Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Parallell - torsdag 13/8

Jer 26-29

Jer 26-29

Predikan i templet – Jeremia grips
1[Budskapet kommer kronologiskt före kapitel 25. Mellan kapitel 26-45 är texten skriven i tredje person. Jeremias skrivare Baroch är troligtvis den som skriver, se Jer 36:4, 18, 32; 45:1-5]

I början av Jojakims (hebr. Jehojaqims), Josias (hebr. Joshijahos) sons, Juda kungs, regering [609/608 f.Kr.] kom detta ord från Herren (Jahveh), han sa: 2Så säger Herren (Jahveh): Stå på gården i Herrens (Jahvehs) hus och tala alla dessa ord till Juda städer som kommer för att tillbe i Herrens (Jahvehs) hus, alla de ord som jag befaller dig att tala till dem, förminska inte ett enda ord. 3Kanhända ska de lyssna och omvända sig, varje man från sin onda väg, så att jag kan ändra mig om det onda som jag har för avsikt att göra mot dem på grund av deras onda gärningar. 4Och du ska säga till dem: Så säger Herren (Jahveh): Om ni inte lyssnar till mig, till att vandra i min undervisning som jag har gett inför era ansikten, 5till att lyssna till mina tjänare profeternas ord som jag har sänt till er, sänt dem tidigt [gång på gång, se Jer 25:4], men ni har inte lyssnat. 6Då ska jag göra detta hus som Shilo och jag ska göra denna stad till en förbannelse (ta lätt på – hebr. qlalah) för jordens alla folkslag.
     7Och prästerna och profeterna och hela folket hörde Jeremia tala dessa ord i Herrens (Jahvehs) hus. 8Och det skedde när Jeremia slutat att tala allt det som Herren (Jahveh) befallt honom att tala till hela folket, att prästerna och profeterna och hela folket tog tag i honom och sa: "Du ska döden dö. 9Varför har du profeterat i Herrens (Jahvehs) namn och sagt: Detta hus ska bli som Shilo och denna stad ska bli öde, utan invånare?" Och hela folket samlades mot Jeremia i Herrens (Jahvehs) hus.
     10Och Juda furstar hörde dessa ting och kom upp från kungens hus till Herrens (Jahvehs) hus och de satt i ingången till den nya porten i Herrens (Jahvehs) hus. 11Och prästerna och profeterna talade till furstarna och hela folket och sa: "Denne man förtjänar döden, för han profeterar mot denna stad som ni har hört med era öron."
     12Och Jeremia talade till alla furstar och till hela folket och sa: "Herren (Jahveh) sände mig till att profetera mot detta hus och mot denna stad, alla de ord som ni har hört. 13Och nu, ändra (rätta till, korrigera) era vägar och era förehavanden och lyssna till Herren er Guds (Jahveh Elohims) röst, och Herren (Jahveh) ska ändra det onda som han har talat över (mot) er. 14Och jag, se, jag är i er hand. Gör med mig det som är gott och rätt i era ögon. 15Vet bara med säkerhet att om ni dödar mig så drar ni oskyldigt blod över er själva och över denna stad och över dess invånare, för i sanning har Herren (Jahveh) sänt mig till er, till att tala alla dessa ord i era öron."
     16Och furstarna och hela folket sa till prästerna och till profeterna: "Denne man förtjänar inte döden, för han har talat till oss i Herren vår Guds (Jahveh Elohims) namn."
     17Och några av landets äldste steg upp och talade till hela folkets församling och sa: 18"Mika [profeten som var samtida med Jesaja, se Mika 1:1; Jes 1:1] från Moreshet [staden Moreshet-Gat låg i bergsbygden, sydväst om Jerusalem] profeterade i Hiskias (hebr. Chizqijahos), Juda kungs, dagar [Sydrikets 13:e kung som regerade 715-686 f.Kr.] och han talade till hela Juda folk och sa: Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot):
Sion ska bli plöjt som ett fält
    och Jerusalem ska bli en stenhög
    och tempelberget som en hög skogsplats. [Mika 3:12]
19Dödade Hiskia, Juda kung, och hela Juda honom? Fruktade han inte Herren (Jahveh) och bönföll inför Herrens (Jahvehs) ansikte, och Herren (Jahveh) ändrade sig om det onda som han hade talat över (mot) dem? Och vi kan dra stor ondska över våra egna själar."
     20Och där fanns även en [annan] man som profeterade i Herrens (Jahvehs) namn, Orijaho, Shemajas son från Qirjat-Jearim, och han profeterade mot denna stad [Jerusalem] och mot detta land i enlighet med alla Jeremias ord. 21När kung Jojakim (hebr. Jehojaqim) med alla sina mäktiga män och alla furstar hörde hans ord ville kungen döda honom, men Orijaho hörde det och han blev rädd och flydde och gick till Egypten, 22Men kung Jojakim sände män till Egypten, Elnatan, Achbors son, och flera män med honom, till Egypten. [Den sista upprepningen av "till Egypten" finns inte med i den grekiska översättningen, men hebreiskan betonar Egypten (hebr. Mitsrajim), vars ordagranna betydelse är ´dubbelt inträngd´.] 23Och de hämtade Orijaho från Egypten och förde honom till kung Jojakim som slog honom med svärdet och kastade hans döda kropp i folkets söners gravar.
     24Dock var Achiqams, Shafans sons, hand med Jeremia så att de inte lämnade honom i folkets hand till att döda honom.

Ett symboliskt ok (kap 27-29)


Varning till nationerna att tjäna Nebukadnessar
1I början av Jojakims (hebr. Jehojaqims), Josias (hebr. Joshijahos) sons, Juda kungs, regering kom detta ord till Jeremia från Herren (Jahveh), han sa: 2Så säger Herren (Jahveh) till mig: Gör dig rep och ok och lägg dem på din nacke, 3och sänd dem till Edoms kung och till Moabs kung och till Ammons söners kung och till Tyros kung och till Sidons kung med budbärarnas hand som kom till Jerusalem till Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Juda kung, 4och ge dem ett uppdrag till deras herre och säg: Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim): Så ska ni säga till era herrar: 5Jag har gjort jorden, människan och djuren som vistas på jordens ansikte (yta), med stor kraft och med min utsträckta arm, och jag ger den till den som syns rätt i mina ögon. 6Och nu har jag gett alla dessa länder i Nebukadnessars, Babels kungs, hand, min tjänare, och fältens djur har jag också gett honom för att tjäna honom. 7Och alla folkslag ska tjäna honom och hans son och hans sonson, till dess tiden för hans eget land har kommit, även det. Och till sin slav ska många folkslag och stora kungar göra honom.
     8Och det ska ske att folkslag och kungariken som inte vill tjäna Nebukadnessar, Babels kung och som inte vill ställa sina nackar under Babels kungs ok, det folkslaget ska jag besöka genom svärd och genom hungersnöd och genom pest, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), till dess jag har slukat dem med min hand. 9Men ni, lyssna inte till era profeter, inte till era spåmän, inte till era drömmar, inte till era siare, inte till era trollkarlar som berättar för er och säger: Ni ska inte tjäna Babels kung, 10för de profeterar lögn till er till att avlägsna er från ert land och att jag skulle driva ut er och ni skulle förgås. 11Men det folkslag som för era nackar in under Babels kungs ok till att tjäna honom, det folkslaget ska jag låta bli kvar i sitt eget land, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), och de ska plöja det och bo där.

Varning till kung Sidkia
12Och jag ska tala till Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Juda kung, enligt alla dessa ord och säga: "För in din nacke under Babels kungs ok och tjäna honom och hans folk och du ska leva. 13Varför vill ni dö, du och ditt folk, genom svärd, genom hungersnöd och genom pest, som Herren (Jahveh) har talat angående folket som inte vill tjäna Babels kung? 14Och lyssna inte till profeternas ord som berättar för er och säger: Ni ska inte tjäna Babels kung, för de profeterar lögn till er, 15eftersom jag inte har sänt dem, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), och de profeterar lögn i mitt namn, för att jag skulle driva ut er och låta er förgås, ni och profeterna som profeterar till er."

Varning till prästerna och folket
16Och till prästerna och till hela folket talar jag och säger: Så säger Herren (Jahveh): Lyssna inte till era profeters ord som profeterar till er och säger: Se, redskapen från Herrens (Jahvehs) hus ska snart komma tillbaka från Babel, för de profeterar lögn till er. 17Lyssna inte till dem. Tjäna Babels kung och lev. Varför skulle denna stad bli öde? 18Men om de är profeter och om Herrens (Jahvehs) ord är med dem, låt dem nu be till Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) att redskapen som är kvar i Herrens (Jahvehs) hus och Juda kungs hus och i Jerusalem inte kommer till Babel. 19Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) angående pelarna och angående havet och angående fundamenten och angående återstoden av redskapen som är kvar i staden, 20som Nebukadnessar, Babels kung, inte tog när han bar bort i fångenskap Jekonja (hebr. Jechonjaho), Jojakims (hebr. Jehojaqims) son, Juda kung, från Jerusalem till Babel och alla Juda och Jerusalems förnäma män. 21Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim), angående redskapen som är kvar i Herrens (Jahvehs) hus och i Juda kungs hus och i Jerusalem: 22De ska bäras bort till Babel och de ska bli kvar där till den dag då jag kommer ihåg dem, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), och för upp dem och återställer dem till denna plats.

Falska profeten Chanaja
1Och det skedde samma år i början av Sidkias (hebr. Tsidqijahos), Juda kungs, regering, i det 4:e året på den femte dagen i månaden, att Chanaja, Azzors son, profeten från Givon, sa till mig i Herrens (Jahvehs) hus i närvaro av prästerna och hela folket, han sa: 2Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim), han säger: Jag har brutit oket från Babels kung. 3Inom två fulla år ska jag föra tillbaka till denna plats alla redskap från Herrens (Jahvehs) hus som Nebukadnessar, Babels kung, förde bort från denna plats och bar dem till Babel. 4Och jag ska föra tillbaka till denna plats Jekonja (hebr. Jechonjah), Jojakims (hebr. Jehojaqims) son, Juda kung, med alla Juda fångna som gick till Babel, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), för jag ska bryta oket från Babels kung.
     5Men profeten Jeremia talade till profeten Chananja, i prästernas närvaro och i hela folkets närvaro som stod i Herrens (Jahvehs) hus, 6och profeten Jeremia sa: "Amen! Herre (Jahveh) gör så! Må Herren (Jahveh) resa upp dina ord som du har profeterat och föra tillbaka redskapen från Herrens (Jahvehs) hus och alla dem som burits bort i fångenskap, från Babel till denna plats! 7Men lyssna nu, jag ber dig, till dessa ord som jag talar inför dig (i dina öron) och inför (i öronen på) hela folket [så ni verkligen förstår]: 8Profeterna som har varit före mig och före dig sedan lång tid, profeterade mot många länder och mot stora kungariken, om krig och om ondska och om pest. 9Profeten som profeterar om fred (frid – hebr. shalom), när profetens ord uppfylls, då ska profeten bli känd, att Herren (Jahveh) verkligen har sänt honom."
     10Och profeten Chananja tog av oket från profeten Jeremias nacke och bröt sönder det. 11Och Chananja berättade i närvaro av allt folket och sa: "Så säger Herren (Jahveh): På detta sätt ska jag inom två år bryta Nebukadnessars, Babels kungs, ok från nacken på alla hednafolk." Och profeten Jeremia gick sin väg.
     12Och Herrens (Jahvehs) ord kom till Jeremia efter att profeten Chananja hade brutit oket från profeten Jeremias nacke, han sa: 13Gå och berätta för Chananja och säg: Du har brutit sönder träoket men i dess ställe ska du göra ett ok av järn. 14För så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim): Jag har lagt ett ok av järn på nacken till alla dessa folkslag för att de ska tjäna Nebukadnessar, Babels kung. De ska tjäna honom, och jag har även gett honom fältets djur.
     15Och profeten Jeremia sa till profeten Chananja: Lyssna nu Chananja, Herren (Jahveh) har inte sänt dig och du har fått detta folk att tro på en lögn. 16Därför säger Herren (Jahveh) så: Se, jag ska sända bort dig från jordens ansikte. Detta år ska du dö eftersom orden som du har talat var en förvrängning mot Herren (Jahveh).
     17Och profeten Chananja dog samma år i den 7:e månaden [tishri – sept/okt].

Jeremias brev till de i fångenskap
1Och detta är brevets ord som profeten Jeremia sände från Jerusalem till återstoden av fångarnas äldste och till prästerna och till profeterna och till hela folket som Nebukadnessar hade fört bort i fångenskap från Jerusalem till Babel, 2efter att kung Jekonja (hebr. Jechonjah) och drottningmodern [troligtvis Nechushta, se 2 Kung 24:8] och ledarna och Juda furstar och Jerusalem och hantverkarna och smederna hade lämnat Jerusalem. 3Han sände brevet med (genom handen av) Elasa, Shafans son, och Gemarja (hebr. Gemarjaho), Hilkias (hebr. Chilqijahos) son, som Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Juda kung, sände till Babel, till Nebukadnessar, Babels kung. Han sa (skrev) till Babel:
-
4

Brevet till Babylon
Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim), till alla de deporterade fångar som jag har fört bort från Jerusalem till Babylon:

5"Bygg er hus
    och bo i dem;
plantera trädgårdar
    och ät frukten från dem.
6Gift er och skaffa söner och döttrar;
    hitta fruar åt era söner
        och tillåt era döttrar att gifta sig så att de också kan få söner och döttrar.
Bli fler där,
    inte färre!

7Sök (arbeta aktivt för, träd fram inför Herren och fråga efter) det bästa (frid, fred, välgång – hebr. shalom)
    för staden dit jag fört er i fångenskap, och be till [verka i förbön med] Herren (Jahveh) för den.
Går det väl för den,
    går det väl för er (ordagrant: i dess shalom har ni shalom)."

[Har staden som svar på böner välsignats med hebr. shalom – frid, fred och välgång, får dess bedjande företrädare och talespersoner också ta del av den välsignelsen.]

8För så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim):

"Låt inte era profeter och spåmän som är mitt bland er tjusa er (leda er vilse, bedra, lura och utnyttja er) och lyssna inte till de drömmar som ni [eller de falska profeterna/spåmännen] drömmer 9för de profeterar lögn för er i mitt namn. Jag har inte sänt dem, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh)."

[Dessa profeter och spåmän uppmanade israeliterna att göra uppror mot babylonierna, vilket inte var Guds plan, se Jer 27:9.]

10För så säger Herren (Jahveh): "När ordet för Babylon är uppfyllt – sjuttio år [troligtvis 609-539 f.Kr., se Jer 25:11] – ska jag ta mig an (besöka, mönstra, utse) er och uppfylla (resa upp) mitt goda ord (löfte) till er att föra er tillbaka till denna plats."

11För jag – jag vet (känner till; är intimt förtrogen med) de tankar (nyskapande idéer; planer) jag tänker [ut] (planerar, beräknar, utarbetar; "väver samman") för er, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),
    [nämligen] tankar av frid (fridens tankar; planer för välgång)
    – inte [tankar och planer] av ondska (olycka, ofärd; av ondo) –
    för att ge er en framtid och ett hopp!

[Endast Herren känner de syften han har – det gör inte de falska profeterna, se vers 8-9. Herren försäkrar att trots att de 70 åren av exil i Babylon måste fullbordas, se vers 10, så har han inte övergett sitt folk.]

12När ni åkallar (kallar på) mig och kommer till mig i bön (går och ber till mig),
    ska jag höra (så lyssnar jag till) er.
13När ni söker (strävar, letar och frågar efter) mig,
    ska ni finna (så finner ni) mig,
om ni frågar efter (träder fram inför; närmar er; söker) mig
    av hela ert hjärta.
[Versen kan också översättas: Och ni har sökt mig, och ni har funnit mig, för ni har helhjärtat sökt upp mig; se även 5 Mos 4:29; Dan 9:4-19; Joel 2:12; Luk 11:9.]
14Och jag ska låta er finna (när jag låter er komma fram till) mig [då blir jag tillgänglig för er],
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh),
och jag ska föra er tillbaka från er fångenskap och samla er (jag återvänder till er fångenskap och samlar er)
    från alla de folk och alla de orter dit jag har drivit bort (fördrivit, förvisat) er,
    förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
Jag ska låta er återvända (jag för er tillbaka)
    till den plats som jag förde er bort från [berövade och avklädda lät er bortföras ifrån].

15Eftersom ni har sagt: "Herren (Jahveh) har rest upp profeter (har låtit profeter uppstå) åt oss i Babylon." [5 Mos 18:18]

16För så säger Herren (Jahveh) om kungen som sitter på Davids tron och om hela folket som bor i denna stad, era bröder som inte har gått med er i fångenskap. 17Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot): Se, jag ska sända över dem svärdet, hungersnöden och pesten och ska göra dem som usla fikon som man inte kan äta för att de är så dåliga. 18Och jag ska jaga efter dem med svärdet, med hungersnöden och med pesten och ska göra dem till en skräck för jordens alla kungar, en förbannelse och en häpnad och en vissling och en förebråelse bland alla folkslag dit jag har fördrivit dem, 19eftersom de inte har lyssnat till mina ord, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), som jag har sänt till dem genom mina tjänare profeterna, sänt dem tidigt [gång på gång, se Jer 25:4; 26:5], men ni har inte lyssnat, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).

20Och ni, hör Herrens (Jahvehs) ord, alla fångna [i exil] som jag har sänt bort från Jerusalem till Babel. 21Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim) till Ahab, Qolajas son, och till Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Maasejas son, som profeterade en lögn i mitt namn: Se, jag ska ge dem i Nebukadnessars, Babels kungs, hand och han ska slå dem inför era ögon, 22och av dem ska man ta upp (göra) en förbannelse till alla Juda fångar som är i Babel och säga: Herren (Jahveh) gör dig lik Sidkia (hebr. Tsidqijaho) och lik Ahab, som Babels kung rostade i elden. 23Eftersom de har gjort dårskap i Israel och begått äktenskapsbrott med sina grannars hustrur och har talat lögnens ord i mitt namn, som jag befallt dem att låta bli. Och jag är han som vet (har intim kunskap om) och är ett vittne, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
-
24Till nehelamiten Shemaja ska du säga: 25Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud, han säger:

Eftersom du har sänt brev i ditt eget namn till hela folket som är i Jerusalem och till Tsefanjaho, Maasejas son, prästen, och till alla präster och sagt: 26Herren (Jahveh) har gjort dig till präst i prästen Jehojadas ställe, för att det ska finnas ämbetsmän i Herrens (Jahvehs) hus över varje galning som framträder som självutnämnd profet, för att du ska sätta honom i stock och halsjärn. 27Och nu, varför har du inte tillrättavisat Jeremia från Anatot som har gjort sig själv till en profet åt dig? 28Eftersom han har sänt till oss i Babel och sagt: Fångenskapen blir lång, bygg hus åt er och bo i dem och plantera trädgårdar och ät dess frukt? 29Och Tsefanja, prästen, läste detta brev i öronen på Jeremia, profeten. 30Och Herrens (Jahvehs) ord kom till Jeremia, han sa: 31Sänd till alla dem i fångenskap och säg: Så säger Herren (Jahveh) angående Shemaja, nehelamiten: Eftersom Shemaja har profeterat till er utan att jag har sänt honom och han har fått er att tro på en lögn, 32därför säger Herren (Jahveh) så: Se, jag ska straffa Shemaja, nehelamiten och hans säd (efterkommande), han ska inte ha någon man som bor bland detta folk, han ska inte se det goda som jag ska göra mot mitt folk, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), eftersom han har talat förvrängt mot Herren (Jahveh).






Igår

Planer

Stäng  


Parallell