Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Nya Testamentet - torsdag 7/5

Joh 5:1-23

JESUS OCH HÖGTIDERNA (kap 5-11)
1[Föregående kapitel avslutade händelserna som inramades av det första och andra tecknet i staden Kana, se Joh 2:1-4:54. Nu inleds en ny sektion i Johannesevangeliet där de judiska högtiderna har en central roll. Den börjar med en icke namngiven högtid i kapitel 5, fortsätter med en påskhögtid i kapitel 6, följt av lövhyddohögtiden i kapitel 7-10, tempelinvigningsfesten i mitten på kapitel 10 och avslutas med att nästa påsk är nära i Joh 11:55.]

Därefter inföll en av judarnas högtider och Jesus gick upp till Jerusalem.

[Varför namnger inte Johannes den första högtiden? I 3 Mos 23 där alla högtiderna räknas upp börjar allt med sabbaten som ska hållas varje vecka. Händelserna i kapitel 5 sker på en sabbat, se Joh 5:9. Man kan säga att sabbaten är den första högtiden, och ger en naturlig inledning på denna sektion med högtider.
    Anledningen till att bibelforskare försöker identifiera högtiden, är att det hjälper till att bestämma längden på Jesu publika tjänst. Johannes anger tre olika påskhögtider, se Joh 2:13; 6:4; 12:1. Det gör att Jesu tjänst måste varit minst två år från påsk till påsk. Är den onämnda högtiden också en påsk, blir Jesu tjänst minst tre år. Eftersom det kan bli ganska kallt i Jerusalem under vinterhalvåret, pekar det på att händelserna i dammen sker under den varmare delen av året. De vanligaste förslagen är någon av högtiderna på våren, påsk eller pingst. Andra förslag är purim som infaller i mars, en månad före påsken.]


Den lame mannen vid Betesda botas – det tredje tecknet

Norr om templet låg Betesdadammen. Den bestod av en nordlig och en sydlig damm, totalt var det fem pelargångar.

©Tony Larsdal

2Nu finns det i Jerusalem vid Fårporten en damm som på hebreiska kallas Betesda som har fem pelargångar [täckta med tak].

[Fårporten och dammen låg norr om tempelområdet. Betesda betyder "nådens hus" eller "strömmens hus". Att Johannes använder verbformen "nu finns det" betyder att dammen fortfarande fanns kvar när hans evangelium skrevs. Fårporten omnämns redan av Nehemja och dammen av Jesaja, se Neh 3:1-2; 12:39; Jes 7:3. Fram till 1900-talet har detaljen att dammen hade "fem pelargångar" förbryllat. Normalt sett har en damm fyra sidor och fyra pelargångar med tak. Arkeologiska utgrävningar 1915 och 1958 har visat att dammen var närmare 20 meter djup, 50 meter bred och 150 meter lång, indelad i en nordlig och en sydlig del. Dammen var alltså en dubbelpool med fyra pelargångar längs med sidorna och en i mitten – totalt fem pelargångar. Att antalet omnämns av Johannes är en detalj som visar på Bibelns exakthet.]

3I dessa låg alltid många sjuka (svaga, kraftlösa) människor: blinda, halta, paralyserade (lama, förtvinade, med muskelsjukdomar). 4[Slutet av vers 3 och hela vers 4 finns inte med i de tidigaste manuskripten: "De väntade på att vattnet skulle komma i rörelse. En ängel steg ner i dammen vid en bestämd tid och rörde upp vattnet. Den som då först steg ner i vattnet, sedan det hade satts i rörelse blev frisk, vilken sjukdom han än hade." Texten följer inte Johannes sätt att skriva. Det är troligtvis en kommentar i marginalen som råkat komma med när texten kopierats i senare handskrifter. Förklaringen kan mycket väl bygga på gamla uppgifter från den här tiden som är korrekta. Det beskriver den folktro som fanns kring dammen och förklarar mannens replik i vers 7.]

5En man var där som hade varit sjuk (svag, kraftlös) i 38 år. [Lika länge som israeliterna vandrade i öknen från Kadesh-Barnea till bäcken Zered, se 2 Mos 2:14. Det hade varit en livslång ökenvandring för denne sjuke man.] 6När Jesus såg honom ligga där och visste att han varit sjuk så länge, frågade Jesus honom: "Vill du bli frisk (helad)?"
     7Den sjuke svarade: "Herre, jag har ingen som hjälper mig ner i dammen när vattnet rör sig. [Enligt folktron kunde då ett helande ske för den som först kom ner i vattnet.] När jag själv försöker ta mig ner, hinner någon annan före mig."
     8Jesus sa till honom: "Res dig upp, ta din bädd och gå." 9På en gång blev mannen helad (återfick sin styrka) och tog sin bädd och gick.
    Det var sabbat den dagen, 10därför sa de judiska ledarna gång på gång till mannen som blivit fullständigt helad: "Det är sabbat, det är emot lagen att bära din bädd."
     11Han svarade: Den som helade mig sa: "Ta din bädd och gå."
     12Då frågade de honom: "Vem är den mannen som sa till dig, ta upp din bädd och gå?" 13Men han som blivit helad visste inte vem det var, för Jesus hade försvunnit in i [obemärkt gått vidare bland] folkmassan som fanns på platsen.
     14Senare, när Jesus fann honom i templet [tempelområdet] sa han till honom: "Se, du är helad (hel, frisk). Sluta synda så att inte något värre händer dig."
     15Mannen gick då bort och rapporterade för judarna att det var Jesus som hade helat honom.

Jesu svar till de judiska ledarna
16[Jesus hade för vana att hela människor från sjukdomar, oavsett vilken veckodag det var. Nu senast helade han en sjuk man vid Betesdadammen, se Joh 5:2-15. Enligt fariséernas strikta egna tillägg till Mose budord var det förbjudet att göra detta på en sabbat eftersom man ansåg att det var "arbete".]

Eftersom han hade gjort dessa saker på en sabbat började judarna att förfölja (besvära, jaga) Jesus och planerade att döda honom.
     17Men Jesus svarade dem: "Min Fader verkar (arbetar) ännu i denna stund, därför verkar (arbetar) också jag."
     18Detta svar gjorde de judiska ledarna ännu mer beslutna att döda Jesus, eftersom han inte bara gång på gång upphävde sabbaten, utan också kallade Gud sin Fader, vilket jämställde honom själv med Gud. 19Då svarade Jesus dem:
"Jag säger er sanningen (amen, amen): Sonen kan inte göra något själv (av egen vilja), utan bara vad han ser Fadern göra. Vad än Fadern väljer att göra, det gör Sonen också. 20Fadern älskar Sonen och visar allt vad han själv gör, och större gärningar [än helandet av mannen vid Betesdadammen som varit sjuk i 38 år] ska Fadern låta Sonen få se, så att ni blir fulla av förundran (beundran). 21På samma sätt som Fadern uppväcker de döda och ger liv, så ger Sonen liv till vem han vill. 22Fadern dömer inte någon [han utövar inte den rätten], i stället har han överlåtit hela domen till Sonen. 23Detta för att alla [hela skapelsen] ska ära (hedra, visa vördnad för) Sonen, på samma sätt som de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern som har sänt honom.





Igår

Planer

Stäng  


Nya Testamentet med Svenska Kärnbibelns översättning