Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Helbibel - måndag 7/9

Höga v 5:1-8:14, Ps 51:1-21, Ords 22:24-25, 2 Kor 9:1-15


Höga v 5:1-8:14

Brudgummens ord
1Jag har kommit till min trädgård, min syster, min brud.
    Jag har samlat min myrra med mina kryddor.
Jag har ätit min vaxkaka med min honung,
    jag har druckit mitt vin och min mjölk.
Ät, vänner, drick,
    ja, drick i överflöd, mina älskade (kära vänner).

C – Sökandet i natten (5:2-7:11)
2[Den femte sektionen (kap 5-7; bokens längsta) börjar med att kvinnan återberättar ännu en natt av sökande efter den unge mannen. I stycket finns jämnt utspritt frågor från Jerusalems döttrar: "Varför" (Höga V 5:9), "Vem" (Höga V 6:10) och "Hur" (Höga V 7:1). Stycket hör tematiskt ihop med den tredje sektionen (Höga V 3:1-5). Det är strukturerat på samma sätt som de första sex sektionerna med: ensamt sökande, gemensam lovprisning och avslutande förening.]

Brudens ord
Jag sover men mitt hjärta är vaket.
    Hör, min älskade (käre) knackar:
Öppna för mig, min syster, min kärlek,
    min duva, min obefläckade,
för mitt huvud är fullt av dagg,
    mina lockar (mitt hår) med nattens droppar.
3Jag har klätt av mig mina kläder,
    hur ska jag klä på mig?
Jag har tvättat mina fötter,
    hur ska jag smutsa ner dem?
4Min älskade (raring) stack in sin hand genom hålet i dörren (förmodligen en liten fönsterlucka),
    och mina känslor för honom överväldigade mig.
5Jag steg upp för att öppna för min älskade (raring)
    och mina händer dröp av myrra
    och mina fingrar med rinnande myrra på dörrhandtaget.
6Jag öppnade för min älskade (raring),
    men han hade gått iväg, han var borta.
    Min själ svek mig (hela jag blev berörd) när han talade.
Jag sökte honom men kunde inte finna honom,
    jag ropade men han gav mig inget svar.
7De fann mig, murarnas väktare som går runt i staden,
    de slår mig,
    de sårar mig,
    murarnas väktare lyfter av mig brudslöjan.
8Jag besvär er, ni Jerusalems döttrar,
    om ni finner min älskade (raring), vad ska ni berätta för honom?
    Att jag är sjuk av kärlek.


Vännernas ord
9Varför är din älskade (raring) mer älskad än andra [varför känner du sådan passionerad kärlek för honom],
    du skönaste bland kvinnor?
Varför är din älskade (raring) mer älskad än andra,
    att du måste besvärja oss så (på detta enträgna sätt)?

Brudens ord
10Min älskade (raring) är bländande vit och rödblommig,
    framstående över tiotusen [den främsta].
[Kvinnan prisar nu tio attribut hos mannen:]
11Hans huvud är finaste guld.
Hans hår är lockigt och svart som korpens.
12Hans ögon är som duvor [Höga V 1:15] vid strömmande vatten,
    badade (tvättade) i mjölk – vackert insatta (fulländade) [som ädelstenar i en rings infattning].

[Tvättad i mjölk kan syfta på ögonvitan, där pupillerna beskrivs som badande duvor som rör sig fram och tillbaka vid vatten. Sista ordet är ovanligt men har att göra med fullhet och fulländning, kan kanske syfta på att ögonen är som juveler, se 2 Mos 28:17.]
13Hans kinder är som en bädd av kryddor,
    som en samling torn av välsmakande örter.
Hans läppar är som liljor
    som droppar av flytande myrra.
14Hans armar (händer – hebr. jad) är som cylindrar (stavar) av guld,
    besatta (fyllda) med krysolit (guldskimrande topas – hebr. tarshish).
Hans kropp är som polerat elfenben
    med inläggningar av safirer.
15Hans ben är som pelare av marmor
    som står på fundament (socklar) av finaste guld.
Hans utseende är som Libanon,
    som utvalt cederträ. [Höga V 3:9]
16Hans mun
    är den allra sötaste.
Ja han är helt och hållet underbar och åtråvärd.
Detta är min älskade (raring) och han är min vän,
    ni Jerusalems döttrar.

Vännernas ord
1Vart har din vän gått,
    du vackraste bland kvinnor?
Vart har din älskade (raring) vänt sitt ansikte,
    så att vi kan söka honom tillsammans med dig?

Brudens ord
2Min älskade (raring) har gått ner till sin trädgård,
    till bädden av kryddor
för att föra sin hjord i bet bland trädgårdarna
    och för att plocka liljor.
3Jag är min älskades (rarings) och min älskade (raring) är min,
    där han för sin flock i bet bland liljor.

[Den första frasen "Jag är min älskades och min älskade är min" består av fyra ord på hebreiska ani ledodi vedodi li. begynnelsebokstäverna bildar namnet på månaden elul som infaller precis före det judiska nyåret (rosh hashana) och de påföljande högtiderna. Det är den månad man på ett särskilt sätt längtar efter och undervisar om Messias. Verser som denna i Höga Visan ligger till grund för den messiaslängtan som finns i judendomen där judarna längtar efter att få bli Messias brud.]

Brudgummens ord
4[Vers 4-9 är den centrala versen i det femte stycket i Höga Visan. Brudgummen prisar brudens unika skönhet.]

Du är skön, min älskade, som Tirtsah,
    älskvärd som Jerusalem,
    storslagen och skräckinjagande som en armé med många baner.

[Tirtsah är namnet på en kanaaneisk stad (nordost om Shechem; nuvarande Tell el-Farah) som senare blev huvudstad i Nordriket. Det är även namnet på en av Selofads döttrar (4 Mos 36:11). Ordet betyder ungefär gynnsam och fördelaktig. Baner står i plural, vilket visas i översättningen genom att skriva "många baner", se även Höga V 2:4. Mannen upprepar och bekräftar nu sin kärlek till kvinnan. En liknande uppräkning sker i Höga V 4:1-5, där beskrivs ögonen som duvor. Här är han så överväldigad att han ber henne vända bort ögonen!]

5Vänd bort dina ögon från mig
    för de gör mig betagen (jag blir överväldigad, helt uppslukad av din blick).
Ditt hår är som en flock tackor som myllrar ner från berget Gilead.
6Dina tänder är som en flock tackor som har kommit upp ur badet,
    alla har en tvilling och ingen av dem fattas. [Tandraderna är kompletta och bettet symmetriskt.]
7Dina tinningar bakom din slöja är som brustna (delade) granatäpplen.

8Det finns 60 drottningar
    och det finns 80 konkubiner
    och jungfrur utan antal (oräkneligt många).
9Min duva, min obefläckade, är unik,
    hon är sin mors enda (speciella),
    hon är den strålande (rena, utvalda – hebr. bar) av henne som bar henne.
Döttrarna såg henne och kallade henne lycklig,
    ja, drottningar och konkubiner prisade henne.

Vännernas ord
10Vem är hon som kommer fram (visar sig) som gryningen [som blir mer och mer tydlig],
    vacker som månen, strålande (ren, klar – hebr. bar) som solen,
    storslagen och skräckinjagande som en armé med många baner?

Brudgummens ord
11Jag gick ner till min trädgård med valnötsträd [ordagrant "nötter", men valnötsträd var vanliga på denna tid och har genom alla tider ansetts vara den finaste nötsorten]
    för att se på dalens gröna plantor,
för att se om vinet knoppades
    och om granatäppelträden hade fått blommor.
12Innan jag var medveten om det,
    satte min själ (mina känslor satte) mig på mitt folks furstliga vagnar.

Vännernas ord
13Kom tillbaka, kom tillbaka, Sholammit ["den perfekta/fridfulla"],
    kom tillbaka, kom tillbaka, så att vi kan se på dig.

Brudens ord
Varför stirrar ni på Sholammit?
    Som om det vore en pardans.

[Hebr. sholammit används bara här i GT. Ordet är i feminin form och betyder "den perfekta/fridfulla". Det kan vara den feminina formen av namnet Salomo – vilket då indikerar att hon hör samman med honom. Det kan också vara en association till staden Shunem, en stad i Isaskars stams område, se Jos 19:17-18; 1 Kung 1:3-4. Läser man texten som en profetia om Jesus och församlingen – hans brud, så är detta namn en utmärkt beskrivning i samklang med det som står i Ef 5:26-27 om Jesu perfekta brud.]

Brudgummens ord
1[Följande stycke hör tematiskt ihop med beskrivningen av brudgummens fysik i Höga V 5:9-16. På samma sätt som tio delar av brudgummen beskrevs från huvudet och nedåt där, beskrivs nu här bruden från fötterna och uppåt. Detta är ett typiskt kiastiskt drag.]

Hur vackra är inte dina steg i sandalerna,
    furstens dotter!
Rundningen av dina lår är som länken i en kedja,
    gjord av en skicklig hantverkares hand.
2Din navel är som en rund bägare
    som inte saknar blandat vin,
din mage är som en hög med vete
    smyckad med liljor.
3Dina två bröst är som två killingar,
    tvillingar av en gasell.
4Din nacke är som ett elfenbenstorn,
dina ögon som Cheshbons dammar
    vid Bat-rabbims port.
Din näsa är som Libanons torn
    som skådar mot Damaskus.
5Ditt huvud är på dig som Karmel [bergskedjan i nordvästra Israel],
    och håret på ditt huvud som purpur;
    kungen är fångad i dess lockar.
6Hur vacker och hur välbehaglig är du inte,
    kärlek, med din fröjd.
7Din resning är som ett palmträds
    och dina bröst som två druvklasar.
8Jag säger: Jag vill klättra upp i palmträdet
    och ta vara på dess frukt.
Må dina bröst vara som kluster av vin
    och doften av din andedräkt som äpplen.

Brudens ord – deras förening
9Må din mun vara som det bästa vin
    som mjukt glider ner i strupen till min älskade (raring), som får sovande läppar att tala.
10Jag är min älskades (rarings)
    och hans åtrå (längtan) står till mig. [Joh 10:28]
11Kom, min älskade (raring), låt oss gå ut på fälten!
    Låt oss tillbringa natten i byarna.


B – Brudens inbjudan (7:12-8:4)
12[Bokens sjätte enhet består av ett tal enbart av kvinnan. Hon inbjuder mannen att komma med henne ut på landsbygden.]

Låt oss stiga upp tidigt (och gå) till vingårdarna.
    Låt oss se om vinet har knoppar,
om vinblommorna har öppnat sig
    och om granatäppelträden blommar.
    Där vill jag ge min kärlek (passionerade känslor – hebr. dod) till dig.
13Alrunan (mandragoran – hebr. dodaj) avger sin väldoft [1 Mos 30:14-16]
    och över vår dörr finns alla sorters utvalda frukter,
både nya och gamla,
    som jag har samlat till dig, min älskade (raring).

Bruden drömmer om sin blivande make
1[Seden i dåtida Israel var sådan, att kvinnor inte fick uttrycka sin kärlek öppet, inte ens till sin gifta man! Bruden drömmer och sjunger därför:]

Tänk om du var som min bror,
    ammad vid min mors bröst!
Om jag mötte dig därute
    så skulle jag få kyssa dig,
    och ingen skulle förakta mig för det.
2Jag skulle leda dig
    och föra dig in i min mors hus,
    och du skulle undervisa mig.
Jag skulle ge dig kryddat vin att dricka,
    och saft från mina granatäpplen.
3Åh, om hans vänstra arm var under mitt huvud [dvs. att de ligger ned],
    och hans högra hand omfamnade (rörde vid) mig.
4Jag ber er, Jerusalems kvinnor, lova mig detta:
    väck inte upp kärleken och underhåll (föd inte) kärleken
    förrän den själv vill det (när det behagar den, när det är rätt tillfälle).

A – Ömsesidig kärlek

Vännernas ord
5[Bokens sjunde och sista enhet består av en serie av tal. Till skillnad från tidigare stycken som alltid börjat med älskarna på skilda håll för att sedan förenas, börjar denna med att de är tillsammans.]

[Kören:] Vem är hon som kommer ur öknen,
    lutad mot sin älskade (raring)?
[Mannen:] Under äppelträdet väckte jag dig,
    där var din mor i födslovåndor med dig,
    där var hon i födslovåndor och födde fram sitt barn.

Brudens ord
6[Bruden till sin älskade:]
Sätt mig som en signetring (ett sigill) över ditt hjärta,
    som en signetring på din arm.

[En signetring användes för att plombera dokument. Det var det värdefullaste föremålet och ägaren hade den ständigt runt sin hals eller arm.]

För kärleken är stark som döden,
    passionen (den svartsjuka kärleken) är lika omedgörlig (hård, grym) som Sheol (graven, underjorden, de dödas plats) [Sheol kommer från hebr. shaal – fråga efter].
Dess lågor är som eldslågor,
    det är en våldsam eldsflamma.
7Mäktiga vatten kan inte släcka kärleken,
    floder kan inte svepa bort den.
Om en man erbjöd allt han ägde för att köpa kärleken,
    skulle hans erbjudande bli helt föraktat.
    [Sann kärlek kan inte köpas.]

Brödernas ord
8[När familjen och bröllopsgästerna är samlade hos brudens mor, säger bruden till sina styvbröder: När jag var en liten flicka sa ni:]

"Vi har en liten syster
    som ännu inte har bröst.
Vad ska vi göra för vår syster
    den dagen någon kommer för att fråga om han får gifta sig med henne?" [Ordagrant: "den dag som någon vill tala med henne."]

9Är hon en mur
    så bygger vi ett krön av silver [som förstärker muren].
Är hon en dörr
    så stänger vi till den med plankor av cederträ.

Brudens ord
10Jag är en mur
    och mina bröst är som tornen på den (muren).
I hans ögon är jag
    som en som har funnit frid (shalom). [Här är det den frälsta bruden som talar och shalom handlar om att alla himlens välsignelser har nu genom frälsningen tillfallit bruden.]
11Salomo har en vingård i Baal-Hamon.
    Han ger vingården till förvaltare.
Var och en förväntades få avkastning på frukten
    motsvarande 1 000 silver (mynt). [Jämför med liknelserna om förvaltarna i evangelierna, se Matt 21:33-41; Luk 16:1-8; 20:9-15.]
12Min vingård, som är min, fanns före mig.
    Du, Salomo, ska ha de tusen
    och de som tar hand om frukten två hundra.

Brudgummens ord
13Du som bor i gårdarna,
    dina vänner har lyssnat på din röst,
    låt mig nu få höra den.

[Jesus är brudgummen. Ofta delar vi vårt hjärta med människor, men Jesus längtar efter att få höra vår röst.]

Brudens ord
14Skynda dig, min älskade (raring), var som en gasell eller en ung hjort på de kryddiga bergen (bergen som doftar av alla slags kryddor).

Ps 51:1-21

Psalm 51 – Ge mig ett nytt hjärta!

Psalmen är en bön om förlåtelse. Bakgrunden är hur David har begått äktenskapsbrott med Batsheva (Batseba) och även beordrat hennes man Urias död. David inser att hans synd inte bara är mot andra människor utan först och främst Gud själv. Psalmen hör på många sätt ihop med Ps 32 som kan ha varit skriven efter denna bön och bekännelse för att visa på Guds stora nåd och lärdomar från denna händelse.

Citeras: Vers 6 citeras av Paulus i Rom 3:4

Författare: David

Struktur: Psalmen är formad som en kiasm med två huvudstycken:

Del 1
A Utplåna mina överträdelser, vers 3
  B Tvätta mig – rena mig, vers 4
   C Jag vet, vers 5
     D Jag har syndat, vers 6a
       E Du är rättfärdig, vers 6b
     D´ ... i synd, vers 7
   C´ … så jag förstår, vers 8
 B´ Rena mig – tvätta mig, vers 9
A´ Utplåna min skuld, vers 10-11

Del 2
A Rent hjärta – ståndaktig ande, vers 12
 B Förkasta inte – ta inte, vers 13
   C Din frälsning, vers 14
     D Jag ska undervisa om dina vägar, vers 15
   C´ … min frälsnings Gud, vers 16
 B´ Inte behag, inte tillfredställelse, vers 18
A´ Bruten ande – krossat hjärta, vers 19

Det går också att se ett linjärt mönster:
1. Bön om nåd, vers 3-4
2. Bekännelse, vers 5-8
3. Vädjan, vers 9-14
4. Löfte, vers 15-17
5. Avslutande ord, vers 18-19
6. Bön för Sion, vers 20-21

1Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]

En psalm [sång ackompanjerad på strängar]. Av David, 2när profeten Natan kommer till honom efter att han gått in (kommit) till Batsheva (Batseba).

[Samma hebreiska ord används för hur Natan "kom" till David och hur David "kom" till Batseba.]
-


Del 1
3Var mig nådig (visa mig oförtjänt kärlek) Gud (Elohim) i enlighet med din nåd (omsorgsfulla kärlek)
    för din stora barmhärtighets (medkännande nåds) skull, utplåna (radera, omintetgör) mina överträdelser (rebelliska handlingar).

[Här vädjar David till Gud om nåd med tre av de fem ord för nåd som finns i hebreiskan. De hebreiska orden för nådig, nåd och barmhärtighet är chen, chesed och rachamim. Psalmisten inser att inget annat än Guds nåd kan rädda honom ur den situation som han själv har försatt sig i.]
4Gång på gång, tvätta mig (gör mig helt ren)
    från min skuld (synd och dess konsekvens – singular)
    från min synd [singular],
rena mig. [Jes 1:16]

[Denna vers börjar med verbet herev som betyder öka och göra något upprepade gånger. Sedan följer fyra ord som alla har en ändelse i första person singular – jag/mig. På hebreiska: kabisini meaoni vmechatati tahreni. Denna vers är ett exempel på vokalrim (assonans). Versen är också en mindre kiasm som ingår i en större kiasm. På samma sätt som tre olika ord för nåd användes i vers 3, används tre olika ord för synd i vers 3-4. Orden överträdelser, skuld och synd är hebreiska pesha, avon och chattat. Samma ord finns i 2 Mos 34:7 där Gud förlåter.]
5För jag är väl medveten om mina överträdelser (rebelliska handlingar)
    och min synd är alltid inför mig.
6Mot dig [Gud], enbart mot dig, har jag syndat
    och gjort det som är ont i dina ögon.
Du är rättfärdig när du talar
    och du är rättvis när du dömer.
[Detta är centrum i den första delen – Gud är rättfärdig och rättvis.]
7Se, jag är född i skuld (synd och dess konsekvens – singular)
    och i synd föddes jag av min mor.

[Psalmistens poäng är att han har varit en syndare ända sedan han föddes. Det är vad första raden i vers 5 säger, sedan ger han extra tyngd åt det när han går tillbaka ända till befruktningen. Det är ett typiskt litterärt sätt i hebreisk poesi där den andra raden antingen ger en motsats eller förstärker den första raden. Här förstärker den första raden att han är en syndare. I kontext av hela psalmen så är David tydlig med att psalmen handlar om hans otrohetsaffär med Batsheva och den skuld han känner, se vers 2. Det är hans skuld: "Tvätta mig ren från min skuld, rena mig från min synd, för jag känner mina överträdelser och min synd är alltid inför mig." Även om versen har använts (ur sitt sammanhang) för att säga att all sexualitet är syndig, så stämmer ju inte det med Bibelns helhetssyn på detta där det är något gott i ett äktenskap.]
8Se, sanning i det innersta är din önskan, det som behagar dig,
    gör mig därför sådan att jag förstår vishet i mitt innersta, i djupet av min varelse.
9Rena mig med isop så att jag blir ren [jag var som en spetälsk],
    tvätta mig, så att jag blir vitare än snö. [Jes 1:18] [Samma ord för att "tvätta" återkommer här, se vers 4.]
10Låt mig höra fröjd och glädje,
    så att benen som du har krossat (tillintetgjort) kan bli glada igen. [Benen används symboliskt för människans innersta.]

11Göm ditt ansikte från mina synder
    och utplåna (radera, omintetgör) all min skuld (alla mina synder och dess konsekvenser) [plural].

Del 2
12Skapa [1 Mos 1:1] ett rent hjärta i mig, Gud (Elohim),
    och förnya en ståndaktig (upprätt, stark) ande i mig. [Gör min ande motståndskraftig mot synd.]
13Förkasta mig inte från ditt ansikte
    och ta inte din helige Ande ifrån mig.
14Låt mig få tillbaka glädjen över din frälsning
    och låt villighetens ande upprätthålla mig. [Hebr. roach nadiv kan också ha betydelsen av en generös/ädel inställning.]
15Då ska jag undervisa överträdarna dina vägar
    och syndarna ska återvända till dig.
[Central vers – jag ska undervisa dina vägar.]
16Rädda (ryck bort) mig från blodskuld Gud (Elohim),
    min frälsnings Gud (Elohim),
så ska min tunga sjunga om (höja gälla jubelrop i triumferande glädje över) din rättfärdighet.
17Herre (Adonai) öppna du mina läppar
    och min mun ska berätta (förkunna) ditt lov.
18Du har inte behag till offer, annars skulle jag ge dig det;
    du finner ingen tillfredsställelse i brännoffer. [Hos 6:6]
19Ett offer till Gud (Elohim) är en brusten ande,
    ett brustet och krossat (tillintetgjort) [ångerfullt] hjärta, o Gud (Elohim), det ska du inte förakta (ringakta, avvisa).

20Gör gott i din nåd (villkorad nåd – hebr. ratson) över Sion [tempelberget i Jerusalem],
    bygg upp Jerusalems murar.
21Då ska du njuta av rättfärdiga offer, av brännoffer och heloffer,
    då ska man offra tjurar på ditt altare.

Ords 22:24-25

2. Umgås inte med lättretade personer
24Umgås inte (associera dig inte, var inte vän) med arga (lättretade) personer,
    vandra inte [ha ingenting att göra] med en hetlevrad person.
25Om du gör det, så kan du lära dig (ta efter) hans stigar (välkända upptrampade gångvägar)
    och gillra en fälla för dig själv.

2 Kor 9:1-15

1När det gäller hjälpen till de heliga [de troende i Jerusalem], behöver jag egentligen inte skriva till er.

[Ordagrant börjar meningen "för att börja med", vilket binder ihop denna vers med den föregående. Paulus förklarar nu varför han i andra församlingar skrutit om korintiernas kärlek och givmildhet, se 2 Kor 8:24.]

2Jag vet hur villiga ni [korintier] är, och inför makedonierna [i nuvarande norra Grekland] brukar jag berömma er och berätta att Achaia [den romerska provinsen i södra Grekland] har varit redo sedan i fjol. Er iver (entusiasm) har sporrat (i positiv bemärkelse provocerat) de flesta av dem. 3Nu skickar jag ändå bröderna för att vårt beröm av er i denna sak inte ska visa sig vara tomt prat och för att ni ska vara förberedda, som jag redan nämnt. 4Annars får vi – för att inte säga ni – stå där och skämmas när makedonierna som kommer med mig [på Paulus tredje resa till Korint, se 2 Kor 13:1] ser att ni är oförberedda trots vårt förtroende för er. 5Därför tyckte jag mig behöva be bröderna [Titus och de två bröderna, se 2 Kor 8:16-24] resa till er och förbereda er utlovade gåva, så att den kan ligga färdig som en gåva och inte blir ett krav.

Givandets välsignelser
6Dessutom [säger Skriften] detta:
Den som sår sparsamt
    får (ska) också skörda sparsamt,
och den som sår rikligt [efter principen om välsignelser]
    får (ska) också [efter principen om välsignelser] skörda rikligt,
7var och en [ska så, dvs. ge] precis [så mycket] som han har bestämt (föreslagit; lagt fram) i sitt hjärta (ordagrant: i hjärtat), inte utav olust (motvilja) eller tvång [som något obligatoriskt],
för Gud älskar (föredrar) en glad (beredvillig, förnöjsam; välvilligt inställd) givare.
[Här citerar Paulus fritt från den andra delen av Ords 22:8 i den grekiska översättningen Septuaginta där det står: "Gud älskar en glad man och givare". Principen om sådd och skörd och om givandets välsignelser finns också i Ords 11:24-26 och i 5 Mos 15:7-11. Paulus sammanfattning av denna "lag" har ibland förminskats till en slug investeringsstrategi där man genom att ge mycket förväntar sig en större välsignelse tillbaka för att leva gott för egen del. Om det är drivkraften blir resultatet bara ännu djupare andlig fattigdom. Paulus gör klart att Gud vill se alla sina barns behov uppfyllda. Herren lönar generositet genom att möjliggöra för ännu mer generositet.]

8Och Gud förmår (har ju kraft; är dessutom mäktig) att låta all nåd (varje slags favör) överflöda till [nå fram och vida omge] er, så att ni alltid i allt [vid varje tidpunkt och i varje omständighet] har nog (tillräcklig mängd – gr. autarkeia) av allt och kan överflöda till [skulle nå fram och vida omge] varje gott verk (varje god gärning). [Fil 4:11, 19]

[Inom stoisk livsfilosofi användes autarkeia i betydelsen att vara självförsörjande, och därigenom vara oberoende av andra människor. Paulus använder ordet i betydelsen att ha tillräckligt av allt för att också kunna ge vidare till andra (och på så sätt göra människor beroende av varandra). Detta förstärks av att verbet perisseuo – vars innebörd är att överflöda runtomkring – både står före och efter det grekiska ordet för tillräcklig mängd. Att adjektivet pas (all, allt, varje) förekommer fyra gånger i versen visar att Paulus verkligen vill betona att Gud i sin omsorg både kan och vill låta sitt överskott nå oss på alla sidor – detta så att det räcker mer än väl och blir över till att dela med sig av.]
9Precis som det står skrivet:
"Han [den rättfärdige] strör ut (är generös, sår rikligt), han ger till de fattiga,
    hans rättfärdighet (hans gärningar av rättvisa, medmänsklighet, och godhet) varar i evighet." [Ps 112:9]
10Han [Gud] som ger säd till såningsmannen och bröd för att äta, ska också ge och mångdubbla (multiplicera) ditt förråd av utsäde [det du ger ifrån] och låta rättfärdighetens skörd växa [ge frukt som visar sig i godhet, vänlighet och givmildhet]. 11Då blir ni rika på allt och kan vara generösa i allt, och det väcker tacksamhet till Gud när vi överlämnar gåvan.

Resultatet – Gud blir ärad
12Den hjälp ni ger i denna insamling fyller inte bara de heligas behov, utan bär också rik frukt genom många tacksägelser till Gud (att många tackar Gud). 13När ni visar er äkthet genom denna hjälp prisar de Gud för att ni så lydigt följer er bekännelse till den Smordes (Kristi) evangelium och så godhjärtat delar gemenskapen med dem och med alla. 14De kommer också att be för er och längta efter er på grund av Guds överväldigande nåd mot er.

15[Paulus brister ut i lovprisning:] Gud vare tack för hans obeskrivligt rika gåva! [Ord är helt otillräckliga för att beskriva Guds gåva – att hans Son kom till jorden.]





Igår

Planer

Stäng  


Helbibel