Parallell - lördag 4/7

2 Kung 12-13 ,2 Krön 24

---

2 Kung 12-13

Sydrikets 8:e kung – Jehoash
¹[Joash regerade Juda (Sydriket) i 40 år (835-796 f.Kr.). Han var bara 7 år när han kom till tronen (2 Kung 11:21). Hans mor, Tsivia, var från Beer-Sheva i södra Juda (2 Sam 24:1). Han kunde ha regerat längre men hans egna tjänare dödar honom och sätter hans son Amasja på tronen (2 Kung 12:20). Han kom till tronen genom en kupp och dör under en kupp.]

I [Nordrikets] Jehus 7:e år började Jehoash regera och han regerade 40 år i Jerusalem och hans mors [drottningmoders] namn var Tsivia från Beer-Sheva.

²Jehoash gjorde det som var rätt (rakt) i Herrens (Jahvehs) ögon alla sina dagar, som prästen Jehojada undervisade honom. ³Bara de höga platserna blev inte borttagna och folket offrade fortfarande offer på de höga platserna.

Templet restaureras
⁴Och Jehoash [den unge kungen] sa till prästen: "Allt helgat silver som är fört till Herrens (Jahvehs) hus, silver som getts i utbyte för varje mans själ (lösepenningen) [4 Mos 18:15-16; 3 Mos 27:1-8], allt silver från frivilliga gåvor (som har stigit upp över/i en mans hjärta att han ska föra det) till Herrens (Jahvehs) hus, ⁵låt prästerna ta det till dem, var och en av sin värderingsman (hebr. makar). Så ska de stärka (restaurera) huset, varhelst en spricka (skada) blir funnen."
     ⁶Men det var så att under kung Jehoash 23:e år [han var då 30 år] hade prästerna inte stärkt (restaurerat) sprickorna (skadorna) på huset. ⁷Och kung Jehoash kallade på Jehojada, prästen och de andra prästerna och sa till dem: "Varför stärker (reparerar) ni inte huset [templet i Jerusalem]? Nu får ni inte längre ta silvret från era värderingsmän (hebr. makar). Ni ska ge till sprickorna (skadorna) på huset." [Jehoash uppmanar att avsluta den insamling som blivit beordrad, se 2 Krön 24:5, istället införs ett nytt sätt att samla in medel via kollektbox, se vers 9.] ⁸Och prästerna samtyckte till att de inte längre skulle ta silver från folket utan att stärka (reparera) huset.
     ⁹Då tog prästen Jehojada en kista och borrade ett hål i locket på den och ställde den bredvid altaret, på höger sida när man kommer in i Herrens (Jahvehs) hus. Och prästerna som vaktade (skyddade, bevarade) vid tröskeln lade dit allt silver som fördes in i Herrens (Jahvehs) hus. ¹⁰Och det skedde när de såg att det var mycket silver i kistan, att kungens skrivare och översteprästen kom upp och de lade i säckar och räknade silvret som fanns i Herrens (Jahvehs) hus. ¹¹Och de gav silvret som var uppvägt i händerna på dem som utförde arbetet, som hade översyn över Herrens (Jahvehs) hus, och de betalade det till snickarna och till byggmästarna som utförde arbetet på Herrens (Jahvehs) hus, ¹²och till murarna och till stenhuggarna och till att köpa timmer och huggna stenar till att stärka (reparera) Herrens (Jahvehs) hus och till allt som lades ut för att stärka (reparera) det.
     ¹³Men det hade inte tillverkats för Herrens (Jahvehs) hus bägare av silver, vektrimmare, skålar, trumpeter, alla redskap av guld eller redskap av silver från pengarna som fördes in i Herrens (Jahvehs) hus, ¹⁴för de gav det till dem som gjorde arbetet och stärkte (reparerade) Herrens (Jahvehs) hus. ¹⁵Men ingen avräkning hade gjorts med dem av silvret som lämnats i deras hand, för de hanterade det som ett förtroende (trofast – hebr. emonah). ¹⁶Förverkat silver och vitessilver fördes inte in i Herrens (Jahvehs) hus, det tillhörde prästerna.

Attacker från Syrien
¹⁷Vid den tiden drog Chazael, Arams [Syriens] kung, upp och stred mot [den filisteiska staden] Gat och tog det. [Planen var troligen att kontrollera de södra handelsvägarna, han hade även tagit områden på östra sidan, se 2 Kung 10:32-33.] Och Chazael vände sitt ansikte mot Jerusalem. ¹⁸Och Jehoash, Juda kung, tog alla helgade ting som Jehoshafat och Jehoram och Achasja, hans fäder Juda kungar, hade avskilt (helgat) och sina egna helgade föremål och allt guld som fanns i skattkammaren i Herrens (Jahvehs) hus och i kungens hus och sände det till Chazael, Arams kung, som då drog sig tillbaka från Jerusalem.
     ¹⁹Vad mer finns om Jehoashs gärningar, och allt vad han gjorde det är skrivet i Juda kungars krönika. ²⁰Och hans tjänare steg upp och gjorde en sammansvärjning och slog Joash vid Beit-Millo på vägen som går ner till Silla. ²¹Och Jozachar, Shimats son, och Jehozavad, Shomers son, hans tjänare, slog honom och han dog. Och de begravde honom med hans fäder i Davids stad. Och Amasja (hebr. Amatsjaho) hans [Jehoashs] son, regerade i hans ställe. [Amasja blir den 9:e regenten i Sydriket och hans styre beskrivs i 2 Kung 14:1-17.]

Nordrikets 11:e kung – Jehoachaz
¹[Jehoachaz regerade i Nordriket 814-798 f.Kr. Han gjorde det som var ont i Herrens ögon (vers 2) och Gud tillåter kungen av Aram att gång på gång besegra Israel, vilket gör att Jehoachaz armé drastiskt minskar (vers 3). Jehoachaz ber till Gud, och Gud sänder en anonym befriare (kanske Elisha och Jehoash, se vers 4). Detta är enda gången det nämns att en kung i norr får bönesvar, se 2 Kung 13:4-5.]

I det 23:e året till Joash, Achasjas son, Juda kung, började Jehoachaz, Jehus son, regera över Israel i Samarien och regerade i 17 år. ²Och han gjorde det som var ont i Herrens (Jahvehs) ögon och följde Jerobeams, Nevats sons, synder, varmed han fick Israel att synda. Han vände inte bort från dem. ³Och Herrens (Jahvehs) vrede upptändes mot Israel och han gav dem i Chazael, Arams kungs, hand och i Ben-Hadad, Chazaels sons, hand alla deras dagar.
     ⁴Och Jehoachaz bönföll Herren (Jahveh) och Herren (Jahveh) lyssnade på honom för han såg Israels betryck, hur Arams kung förtryckte dem. ⁵Och Herren (Jahveh) gav Israel en frälsare så att de kunde lämna (ordagrant: "gå ut från under") araméernas hand, och Israels söner bodde i sina tält som tidigare. [Frälsaren identifieras inte men kan vara Elisha som nämns i vers 14. Ett annat förslag är Jehoash, se vers 25.] ⁶Likväl vände de inte om från Jerobeams hus synder, varmed han fått Israel att synda, utan vandrade i dem. Och även aseran [påle för avgudadyrkan] i Samarien fanns kvar.
     ⁷Och förutom 50 ryttare och 10 vagnar och 10 000 fotfolk fanns ingenting kvar till Jehoachaz, för Arams kung förgjorde dem och lät dem bli som agnar när man tröskar.
     ⁸Vad mer finns om Jehoachaz gärningar, och allt vad han gjorde och hans styrka det är skrivet i Israels kungars krönika. ⁹Och Jehoachaz sov med sina fäder och han begravdes i Samarien, och Joash, hans son, regerade i hans ställe.

Nordrikets 12:e kung – Jehoash
¹⁰[Jehoash regerade Nordriket 798-782 f.Kr.]

I det 37:e året till Joash, Juda kung, började Jehoash, Jehoachaz son, regera över Israel i Samarien och regerade i 16 år. ¹¹Och han gjorde det som var ont i Herrens (Jahvehs) ögon. Han lämnade inte alla Jerobeams, Nevats sons, synder, varmed han fick Israel att synda, utan han vandrade i dem.
     ¹²Vad mer finns om Joash gärningar, och vad han gjorde och hans styrka varmed han stred mot Amasja, Juda kung, det är skrivet i Israels kungars krönika. ¹³Och Joash sov med sina fäder och Jerobeam satt på hans tron. Och Joash blev begravd i Samarien med Israels kungar.

Chazaels död


Elishas död
¹⁴Och Elisha blev sjuk i den sjukdom som han dog av, och Joash, Israels kung, kom ner till honom och han grät över honom och sa: "Min far, min far, Israels vagnar och dess ryttare!"
     ¹⁵Och Elisha sa till honom: "Ta en båge och pilar." Och han tog åt sig en båge och pilar. ¹⁶Och han sa till Israels kung: "Lägg din hand på bågen." Och han lade sin hand på den och Elisha lade sin hand på kungens hand.
     ¹⁷Och han sa: "Öppna fönstret österut." Och han öppnade det. Och Elisha sa: "Skjut!" Och han sköt. Och han sa: "Herrens (Jahvehs) segerpil, segerpilen mot Aram, för du ska slå araméerna i Afek till dess du har slukat dem."
     ¹⁸Och han sa: "Ta pilarna." Och han tog dem. Och han sa till Israels kung: "Slå på marken." Och han slog tre gånger och slutade. ¹⁹Och gudsmannen blev vred på honom och sa: "Du skulle ha slagit fem eller sex gånger, då hade du slagit Aram till dess han var uppslukad, men nu ska du bara slå Aram tre gånger."
     ²⁰Och Elisha dog och de begravde honom.

Elishas sista mirakel!

Och moabitiska rövarband kom in i landet när året började [på våren, efter vinterregnen i mars och innan skörden bärgas i maj och all arbetskraft behövdes på fälten, se 2 Sam 11:1; 1 Kung 20:22, 26]. ²¹Och det skedde att de höll på att begrava en man när de såg och se, ett rövarband, och de kastade mannen i Elishas grav. Och så snart mannen kom i beröring med Elishas ben vaknade han och stod på sina fötter.

[Elisha hade bett Elia om att få en dubbel del av hans ande, se 2 Kung 2:9. Elia hade uppväckt en änkas son 1 Kung 17:22-23 och fram tills nu hade Elisha också väckt upp en död, se 2 Kung 4:35. Nu fullbordas hans löfte att få dubbel lott, Elisha uppväckte två personer, även om den sista miraklet skedde när han själv redan var död och begraven!]

²²Och Chazael, Arams kung, förtryckte Israel alla Jehoachaz dagar. ²³Men Herren (Jahveh) gav nåd (oförtjänt nåd – hebr. chanan) mot dem och var barmhärtig och vände sitt ansikte mot dem, på grund av sitt förbund med Abraham, Isak och Jakob och ville inte utrota dem, inte heller hade han kastat bort dem från sitt ansikte ända till nu.

Chazael dör
²⁴Och Chazael, Arams kung, dog och Ben-Hadad, hans son, regerade i hans ställe. ²⁵Och Jehoash, Jehoachaz son, tog tillbaka från Ben-Hadad, Chazaels son, städerna som han hade tagit ur Jehoachaz, hans fars, hand genom krig. Tre gånger slog Joash honom och återställde Israels städer.

Tillbaka upp

---

2 Krön 24

Sydrikets 8:e kung – Joash


Introduktion
¹[Joash regerade Juda (Sydriket) i 40 år (835-796 f.Kr.).]

Joash var 7 år gammal när han blev kung, och han regerade 40 år i Jerusalem. Hans mor hette Tsivia från Beer-Sheva. ²Joash gjorde det som var rätt i Herrens ögon så länge prästen Jojada levde. ³Och Jojada tog åt honom två hustrur, och han fick söner och döttrar.

Restaurerar templet
⁴Efter en tid ville Joash reparera Herrens (Jahvehs) hus. ⁵Han samlade prästerna och leviterna och sa till dem: "Ge er ut till Juda städer varje år och samla in pengar från hela Israel för att få er Guds hus i ordning. Och skynda er med det." Men leviterna gjorde sig ingen brådska.
     ⁶Då kallade kungen till sig översteprästen Jojada och sa till honom: "Varför har du inte sett till att leviterna driver in från Juda och Jerusalem den avgift till vittnesbördets tabernakel som Herrens tjänare Mose har pålagt Israels församling?
     ⁷Den ogudaktiga Ataljas söner har brutit ner Guds hus. Allt som var helgat till Herrens (Jahvehs) hus har de använt till baalerna."

⁸På kungens befallning gjorde man en kista och ställde den utanför porten till Herrens (Jahvehs) hus. ⁹Och man lät utropa i Juda och Jerusalem att den skatt som Guds tjänare Mose hade ålagt Israel i öknen skulle erläggas åt Herren (Jahveh). ¹⁰Alla furstarna och allt folket kom då glada med sina bidrag och kastade dem i kistan tills allt var insamlat. ¹¹När det blev tid att genom leviternas försorg föra kistan till de granskningsmän som kungen hade tillsatt, märkte de att det fanns mycket pengar i den. Då kom kungens sekreterare och översteprästens tjänsteman och tömde kistan och bar den sedan tillbaka till dess plats. De gjorde så dag efter dag och samlade in rikligt med pengar. ¹²Sedan lämnade kungen och Jojada pengarna åt de män som skulle utföra arbetet på Herrens (Jahvehs) hus. De lejde också stenhuggare och hantverkare för att få Herrens (Jahvehs) hus i ordning, och smeder som arbetade med järn och koppar.
     ¹³De som fått i uppdrag att utföra arbetet gjorde det med framgång, och de återställde Guds hus i dess förra skick och förstärkte det. ¹⁴När de var färdiga med arbetet bar de resten av pengarna till kungen och Jojada, och man gjorde av dem kärl till Herrens (Jahvehs) hus, kärl till gudstjänsten och offren, skålar och andra kärl av guld och silver. Och man offrade brännoffer i Herrens (Jahvehs) hus hela tiden så länge Jojada levde.

Vändpunkt – prästen Jojada dör
¹⁵Men Jojada blev gammal och mätt på att leva, och han dog. Han var vid sin död 130 år. ¹⁶Man begravde honom i Davids stad bland kungarna, därför att han hade gjort det som var gott mot Israel och mot Gud och hans hus.

Templet överges
¹⁷Men efter Jojadas död kom Juda furstar och föll ner för kungen, och han lyssnade till dem. ¹⁸Och de övergav Herrens, sina fäders Guds, hus och tjänade asherapålarna och avgudarna. Då kom Guds vrede över Juda och Jerusalem på grund av dessa synder. ¹⁹Och profeter blev sända till dem för att få dem att vända om till Herren (Jahveh), och dessa varnade dem, men de lyssnade inte till dem.

Joash konfronteras
²⁰Men Sakarja (Zecharjaho – betyder: Herren kommer ihåg), prästen Jojadas son, hade blivit beklädd med Guds Andes kraft. Han steg fram inför folket och sa till dem: "Så säger Gud (Elohim): Varför bryter ni mot Herrens bud? Det kan inte sluta lyckligt. Eftersom ni har övergett Herren (Jahveh), har han också övergett er." ²¹Då gaddade de ihop sig mot honom, och på kungens befallning stenade de honom på förgården till Herrens (Jahvehs) hus. ²²Kung Joash tänkte inte på den kärlek som Sakarjas far, Jojada, hade visat honom utan dödade hans son. Och i sin dödsstund sa Sakarja: "Herren ska se det här och utkräva hämnd."

Joash dödas
²³Efter ett år drog araméernas här upp mot Joash. De kom till Juda och Jerusalem och utrotade ur folket alla dess furstar. Och allt byte som de tog sände de till kungen i Damaskus. ²⁴Araméernas här kom med endast en liten skara, men Herren (Jahveh) gav ändå en mycket stor här i deras hand därför att folket hade övergett Herren (Jahveh), sina fäders Gud (Elohim). Så fick araméerna utföra straffdomen över Joash. ²⁵När de drog bort från honom – de lämnade honom kvar svårt sjuk – gaddade hans tjänare ihop sig mot honom, därför att han hade utgjutit prästen Jojadas söners blod, och de dödade honom på hans bädd. Det blev hans död, och man begravde honom i Davids stad. Men man begravde honom inte i kungagravarna.
     ²⁶De som gaddade ihop sig mot honom var Sabad, son till ammonitiskan Shimeat, och Josabad, son till moabitiskan Shimrit. ²⁷Vad beträffar hans [Joashs] söner och de många budskap (profetord, bördor) [som förkunnades] mot honom och hur Guds (Elohims) hus återupprättades, det är skrivet i "Utläggning av Kungaboken". Hans son Amasja (hebr. Amatsjaho) blev kung efter honom.

Tillbaka upp

---