Hem

Bibeln på ett år

Gårdagens text

Nya Testamentet - tisdag 4/10

Kol 1:1-17

KOLOSSERBREVET
[Introduktion: Staden Kolossai låg bara några kilometer från de två stora städerna Laodikeia och Hierapolis i Lykosdalen, i nuvarande Turkiet. När Paulus skriver detta brev har Kolossai förlorat sin forna glans och är den minsta av dessa städer. Paulus passerar troligen genom Lykosdalen under sin tredje missionsresa på väg till Efesos, se Apg 19:1. Dock stannar han aldrig till i Kolossai. Brevet innehåller inga personliga hälsningar. Paulus har bara "hört" om dem, se Kol 1:4, 9; 2:1. Församlingen grundades troligen av Epafras under den treårsperiod då Paulus var i Efesos och evangeliet spred sig i hela Asien, se Apg 19:10.
    Brevet är ett av de fyra "fängelsebreven" som Paulus skrev från Rom. De andra är breven till Efesos, Filippi och Filemon. Det är troligt att flera av dem skickades samtidigt. Tychikus omnämns som budbärare både i brevet till Efesos och Kolossai, se Ef 6:21; Kol 4:7-9. När Tychikus lämnat brevet i Efesos fortsätter han och Onesimus de sjutton milen österut till Kolossai. Med sig har de troligen också brevet till Filemon. Onesimus är nämligen den slav som brevet till Filemon handlar om, se Filemon 1:10, 12.

Struktur:
1. Jesus är Herre över allt, kapitel 1-2.
2. Sträva efter det som finns ovan, kapitel 3-4.

Skrivet: 61 e.Kr.

Till: Kolossai, men skulle även läsas upp i de närbelägna större städerna Laodikeia och troligtvis även Hierapolis, se Kol 4:13, 16.

Från: Rom. Brevet är skrivet under Paulus tvååriga fångenskap i Rom, se Kol 4:3, 10, 18; Apg 28:30.

Författare: Paulus, se Kol 1:1.

Budbärare: Tychikus och Onesimus, se Kol 4:7, 9.]


Inledning

Hälsning

Epafras besöker Paulus som sitter fängslad i Rom och berättar om församlingen i Kolossai. Paulus blir uppmuntrad av att höra om deras tro och kärlek och skriver en hälsning till dem.

1[Från:] Paulus,
    genom Guds vilja en apostel (sändebud, ambassadör) åt den Smorde (Messias, Kristus) Jesus,
    och [från] brodern Timoteus.

[Timoteus som finns vid Paulus sida i Rom skickar också med sina hälsningar. Kanske fungerade han som sekreterare och skrev ner det Paulus dikterade, fram till sista frasen där Paulus signerar och validerar brevet, se Kol 4:18. Hos den fängslade Paulus i Rom finns även Aristarchus, Johannes-Markus, Justus, Epafras, Lukas och Demas, se Kol 4:10-14.]

2Till de heliga (avskilda för Gud) i Kolossai, de troende syskonen (bröderna och systrarna) i den Smorde (Messias, Kristus).

[Kolossai var belägen i Lykosdalen i den romerska provinsen Frygien, nuvarande Turkiet. Staden låg 17 mil öster om Efesos längs med huvudvägen till Orienten. Alldeles intill Kolossai låg de mer välkända, större, blomstrande städerna Laodikeia och Hierapolis. Brevet skulle också läsas upp i åtminstone Laodikeia, se 4:13, 16. Det är värt att notera att brevet är adresserat till just Kolossai, den minsta och i jämförelse obetydliga staden i detta område.]

Nåd (kraft, oförtjänt favör) vare med er och frid (harmoni, frihet från fruktan, välbehag) från Gud vår Far.

JESUS ÄR HERRE ÖVER ALLT (1-2)

Tacksägelse
3[Vers 3-8 är en enda lång mening i grekiskan. Alla Paulus brev börjar med tacksägelse.]

Vi tackar alltid Gud, vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) Fader [för er tro och kärlek, se vers 4],
    när vi ber (vars innersta natur är tillbedjan, hängivenhet och förtrolighet med Gud) för er.

4Vi har hört [av Epafras, se vers 7] om:
er tro (trofasthet, förtröstan)
    på den Smorde (Messias, Kristus) Jesus,
och om den (osjälviska, utgivande) kärlek
    som ni ständigt har till alla de heliga [troende systrar och bröder],
5på grund av (genom) hoppet
    som väntar er (finns i säkert förvar, finns reserverat för er) i himlen.

[Ordet "på grund av", gr. dia, kan syfta tillbaka på Paulus tacksamhet i vers 3, men troligast hör det ihop med den föregående versen och då blir betydelsen att deras himmelska hopp har sporrat dem till "tro och kärlek". Tron blickar upp till Gud, kärleken ut till andra och hoppet ser framåt. Tron vilar på vad Jesus gjort, kärleken verkar nu och hoppet ser fram mot framtiden. Orden tro, kärlek och hopp återfinns ofta i Paulus brev, se 1 Thess 1:3; 1 Kor 13:13; Rom 5:1-5; 12:6-12.]
Detta hopp har ni redan hört om i sanningens ord, evangeliet (det glada budskapet) 6som har nått fram till er liksom det överallt i världen ständigt bär frukt och växer. [Verben "bär frukt" och "växer" är i den grekiska verbformen medium som markerar evangeliets inneboende kraft att sprida sig.] Så även hos er, från den dag ni fick höra (förstå) det och lärde känna Guds nåd (kraft, gudomliga favör) som den verkligen är.

[Evangeliet handlar om nåd, inte nåd plus gärningar, se Rom 11:6; Ef 2:8-9; Tit 3:5-7. Evangeliet om Guds nåd befriar från synd och för människor in i en rätt relation med Gud.]

7Det fick ni lära er av Epafras, vår käre medarbetare som troget tjänar den Smorde (Messias, Kristus) i vårt ställe. [Han blev troligen utsänd från Efesos under den treårsperiod då Paulus var där och evangeliet spred sig i hela Asien, se Apg 19:10.] 8Han har berättat för oss [Timoteus, Lukas m.fl. som var hos Paulus i Rom] om er kärlek i Anden [Gal 5:22; Rom 15:30].

Paulus bön för församlingen
9[Paulus brister nu ut i bön för församlingen i Kolossai. Vers 9-16 är en enda lång mening.]

Av den anledningen [på grund av de goda rapporterna om er tro och kärlek, se vers 4] har vi från den dag vi hörde det [då Epafras kom till oss i Rom] inte upphört att be för er.
Vi ber att ni ska bli fyllda av kunskapen om hans vilja,
    med all andlig vishet och insikt (hur den praktiskt appliceras).
10Målet är att ni ska leva värdigt Herren och behaga honom på alla sätt,
    genom att bära frukt i alla slags goda gärningar
    och växa i kunskapen om Gud.

11Vi ber att ni ständigt ska bli styrkta
    med all kraft som kommer från hans härliga makt.

Det resulterar i uthållighet (ståndaktighet) [att ni kan stå fast under prövningar]
    och tålamod [självkontroll – att ni får en förlåtande attityd mot människor],
    och att ni med glädje 12alltid tackar Fadern,
        som har kvalificerat er (utrustat er med allt som behövs)
    att vara delaktiga i de heligas arv i ljuset. [Delaktighet i Guds rike, ett arv i himlen, se Kol 1:5.]

13Han [Fadern] räddade oss (ryckte/drog in oss till sig själv; befriade oss) från mörkrets makt (välde, styre, kontroll)
    och förde oss in i (förflyttade oss till) sin älskade Sons rike (kungarike).

14I honom [Sonen] har vi [äger vi nu alltid] försoningen (återlösningen) [en juridisk term för att avskriva och befria från något bindande] – syndernas förlåtelse.
Jesus är i centrum utav allt

På samma sätt som en konstnär målar ett porträtt, är Jesus den osynlige Gudens avbild. I evangelierna målas en konkret bild upp av vem Gud är, genom det sätt som Jesus agerar och bemöter människor.

15[Följande stycke kan vara en tidig kristen hymn eller dikt som Paulus citerar. Stycket är väl strukturerat med kiasmer i flera nivåer. I den litterära formen som kallas kiasm hör temat i första stycket ihop med temat i det sista, temat i andra stycket med näst sista stycket, osv. I vers 15-17a sammanfattas Jesu roll i skapelsen. På motsvarande sätt och med liknande ord och uttryck sammanfattas Jesu roll i frälsningen i vers 18-20. Centralt mellan dessa två block finns vers 17b – allt hålls samman genom honom!]
Han är den osynlige Gudens avbild (porträtt, ikon),
    förstfödd (har den högsta rangen och ägandeskapet) över hela skapelsen.
[Fadern, som är ande och osynlig, se Joh 4:24, gjorde sig synlig för mänskligheten i Jesus. Det grekiska ordet för avbild är eikon. Samma ord används när Jesus frågar "vems bild" det är på myntet, se Matt 22:19-21. Jesus är Guds porträtt, en synlig målning av Gud.
    Förstfödd kan både betyda "den som först är skapad och född" och "den som har den högsta rangen". Betydelsen kan inte vara att Jesus är skapad av Gud, eftersom följande verser tydligt säger att "allt är skapat av honom" och att han fanns "före allt". David kallas också den förstfödde i Ps 89:27 trots att han är den yngste av sina bröder. Jesus är Gud, han har skapat, dött och uppstått för mänskligheten, se Fil 2:6-18. Han är den förstfödde från döden, se 1 Kor 15:20.]
16För i honom skapades [hela universum – både den materiella och andliga världen]
allt i himlarna
    och på jorden,
    det synliga
och det osynliga,

oavsett om det är tronfurstar
    eller herradömen,
    eller makter
    eller väldigheter,
allt är skapat genom honom
    och till honom.
[Versen är skriven som en kiasm. Hela versen ramas in av att Jesus har skapat allt. I nästa nivå hör himlen ihop med det osynliga och jorden med det synliga. Troligtvis beskrivs sedan den osynliga änglavärldens hierarki med tronfurstar osv. Anledningen kan vara att i den grekiska mytologin finns en mängd olika gudar, alla i olika grader. Ängladyrkan kunde också lätt smyga sig in även i den kristna tron. Jesus står över allt detta och är den enda vägen till Gud. De tre prepositionerna "i honom", "genom honom" och "till honom" i början och slutet på denna vers är ett sätt att bemöta de falska lärarna. I århundraden hade de grekiska filosoferna undervisat om att allt har en orsak, plan och syfte. Vad det gäller skapelsen så är Jesus den som planerat den, gett upphov till den och det slutgiltiga syftet och målet med hela skapelsen.]
17Han är till före allting.
Allt består (hålls samman) genom honom. [Detta är kiasmens centrum!]


Tips Nu kan du studera versen i grundtexten med Kärnbibelns interlinjära version på hemsidan! Det grekiska och hebreiska lexikonet är under uppbyggnad, men redan nu finns många ord översatta.


Här finns instruktioner om du vill lägga till bibelnpåettår.se på hemskärmen på din mobil/läsplatta så du smidigt kommer åt dagens avsnitt.
Igår

Planer

Stäng  


Nya Testamentet med Svenska Kärnbibelns översättning