
Den assyriske kungen Sanherib attackerade Lachish i Judéen 701 f.Kr. Attacken finns dokumenterad på en stor relief som också visar hur judiska fångar spetsas på träpålar. Väggpanelen finns på Brittiska Museet i London.
19När jungfrurna samlades en andra gång och Mordochaj satt i kungens port, 20hade Ester fortfarande inte berättat om sin släkt eller sitt folk (sin härkomst), såsom Mordochaj hade bett henne, eftersom Ester följde Mordochajs råd precis som när hon växte upp hos honom.
21I dessa dagar (vid den tiden) när Mordochaj satt i kungens port, blev Bigtan och Teresh, två av kungens eunucker (kammarherrar) som höll vakt vid tröskeln [till kungens sängkammare], uppretade [på något kungen sagt eller gjort] och sökte ett tillfälle att lägga sina händer på (döda) kung Ahasveros (Xerxes).
[Troligtvis var det kungens skilsmässa med Vashti som var grunden för deras missnöje. De var eunucker och fanns nära drottning Vashti ([Est 1:10-11]) och kunde lätt ta anstöt av Ahasveros handlande. Bigtan kallas Bigta i [Est 1:10], namnet betyder "i vinpressen". Teresh nämns bara här och i [Est 6:2], hans namn betyder "strikthet". Sammansvärjningar var vanliga företeelser i Persien. Ahasveros mördades till slut av Artabanus, vaktkaptenen, och Aspamitras, en kammarherre och eunuck.]
22När denna sak blev känd för Mordochaj berättade han detta för drottning Ester och Ester talade om det för kungen i Mordochajs namn. 23När saken undersöktes fann man att det var så och de båda [Bigtan och Teresh] blev hängda på trä (spetsade på pålar), och det skrevs in i kungens krönika.
Rom 4:1-12
Abraham blev rättfärdiggjord genom tro
Rättfärdiggjord genom tro, inte gärningar
1Vad ska vi då säga att Abraham fann, vår förfader efter köttet?
2Om Abraham förklarades rättfärdig genom gärningar, då har han något att berömma sig av. Dock inte inför Gud. 3För vad säger Skriften? Abraham trodde Gud [på Guds löften],
och det räknades honom till rättfärdighet. [[1 Mos 15:6]]
4[Låt oss ta ett exempel.] Den som arbetar (gör gärningar), får han lön som en fri gåva [eller som betalning för sitt arbete]? Det är ju inte nåd (en fri gåva) utan som förtjänst [på grund av gärningarna]. 5Men den som utan gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige (gudlöse) rättfärdig, han får sin tro tillräknad som rättfärdighet.
6Därför uttalar också David sin välsignelse (saligprisning) över den människa som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar: 7Saliga (lyckliga, välsignade) är de som fått sina brott förlåtna,
sina synder övertäckta.
8Salig (lycklig, välsignad) är den,
som Herren inte tillräknar synd. [[Ps 32:1-2]]
[Ordet "ogudaktig" i vers 5 var inte det ord man vanligtvis förknippade med David, men det är just det som Paulus gör här. David, judarnas hyllade kung, som levde efter att lagen var given, begick många av de synder som Paulus listar i Romarbrevets första kapitel, bl.a. mord och äktenskapsbrott, se [Rom 1:28-32; 2 Sam 11-12].]
Rättfärdiggjord genom tro, inte riter
9Gäller den "saligprisningen" [som David skrev om] bara de omskurna [judarna] eller även de oomskurna [hedningarna]?
Vi säger ju att Abraham fick tron tillräknad som rättfärdighet. 10När fick han den tillräknad? Skedde det före eller efter att han blev omskuren?
Det var inte efter, utan innan han blev omskuren. [Enligt judisk uppskattning gick det närmare trettio år från det att Abraham blev rättfärdiggjord inför Gud, se [1 Mos 15:6], tills han blev omskuren, se [1 Mos 17:23-27].] 11Han fick omskärelsens tecken som bekräftelse på trons rättfärdighet, och den hade han redan som oomskuren. Så skulle han bli far till alla oomskurna som tror, och så skulle rättfärdighet tillräknas dem. 12Han skulle också bli far till de omskurna, de som inte bara tillhör de omskurna utan också marscherar (följer; vandrar i linje) på trons väg – en tro som vår far Abraham hade redan som oomskuren.
[Det är skillnad mellan att vara Abrahams avkomma och Abrahams barn, se [Joh 8:37-39]. Den fysiska omskärelsen är inte det som avgör om någon är Abrahams barn.]