Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Parallell - söndag 5/7

2 Kung 14 ,2 Krön 25

2 Kung 14

Nordrikets sista år (kap 14-17)

Sydrikets 9:e regent – Amasja
1[Amasja regerade totalt 29 år. Först själv i 4 år (796-792 f.Kr.) och delade sin tron med sin son Azarja (som också går under namnet Ussia) de sista 25 åren 792-767 f.Kr.]

I det andra året till Joash, Joachaz son, Israels kung, började Amasja (hebr. Amatsjaho), Joash son, Juda kung, att regera. 2Han var 25 år när han började regera och han regerade 29 år i Jerusalem. [De första 4 åren själv och de sista 25 tillsammans med sin son Azarja.] Och hans mors [drottningmoders] namn var Jehoadan från Jerusalem.

3Han gjorde det som var rätt (rakt) i Herrens (Jahvehs) ögon, men inte som hans förfader David [som var en idealkung, se 1 Kung 3:6; 9:4; 11:4]. Han gjorde efter allt som Joash, hans far, hade gjort. 4Bara de höga platserna blev inte borttagna och folket offrade fortfarande offer på de höga platserna.
     5Och det skedde så snart kungadömet var etablerat i hans hand att han slog tjänarna som hade slagit hans far. 6Men han dödade inte sönerna till mördarna i enlighet med det som är skrivet i boken med Mose undervisning, som Herren (Jahveh) befallde och sa: "Fäderna ska inte dödas för sina söners skull, inte heller ska sönerna dödas för sina fäders skull. Utan var och en ska dödas för sina egna överträdelser." [5 Mos 24:16]
     7Han slog Edom i Saltdalen, 10 000, och tog Sela i strid och gav det namnet Joqteel, som det heter idag.
     8Sedan sände Amasja [Sydrikets kung] bud till Jehoash [Nordrikets 12:e regent, se vers 1], son av Jehoachaz, son av Jehu, Israels kung, och sa: "Gå (kom hit), låt oss mötas ansikte mot ansikte (ordagrant: se varandras ansikten)."
     9Och Jehoash, Israels kung, sände bud till Amasja, Juda kung, och sa: "Tisteln som fanns i Libanon sände bud till cedern som fanns i Libanon och sa: Ge din dotter till min son som hustru, och där gick de vilda djuren som var i Libanon och trampade ner tisteln. 10Du har verkligen slagit ned Edom och ska ditt hjärta lyfta upp dig? Mättas (njut av denna ära, ordagrant: ´låt dig tyngas´ – hebr. hikavod) och stanna i ditt hus, för varför skulle du befatta dig med ondska så att du faller, du och Juda med dig?" [I liknelsen jämförs Sydrikets kung Amasja med en vild oansenlig tistel, som lätt kan trampas ner av vilddjur. Det är en varning att inte vara högmodig.]
     11Men Amasja lyssnade inte. Och Jehoash, Israels kung, gick upp och han och Amasja, Juda kung, såg varandra i ansiktet [möttes öga mot öga] vid Beit-Shemesh, som tillhör Juda. 12Och Juda blev slagna inför Israel, och de flydde varje man till sitt tält. 13Och Jehoash, Israels kung tog Amasja, Juda kung, Jehoash son, Achasjas son, vid Beit-Shemesh och kom till Jerusalem och bröt ner Jerusalems mur från Efraims port [på norra sidan av Jerusalem] till Hörnporten [på västra sidan], 400 alnar [180 meter]. 14Och han tog allt guld och silver och alla redskap som fanns i Herrens (Jahvehs) hus och skatterna i kungens hus och gisslans söner och återvände till Samarien [Nordrikets huvudstad].
     15Vad mer finns om Jehoashs gärningar, och vad han gjorde och hans styrka och hur han stred med Amasja, Juda kung, det är skrivet i Israels kungars krönika. 16Och Jehoash sov med sina fäder och blev begravd i Samarien med Israels kungar. Och Jerobeam (hebr. Jarovam), hans son, regerade i hans ställe.
     17Och Amasja, Joashs son, Juda kung, levde 15 år efter Jehoash, Jehoachaz son, Israels kungs död. 18Vad mer finns om Amasjas gärningar, det är skrivet i Juda kungars krönika.
     19Och de gjorde en sammansvärjning mot honom i Jerusalem och han flydde till Lachish, men de sände efter honom och dödade honom där. 20Och de förde honom på hästar och han begravdes i Jerusalem med sina fäder i Davids stad.
     21Och hela Juda folk tog Asarja (hebr. Azarjah) [även kallad Ussia] som var 16 år och gjorde honom till kung i hans far Amasjas ställe. 22Han byggde Eilat och återställde det till Juda efter att kungen sov hos sina fäder.

Nordrikets 13:e kung – Jerobeam II
23[Jerobeam II var barnbarn till Jehu och Joashs son. Han regerade 41 år (786-746 f.Kr.).]

I det 15:e året till Amasja, Joash son, Juda kung, började Jerobeam (hebr. Jarovam), Joash son, Israels kung, att regera i Samarien och han regerade i 41 år. 24Och han [Jerobeam II, Joash son] gjorde det som var ont i Herrens (Jahvehs) ögon. Han lämnade inte (vände sig inte bort från) någon av alla [sin förfaders] Jerobeams, Navats sons, synder, som fick [uppmuntrade] Israel att synda (missa målet – hebr. chata). [Jerobeam I var Nordrikets förste kung och den som införde avgudadyrkan, se 1 Kung 12:1, 28-33.] 25Han återbördade Israels gränser från ingången till Chamat till Aravahavet efter Herren (Jahveh), Israels Guds (Elohims), ord som han talade genom sin tjänare Jonas hand, Amittajs son, profeten som var från Gat-Chefer. [Se Jona 1:1]
     26För Herren (Jahveh) såg Israels betryck som var mycket svårt (bittert) och det var inget slut på förtryckandet och det fanns ingen hjälpare till Israel. 27Och Herren (Jahveh) har inte uttalat att han vill utrota Israel under himlarna (ordagrant: "från under himlarna") och (därför) räddade han dem genom Jerobeams hand, Joashs son. [Utplånandet på jorden beskrivs utifrån Guds perspektiv – jag ska utplåna från under himlarna.]
     28Vad mer finns om Jerobeams gärningar, och allt vad han gjorde och hans styrka, hur han stred och hur han återvann Damaskus och Chamat till Juda i Israel, det är skrivet i Israels kungars krönika. 29Och Jerobeam sov hos sina fäder med Israels kungar. Och Sakarja, hans son, regerade i hans ställe.

2 Krön 25

Sydrikets 9:e regent – Amasja


Introduktion
1[Amasja regerar Juda (Sydriket) i 29 år (796-767 f.Kr.). Hans namn betyder: Herren är stark.]

Amasja var 25 år när han blev kung, och han regerade 29 år i Jerusalem. Hans mor hette Joaddan och var från Jerusalem. 2Han gjorde det som var rätt i Herrens ögon, men inte med odelat hjärta. 3Så snart hans kungadöme hade blivit befäst lät han döda dem av sina tjänare som hade dräpt hans far, kung Joash. 4Men deras barn dödade han inte, utan gjorde som det stod skrivet i Mose undervisning där Herren hade befallt: "Föräldrar ska inte dö för sina barns skull, och barn ska inte dö för sina föräldrars skull. Var och en ska dö genom sin egen synd." [5 Mos 24:16]

Lyssnar på profetens varning
5Amasja samlade Juda och lät dem ställa upp efter sina familjer, efter sina överbefäl och underbefäl, hela Juda och Benjamin. Därefter mönstrade han dem som var 20 år eller över och fann att de var 300 000 utvalda män som kunde bruka spjut och sköld. 6Dessutom lejde han för 100 talenter [3 ton] silver 100 000 tappra stridsmän ur Israel.
     7Men en gudsman kom till honom och sa: "O konung! Låt inte Israels här dra ut med dig, för Herren är inte med Israel, inte med några av Efraims barn. 8Men gå du själv! Ta dig an verket och gå frimodigt ut i striden. Annars kommer Gud att låta dig falla för fienden, för Gud har makt både att hjälpa och att stjälpa."
     9Amasja sa till gudsmannen: "Men vad ska vi göra med de 100 talenterna [3 ton silver] som jag har gett åt skaran från Israel?"
    Gudsmannen svarade: "Herren kan ge dig mycket mer än det." 10Då avskilde Amasja skaran som hade kommit till honom från Efraim och lät dem gå hem igen. Men de blev mycket arga på Juda och vände tillbaka hem i stor vrede.

Seger
11Men Amasja fattade mod och förde sitt folk ut till Saltdalen och slog där 10 000 av Seirs män. 12Och Juda tog 10 000 till fånga levande. Dem förde de upp på toppen av en klippa och störtade ner dem från klippspetsen så att de alla krossades. 13Men den trupp som Amasja hade sänt tillbaka och som inte hade fått gå med honom ut i striden föll in i Juda städer, från Samaria ända till Beit-Choron. De slog 3 000 av invånarna och tog ett stort byte.

Vändpunkt – avgudadyrkan
14När sedan Amasja kom tillbaka från sin seger över edomiterna, förde han med sig de gudar som folket i Seir tillbad och ställde upp dem som sina egna gudar. Han tillbad inför dem och tände offereld åt dem. 15Då upptändes Herrens vrede mot Amasja, och han sände till honom en profet som sa till honom: "Varför rådfrågar du det folkets gudar som ju inte har kunnat rädda sitt eget folk ur din hand?" 16När profeten talade så till honom, svarade han honom: "Har vi satt dig till kungens rådgivare? Sluta med det där! Varför vill du att vi ska slå ihjäl dig?" Profeten sa till sist: "Jag förstår nu att Gud (Elohim) har beslutat att förgöra dig, eftersom du gör så här och inte lyssnar på mitt råd."

Lyssnar inte på Guds varning
17Sedan Amasja, Juda kung, hade hållit överläggningar, sände han bud till Israels kung Joash, son till Jehoachaz, son till Jehu, och lät säga: "Kom, låt oss drabba samman med varandra!" 18Men Joash, Israels kung, sände då detta svar till Amasja, Juda kung: "Törnbusken på Libanon sände en gång bud till cedern på Libanon och lät säga: Ge din dotter till hustru åt min son! Men ett vilddjur på Libanon gick fram över törnbusken och trampade ner den. 19Du säger till dig själv att du har slagit Edom, och ditt hjärta har blivit övermodigt och du vill vinna ära. Men stanna nu hemma. Varför utmanar du olyckan? Du kommer att falla och Juda med dig." 20Men Amasja lyssnade inte till detta, för det kom från Gud att de skulle ges i fiendehand eftersom de hade rådfrågat Edoms gudar.

Nederlag
21Och Israels kung Joash drog upp, och de drabbade samman med varandra, han och Juda kung Amasja, vid Beit-Shemesh i Juda. 22Juda besegrades av Israel, och de flydde var och en till sitt tält. 23Och Juda kung Amasja, son till Joash, son till Jehoachaz, blev tillfångatagen [792 f.Kr.] i Beit-Shemesh av Israels kung Joash. När han hade fört honom till Jerusalem bröt han ner ett stycke av Jerusalems mur, från Efraimsporten till Poneporten, 400 alnar [omkring 200 meter, troligen den norra och mest sårbara sidan]. 24Han tog allt guld och silver och alla kärl som fanns i Guds hus hos Obed-Edom, och skatterna i kungapalatset. Han tog även gisslan och vände sedan tillbaka till Samaria.

Sammanfattning
25Men Juda kung Amasja, Joashs son, levde i femton år efter att Israels kung Joash, Jehoachaz son, hade dött. 26Vad som mer finns att säga om Amasja, om hans första tid såväl som om hans sista, det är skrivet i boken om Juda och Israels kungar. 27Från den tid då Amasja vek av från Herren började man anstifta en sammansvärjning mot honom i Jerusalem, och han måste fly till Lachish [5 mil sydväst om Jerusalem]. De sände män efter honom till Lachish som dödade honom där. 28Sedan förde man honom därifrån på hästar och begravde honom hos hans fäder i Juda stad.






Igår

Planer

Stäng  


Parallell