Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Halvbibel - söndag 30/8

Job 35, 2 Kor 3:1-18

Job 35

Elihos andra tal till Job
1Eliho tog till orda och sa:

2Tycker du att du har rätt [när] du säger:
    "Min rättfärdighet – från Gud (El)" [Job 6:29],
3eftersom du säger:
    "Vilken nytta ger den [min rättfärdighet] dig [Gud]?
    Vad kan jag vinna [av att leva rättfärdigt, mer än] av min synd [att inte synda]?"

[Eliho börjar sitt tal här i vers 2-3 med att ifrågasätta logiken i Jobs argumentation. Andra delen i vers 2 är kortfattad och kan tolkas som att Eliho anser att Job har sagt att "hans rättfärdighet är från Gud" eller att han jämförde sig med Gud och ansåg sig ha mer rätt än Gud själv. Vers 3 är också kortfattad, men växlar i pronomen från dig till jag. Till grund ligger Jobs uttalanden i Job 7:20; 9:29-31; 34:9.]

Elihos respons på Jobs argument
4Jag, jag ska bemöta ditt babbel (hebr. milah)
    och [även] dina bekanta [Elifaz, Bildad och Tsofar] med dig.
    [Jag upprepas i hebreiskan vilket förstärker hur Eliho nu går till rätta med alla som talat tidigare.]
5Blicka upp mot himlarna och se [Job],
    lägg märke till skyarna högt över dig.

[Eliho vill påminna om att Gud är ovan jorden. Gud finns i den andliga världen, se även Ps 8:4-5. I den teologi som han nu presenterar är Gud så högt ovan jorden att han inte påverkas, eller ens bryr sig om vad människorna gör här på jorden. Vare sig synd eller rättfärdighet spelar någon roll enligt Eliho.]

6Om du syndar (missar målet – hebr. chata), vad gör (verkar – hebr. paal) du då för honom?
    Om dina brott är många, vad formar (hebr. asah) det för honom?
7Om du är rättfärdig, vad ger (hebr. natan) du honom,
    vad kan han ta (hebr. laqach) från din hand?
[Vers 6-7 formar en merism (kontrast) mellan synd och rättfärdighet. Inget av detta påverkar Gud enligt Eliho.]

8Din ondska påverkar en man (hebr. ish) som du [din medmänniska, inte Gud],
    din rättfärdighet ett människobarn (hebr. ben adam).

9I överflöd
    av förtryck
        ropar man på hjälp (hebr. zaaq).
        Ropar i smärta (hebr. shava)
    från armen av
de mäktiga (stora).
[Versen är formad som en kiasm, där de två verben för ropar står centralt och förstärks.]

10Men ingen frågar: "Var är Gud (Eloha) som har gjort (format; insatt – hebr. asah) mig,
    han som ger sånger i natten [tider av oro, se Ps 42:9; 77:6; Apg 16:25],

11lär (undervisa – hebr. alaf) oss
    från jordens djur
    och från himlarnas fågel
som ger vishet (hebr. chacham)."

[De två verben är placerade först och sist, vilket formar en inclusio. Centralt finns en uppmaning att studera skapelsen som beskrivs i flera motpoler, från alla jordens djur till en enda fågel i en rörelse uppåt från det jordiska till det himmelska. Genom hela Bibeln finns många lärdomar från djuren (och då särskilt fyrfotadjur och boskapsdjuren som behemah ofta syftar på) t.ex. relationen mellan fåret och herden i Ps 23. Jesus uppmanar att se på fåglarna, se Matt 6:26.]

12Då man högljutt skriar (hebr. tsaaq), men han inte svarar,
    på grund av de ondas högmod.

[En del tolkar att man ropar på grund av de onda, men i sammanhanget verkar betydelsen vara att Eliho menar att Gud inte svarar på grund av att de som ropar inte är rättfärdiga. Den tolkningen ligger också i linje med Elihos slutsats på varför Job inte blir bönhörd. Ordet för att skrika högt kan härröra från "att åska" på arabiska. Det är ett högt och ljudligt rop på hjälp. Ordet används i 5 Mos 22:24 där en kvinna ska "ropa högt" om någon antastar henne. I Job 28:7 nämndes gladan (hebr. aja). Det är enda gången (förutom klassificeringen rena/orena fåglar i Moseböckerna) denna fågel, som delar rot med ett ord som betyder "den som skriker", nämns. Det kan vara en koppling till fågeln (singular) som just nämnts i vers 11.]

13Med säkerhet – tomhet, det hör inte Gud (El),
    den Allsmäktige (Shaddaj) ser sådant.
14Helt säkert, även om du säger att du inte ser honom, ligger din sak inför honom,
    och du bör vänta på honom.
15och nu [eftersom du säger], att han inte straffar i vrede
    och inte bryr sig så mycket om synden?

16[Eliho vänder sig nu från Job, och pratar om honom till dem som står runt:]
Så Job öppnar sin mun [pratar] till tomhet,
    utan kunskap hopar sig (flödar) pladder (prat, babbel – hebr. milah).

2 Kor 3:1-18

Korintierna är Paulus rekommendationsbrev!
1Måste vi rekommendera oss själva igen (lägga fram våra meriter)?
Behöver vi, som vissa andra [falska apostlar, se 2 Kor 2:17], rekommendationsbrev till er eller från er?

[Det var inte ovanligt med rekommendationsbrev. Några exempel i NT är: Apollos, Apg 18:27; Timoteus, 1 Kor 16:10; Febe, Rom 16:1; Johannes Markus, Kol 4:10; Titus, 2 Kor 8:22. Paulus känner sorg över att relationen med vissa i Korint har sjunkit så lågt att han skulle behöva rekommendationsbrev från en tredje part. Han hade ju varit med och fört många av korintierna till tro!]

2Nej, ni är vårt brev (budskap), skrivet i våra hjärtan, känt och läst av alla människor. 3Det är uppenbart att ni är ett brev från den Smorde (ett Kristusbrev) skrivet genom vår tjänst, inte med bläck utan med den levande Gudens Ande, inte på tavlor av sten utan på tavlor av kött i era hjärtan.

Gud har utrustat oss till tjänst
4En sådan tillit har vi till Gud genom den Smorde (Messias, Kristus), 5inte så att vi på egen hand är kvalificerade (dugliga) att hävda att någonting kommer från oss själva. Vår förmåga (kvalifikation) kommer i stället från Gud, 6som har kvalificerat (utrustat) oss att vara tjänare till ett helt nytt (bättre) förbund [frälsningen genom Jesus], inte tjänare för bokstaven [skriven i lagen], utan tjänare för Anden, för bokstaven [i lagen] dödar, men Anden ger liv.

Den gamla och den nya tjänsten
7Om nu redan dödens tjänst (ämbete, lärosystem, ordning) – som byggde på inristade bokstäver på stentavlor – kom i sådan härlighet (glans, ära, prakt) att Israels söner (barn) inte kunde se på Mose ansikte på grund av dess kortvariga strålglans [gudsnärvaro] som försvann, 8hur mycket större härlighet (atmosfär av mättad gudsnärvaro) ska då inte Andens tjänst (ämbete) ha!
     9För om redan den [gammaltestamentliga] tjänst som gav fördömelse hade härlighet, hur mycket mer härlighet överflödar då inte den [nytestamentliga] tjänst som ger rättfärdighet (ett frikännande, ett liv som resulterar i rättfärdiga handlingar)! 10Ja, faktiskt, det som såg ut att ha härlighet [det ursprungliga ämbetet, som Mose ansikte utstrålade] har ingen härlighet alls i jämförelse med den överväldigande härligheten [det förnyade förbundets ljus som Jesu ansikte utstrålar]. 11För om det [gamla] som nu är i en process att upphöra [genom att evangeliet predikas] hade härlighet, hur mycket större framträder då inte den härlighet som består (är permanent)?
     12När vi nu har ett sådant (i sanning har detta) hopp [har en trosviss förväntan av detta slag], är vi mycket frimodiga (använder vi oss av stor frimodighet) [talar vi helt fritt, handlar öppet och uppriktigt] 13och gör inte som (just så som) Mose, som satte en slöja för sitt ansikte för att Israels söner (barn) inte skulle se (observera) slutet på det som [bleknade bort och helt] försvann [2 Mos 34:29-35]. 14Men deras sinnen blev förhärdade (blev hårda) [de förlorade förmågan att förstå], för än i dag finns samma slöja kvar när man läser [när var och en vid föreläsningen på ett personligt sätt återknyter och lever sig in i] gamla förbundets texter, och den lyfts inte bort, eftersom den [först] försvinner i den Smorde (Messias, Kristus). 15Ja, än i dag ligger istället en slöja över deras hjärta när nu Mose läses [då man läser ur de fem Moseböckerna – Torah], 16men när [och om] man återvänder (skulle omvända sig) till Herren, tas slöjan [den heltäckande slöjan för ansiktet] bort.
     17Och Herren är Anden, och där Herrens Ande är [närvarande], där är frihet. 18Och alla vi som har fått slöjan för ansiktet borttagen reflekterar [nu] Herrens härlighet (ser – skådar själv – Herrens härlighet som i en spegel), vi förvandlas (genomgår en metamorfos) [Rom 12:2] till en och samma bild (avbild, spegelbild) [i hans likhet] – från härlighet till härlighet – som just på detta sätt (som just så) kommer från Herren, [som är] Anden.





Igår

Planer

Stäng  


Halvbibel - Andra delen (första delen 2019)