanta med översteprästen, pratade han med tjänstekvinnan vid porten, som då också släppte in Petrus, se [Joh 18:15-16].]
Petrus förnekar Jesus
55[Nätterna på våren i Israel kan bli kalla, särskilt i Jerusalem som ligger högt över havet.]
Mitt på gården tände de en eld och satte sig ner tillsammans, och Petrus satte sig bland dem. 56Men en tjänsteflicka [grekiskan har: en viss tjänsteflicka/ung kvinnlig slav] som såg honom sitta [där] vid eldens sken [vänd mot ljuset] tittade noga på honom och sa: "Den här mannen (denne) var också med honom."
57Men han nekade och sa: "Kvinna [inte ett hårt tilltal, utan fyllt med respekt], jag känner inte honom!"
58Kort därefter fick en annan [annan är i maskulin form] se honom och sa: "Du är också en av dem."
Men Petrus svarade: "Nej, det är jag inte."
59Omkring en timme senare kom en annan fram och försäkrade: "Det är säkert att den där mannen också var med honom. Han är ju från Galileen!" [Petrus dialekt avslöjade honom; uppe i Galileen pratade man en bredare lantligare dialekt som inte gick att dölja.]
60Men Petrus svarade [med sin tydliga dialekt]: "Jag vet inte vad du pratar om!" I samma ögonblick, medan han talade, gol tuppen.
61Då vände Herren sig om och såg på Petrus. Han kom ihåg Herrens ord, hur han sagt till honom: "Innan tuppen gal i natt ska du förneka mig tre gånger." 62Han gick ut och grät bittert.
63Männen som bevakade Jesus hånade honom och slog honom. 64De band för hans ögon och frågade honom: "Profetera för oss! Vem var det som slog dig?" 65De sa också mycket annat hånfullt till honom.
Jesus inför det judiska Stora rådet
66När det blev dag (tidigt vid gryningen) församlades folkets äldste [Sanhedrin – Stora rådet], både överstepräster och skriftlärda. De förde honom inför sitt råd 67och sa: "Är du den Smorde (Messias), så säg oss det."
Men han svarade: "Om jag säger det till er tror ni det inte, 68och om jag frågar svarar ni inte. 69Men härefter ska Människosonen sitta på Guds den Allsmäktiges högra sida."
70Då sa de alla: "Så du är Guds Son?"
Han svarade: "Ni själva säger att 'Jag är'."
71Då sa de: "Behöver vi något mer vittnesmål? Vi har ju själva hört det från hans egen mun."
Jesus inför Pilatus
1Hela gruppen [som var samlade, medlemmarna i Stora rådet, Sanhedrin] reste sig upp och förde Jesus till Pilatus.
[Pontius Pilatus ansvarade inför den romerske kejsaren för regionerna Judeen och Samarien och bodde i Caesarea vid Medelhavskusten. Eftersom Jerusalem ingick i hans område var han stationerad där under de judiska högtiderna för att snabbt kunna avstyra eventuella oroligheter och uppror bland judarna. Antagligen bodde han och hans hustru i Antoniaborgen som ligger i anslutning till tempelområdet i det nordvästra hörnet.]
2Där [inför Pontius Pilatus] började de anklaga honom och sa: "Vi har funnit att den här mannen förleder vårt folk. Han förbjuder att man betalar skatt till kejsaren, och han säger att han är den Smorde (Messias), en kung!"
3Pilatus frågade honom: "Så du är judarnas kung?"
Han svarade: "Du själv säger det."
4Pilatus sa då till översteprästerna och till folket: "Jag ser inget brottsligt hos den mannen."
5De insisterade kraftigt (blev än mer påstridiga) och sa: "Han hetsar upp folket i hela Judeen [det romerska namnet för hela den judiska provinsen som bestod av Idumeen, Judeen, Samarien och Galileen], ända från Galileen [i norr] och hit [till Jerusalem i Judeen i söder]."
6När Pilatus hörde detta frågade han om mannen var från Galileen. 7Så fort han fick reda på att han var från Herodes område, sände han honom till Herodes som också var i Jerusalem under dessa dagar.
[Herodes Antipas regerade över Galileen och Pereen, de områden där Jesus verkade. Han bodde i Tiberias i Galileen. Både han och Pontius Pilatus var i Jerusalem under påsken (och även pingst och lövhyddohögtiden) då många vallfärdade till Jerusalem.]
Jesus inför Herodes
8När Herodes fick se Jesus blev han mycket glad. Han hade länge velat träffa honom, för han hade hört mycket om honom och hoppades nu få se honom göra något tecken. [Något spektakulärt mirakel som bevisade att han var sänd av Gud. Herodes hade tidigare velat träffa Jesus, se [Luk 9:7-9].] 9Så Herodes frågade honom upprepade gånger och med många ord, men Jesus svarade honom inte. 10Översteprästerna och de skriftlärda stod där och anklagade honom våldsamt.
11Även Herodes och hans livvakter [hans personliga soldater] fick förakt för honom och hånade honom genom att sätta på honom en praktfull dräkt innan han sände honom tillbaka till Pilatus. 12Den dagen blev Herodes och Pilatus vänner med varandra; tidigare hade det rått fiendskap mellan dem. [Orsaken till fiendskapen är inte helt känd, möjligen kan det ha att göra med massakern av galiléer som nämns i [Luk 13:1].]
Nya Testamentet med Svenska Kärnbibelns översättning