Söndag 31/8

---

Ps 68:4-11

     ⁴men de rättfärdiga – de gläder sig.
De [rättfärdiga] fröjdar sig inför Gud (Elohim) [inför hans ansikte, i hans närvaro],
    de jublar i glädje!

⁵Sjung till Gud (Elohim),
    sjung [och spela] lovsånger till hans namn.
Bana väg för (höj upp en sång till) honom
    som rider [far] fram genom öknarna (ökenvidderna, på stäpperna – hebr. arabah),
    hans namn är Herren [ordagrant: "i Jah, hans namn"].
Jubla (triumfera, hoppa av glädje) inför honom.

[Jah, som är en kortare form av Jahveh, betecknar att han alltid har existerat. Gud ledde Israels folk genom öknen med både eldstoden och molnstoden, och han leder även i dag sitt folk med den helige Ande. Versen har sin parallell med vers 34. Det är inte stormguden Baal som far fram i öknarna och rider på molnen – Gud gör det, se 5 Mos 33:26; Jes 19:1. Nu kommer en närmare anledning till sången och glädjen:]

⁶En fader för de faderlösa
    och en änkornas försvarare (försvarsadvokat, domare)
    är Gud (Elohim) i sin heliga boning.
    [Han tar sig an de utsatta, för deras talan och dömer rättvist, se Jak 1:27; 4:11-12; 1 Tim 5:5.]
⁷Gud (Elohim) ger de ensamma ett hem [han inhyser/placerar dem i en familj]
    – för ut fångar (tjänare) i frihet (lycka, framgång, sång),
    men de som öppet trotsar (de som vänder sig bort; de som är envisa och gör uppror) [är ovilliga att förändras] får bo i öknen (en torr öde vildmark). [1 Tim 5:6]

Från Sinai till Sion – Gud går med sitt folk
⁸Gud (Elohim), när du drog ut framför ditt folk,
    när du marscherade fram i ödemarken … [Här avbryts meningen för att ge tid för eftertanke.]

Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.]

⁹[När Gud marscherade med sitt folk skedde följande:]
Jorden bävade,
    ja, himlarna vräkte ner regn,
inför Gud (Elohim), Sinais Gud,
    inför Gud (Elohim), Israels Gud. [Dom 5:4-5]
¹⁰Gud (Elohim), du lät ett ymnigt regn falla över ditt utvalda folk (ditt arv),
    när de var trötta så gav du dem styrka (du helade dem).
¹¹Din skara (din militärtrupp) fick bo där [i det utlovade landet Israel],
    du försörjde de fattiga (ödmjuka) i din godhet, Gud (Elohim).