Halvbibel - måndag 10/8
Job 15
Andra omgången (kap 15-21)Elifaz andra tal
1Sedan tog Elifaz – temaniten [Job 2:11], till orda och sa [svarade Job]:
2Ska en vis [man som du Job] svara med "blåsig" (flyktig – hebr. roach) kunskap
och fylla sitt bröst med [den heta förtärande] östanvinden (hebr. qadim)? [Elifaz verkar nappa på Jobs uttalande i Job 6:26.]
3Ska han diskutera prat (hebr. milah) utan vinning (ord som inte gör någon nytta)
och med ord som inte kan göra honom gott?
4Ja, du gör gudsfruktan om intet
och hindrar begrundan (reflektion) inför Gud (El).
5Eftersom din missgärning (hebr. avon) lär din mun
och du väljer listighet till tungan. [Elifaz anklagar Job för att tala utifrån synd, inte visdom. Samma ord som användes om ormens "listighet" (hebr. arom i 1 Mos 3:1) används här.]
6Din egen mun fördömer dig och inte jag,
dina egna läppar vittnar mot dig.
7Är du den första människa (hebr. adam) som föddes,
eller kom du till före höjderna?
8Har du lyssnat på Guds (Elohas) rådslut?
Har du hållit tillbaka visheten till dig själv?
9Vad vet du som vi inte vet?
Vad förstår du som inte finns i oss?
10Bland oss är både den gråhårige och åldringen (den skröplige – hebr. jashish),
män med långt fler dagar [högre ålder] än din far [och därmed visare].
11Är Guds (Els) rådslut för små för dig
och är orden varsamma med dig?
12Varför bär ditt hjärta bort dig?
Och varför blinkar dina ögon?
13Eftersom du vänder din ande [stormar som en vind – i vrede] mot Gud (El)
och låter sådant prat komma ut från din mun.
14Vad är en man,
att han skulle vara ren,
och han som är född av kvinna,
att han skulle vara rättfärdig?
15Se, i sina heliga har han ingen tillit,
himlarna är inte rena i hans ögon.
16Hur mycket mindre den som är avskyvärd och oren (moraliskt korrupt, är härsknad och stinker – hebr. alach),
en man som dricker orätt (ondska – hebr. avlah) som vatten.
17Jag ska visa dig, lyssna till mig
och det jag skådat ska jag återberätta för dig.
18Vilken vis man har berättat om det
och inte dolt det från sin far?
19Till dem, bara (endast) till dem, är landet givet
och ingen främling passerar ibland dem.
20Alla sina dagar våndas den onde med smärta
och antalet år som är reserverade till (alternativ översättning: dolda åt) förtryckaren.
21En skräckens röst är i hans öron,
med framgång ska fördärvaren komma över honom.
22Han tror inte när han återvänder från mörkret
att svärdet väntar på honom.
23Han vandrar hit och dit efter bröd. Var? (Var finns det?)
Han vet att hans mörka dagar är i hans hand.
24Fruktan och trångmål tränger honom,
det övermannar honom som en kung redo för krig,
25eftersom han har sträckt ut sin hand mot Gud (El)
och till den Allsmäktige (Shaddaj) i sin styrka.
26Han [den ogudaktige] springer mot honom [Gud] trotsigt (med styv nacke)
med sina tjocka, starka (välvda, rundade) sköldar (hebr. magen).
27För han har täckt sitt ansikte med fett (fetma, överflöd)
och låtit sina höfter bli överviktiga.
28Och han bor i öde städer,
hus som ingen vill bo i,
som är redo att bli stenhögar.
29Han ska inte bli rik, hans ägodelar ska inte bestå
och avkastningen ska inte sträcka sig till marken.
30Han ska inte lämna mörkret, lågan ska torka ut hans grenar
och hans muns andedräkt ska tas bort.
31Låt honom inte lita på tomhet (falskhet, fåfänga – hebr. shav)
för tomheten (falskheten, fåfängan – hebr. shav) ska bli hans belöning.
32Hans dag ska inte bli full
och hans gren ska vara utan löv.
33Han ska skaka av sig de omogna druvorna
som vinstocken och ska kasta av sig blommorna som olivträdet.
34De gudlösas församling ska bli öde
och eld ska förtära bestickarnas tält.
35De blir gravida med missfall
och föder synd och deras buk förbereder bedrägeri.
1 Kor 5:1-13
1Alla berättar (det är allmänt känt) att det finns sexuell omoral bland er, sådan sexuell omoral som man inte ens hittar bland hedningarna: att en man lever ihop med sin fars hustru.[Formuleringen indikerar att sonen inte lever med sin egen mor utan sin styvmor, en relation som var förbjuden enligt 3 Mos 18:7. Denna typ av relation inom förbjudna led var inte socialt accepterad i samhället och kunde åtalas enligt romersk lag. Formuleringen "alla berättar" indikerar Paulus stora förvåning att församlingen verkar vara stolt över att man är så tolerant och öppen.
Vi vet inte exakt hur situationen såg ut, men ett troligt scenario är att i en familj i församlingen har modern dött. Fadern har gift om sig med en yngre hustru. En vuxen son, som var jämnårig med sin fars nya hustru, utvecklar en relation med henne. Några i församlingen hävdar att kärleken är störst och att de inte längre lever under lagen utan i nåden. Vi är toleranta – friheten i Jesus gäller allt!
Förutom splittringarna i församlingen hade Paulus fått muntlig information om andra problem i församlingen. Att Paulus tar upp problemet med splittring först är viktigt – en oenig församling har inte auktoritet och kraft att ta itu med några andra problem.]
2Trots detta är ni uppblåsta!
Borde ni inte i stället sörja (gråta)?
Uppmaning – ta avstånd från honom
[I vers 3, 4 och 5 återkommer kropp följt av ande som ett genomgående litterärt mönster.]
Ni skulle ha tagit bort den som gjort det från er gemenskap.
3Jag som är
frånvarande till kroppen
men närvarande i anden
har redan dömt (fällt domen över) den som handlat så, som om jag var där.
45ska den mannen överlämnas åt Satan tillI vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) namn.
När ni är samlade [Jesu kropp]
och min ande är hos er,
med vår Herre Jesu makt,
köttets fördärv
för att anden ska bli frälst
på Herrens dag.
6Ert skrytande [om era lärare och hur allt är väl i församlingen] är helt opassande.
[Paulus uppmanar församlingen att ta ansvar. De ska inte vänta på att han ska komma och lösa problemet åt dem, men han ger råd hur han skulle agerat om han varit på plats. Mannen som levde med sin fars hustru agerade helt uppenbart både mot Guds bud och romersk lag och församlingen blundade för det. Paulus säger inte att de ska stena honom, vilket skulle varit den judiska lösningen. Han uppmanar dem inte heller att processa fallet i domstol, vilket skulle varit den romerska lösningen. I stället säger han att de som församling gemensamt ska ta avstånd från honom och överlämna honom till Satan, chocken att se vem hans verklige herre är, kanske kan leda till omvändelse. Denna historia får ett lyckligt slut, i 2 Kor 2:5-8 har mannen omvänt sig och är tillbaka i gemenskapen. Församlingen måste ibland sätta en gräns, men förmaningen måste ske i kärlek, se 2 Thess 3:14-15, och målet är alltid upprättelse, se Gal 6:1-3.]
Varför är det viktigt att ni tar itu med detta?
1. Lite jäst syrar hela degen
Vet ni inte att bara lite jäst [en bild på synd och falska läror, se 2 Mos 12:15; Matt 16:11-12; Mark 8:15] syrar hela degen? 7Rensa bort den gamla jästen så ni kan bli en ny deg – ni är faktiskt osyrade, för vårt påskalamm, den Smorde (Messias, Kristus), har blivit slaktat för oss. 8Så låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg [när vi levde på världens sätt], inte heller med ondskans och elakhetens surdeg (ondska och utlevd ondska). Fira i stället med renhetens (ärans) och sanningens (ärlighetens) osyrade deg.
2. Det är skillnad mellan världen och församlingen
9I mitt [tidigare] brev till er skrev jag att ni inte ska umgås (vanemässigt och ha nära kontakt) med sexuellt omoraliska människor.
10Jag menade inte alla
sexuellt omoraliska här i världen,
eller alla giriga (som strävar efter mer och mer ägodelar, men även makt och inflytande) och
utsugare (bedragare, svindlare) [Ordet översätts "rovlystna" i Matt 7:15.]
eller alla avgudadyrkare.
I så fall hade ni behövt lämna världen!
[Paulus hade skrivit minst ett brev tidigare före detta brev, som vi kallar Första Korintierbrevet. I det förra brevet, som inte finns bevarat, hade man tolkat uppmaningen att inte ha nära samröre med människor som lever i uppenbar synd på fel sätt. Man hade inte tillämpat det internt i församlingen utan tänkte att det bara gällde andra människor ute i världen. Paulus visar på absurditeten i ett sådant synsätt. Paulus förespråkar inte klosterliv; en kristen ska leva i världen men inte av den. Jesus ber inte att lärjungarna ska tas ur världen, utan bevaras från den onde, se Joh 17:15-19.]
11Men nu skriver jag till er att ni inte ska umgås med den som kallar sig broder [som kallar sig en kristen] och är [har som livsstil att vara]
sexuellt omoralisk,
girig,
avgudadyrkare,
förtalare,
drinkare eller
utsugare.
Med en sådan ska ni inte ens äta.
[Denna lista har likheter med dödssynderna i 5 Mos 13-24, som också avslutas med att man inte ska ha något att göra med den som hänger sig åt sådant.]
3. Sekulära domstolar ska inte lösa församlingens problem
12Är det min sak att döma de utomstående? [Nej!]
Är det inte de som är innanför [i församlingen] ni ska döma? [Jo!]
13De utomstående ska Gud döma. Driv bort från er den som är ond! [5 Mos 17:7]
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- 3. Helbibel
- > 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
