Halvbibel - tisdag 1/12
Hes 21
Budskap – Herrens svärd1Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:
[Det är nu sjätte gången frasen "Människobarn, sätt ditt ansikte mot" återkommer i Hesekiel, se Hes 13:17; 20:46; 21:2; 25:2; 28:21; 29:2; 35:2; 38:2. Frasen används alltid när det gäller dom, och här gäller det Jerusalem. Det finns en parallell i Luk 9:51 där Jesus "sätter sitt ansikte" för att gå mot Jerusalem.]
2Människobarn, sätt (vänd) ditt ansikte mot Jerusalem och predika i riktning mot helgedomen och profetera mot Israels land 3och säg till Israels land: Så säger Herren (Jahveh): Se jag är emot dig och ska dra fram mitt svärd [den babyloniska armén] ut ur dess skida och utrota (hugga av) både rättfärdiga och onda hos dig. 4Se då att jag ska utrota (hugga av) de rättfärdiga och de onda från dig, därför ska mitt svärd gå fram ur sin skida mot allt kött från söder till norr, 5och allt kött ska veta att jag Herren (Jahveh) har dragit fram mitt svärd ur dess skida, det ska inte vända tillbaka igen. 6Sucka (stöna, sörj) därför, du människobarn, med sönderbrutna höfter [total förkrosselse, som en kvinna som ska föda] och i bitterhet ska du sucka (stöna, sörj) inför deras ögon. [Uttrycket "brutna höfter" beskriver både smärta (Jer 30:6) och sorg (1 Kung 20:31; Amos 8:10). De starkaste benen (Job 40:16) är brutna och uttrycker en fullständig oförmåga att göra något i egen styrka.] 7Och det ska bli när de säger till dig: "Varför suckar du?" att du ska säga: "Eftersom budskapet om det har kommit och alla hjärtan ska smälta och alla händer ska bli kraftlösa och alla ska tappa modet (varje ande ska bli matt) och alla knän ska flyta med vatten [darra, flyta av svett eller bli våta av urin], se, det kommer och det ska bli gjort, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh)."
Svärdets sång
8Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa: 9Människobarn, profetera och säg: Så säger Herren (Adonai):
Ett svärd, ett svärdEller ska vi glädja oss åt min sons [Judas] stav som föraktar alla träd?
har blivit slipat och även putsat.
10Det har blivit slipat för att genomföra en stor slakt,
det är putsat för att det ska glänsa.
1113Det är en prövning (något som prövar, utrannsakar – hebr. bachan), och vad (händer) om även staven föraktas? Den ska inte finnas mer (alternativ översättning: Det får inte ske), förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh).Och det är givet för att bli putsat
så att det kan användas,
svärdet är slipat, det är putsat
för att ges i dina slaktares händer.
12Ropa och klaga, människobarn,
för det är över mitt folk,
det är över Israels furstar,
de är nedstötta av svärdet
[tillsammans] med mitt folk,
slå dig därför på dina länder (höfter).
14Nebukadnessar i antågandeOch du människobarn, profetera därför
och slå ihop dina händer,
och svärdet ska slå två gånger,
även tre gånger,
de slagnas svärd,
ett svärd för en stor slakt,
det omringar dem.
15Jag har satt spetsen på svärdet mot alla deras portar,
så att deras hjärtan ska smälta [av ångest – de kan inte stå emot förändringen]
och många ska snubbla
och falla.
Ve! Det har gjorts glänsande,
det är slipat för slakt.
16Ta en väg åt höger eller vänd dig själv åt vänster,
vart än ditt ansikte är vänt,
17ska jag slå ihop mina händer
och jag ska tillfredsställa mitt raseri.
Jag, Herren (Jahveh), har talat det.
18Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:
19Och du människobarn, gör dig två vägar som Babels kungs svärd kan komma på, de två ska komma ut från ett land. Gör (karva till) ett vägmärke, gör det tydligt vid huvudvägen till staden. 20Du ska göra en väg så att svärdet kan komma till Ammons söners Rabbah [amoréernas huvudstad – moderna Amman i Jordanien], och till Juda i det befästa Jerusalem.
Offer framför Jupitertemplet i Rom omkring 120 e.Kr. Prästen undersöker levern och rådfrågar gudarna. Marmorreliefen finns på Louvren i Paris.
[I antika texter från Mari (Tell Hariri) från ca 2000 f.Kr. beskrivs hur en förfrågan till gudarna sker vilken av tre vägar som ska tas. Nebukadnessar använder sig här av tre vanliga dåtida ockulta metoder. Den första kallas belomansi (från grekiska ordet belos som betyder "pil") och då skrev kaldéerna namnen på de städer som fanns som alternativ på pilarna. Pilarna blandades i kogret och den första pilen som sköts visade dem vart de skulle gå. Den andra metoden var att fråga husgudar (hebr. teraphim) som kunde vara avgudar eller bilder på förfäder som man frågade om råd genom ockulta seanser. Till sist använde han sig också av metoden där spåmännen undersökte levern från får som offrats (hepatoskopi). Denna metod var så vanlig att lermodeller av levrar skapades för att undervisa unga präster i denna konst. En sådan från Babylon, daterad 1900–1600 f.Kr., finns på Brittiska museet i London.]
22I hans högra hand är Jerusalems lott för att sätta murbräckorna till att öppna munnen för slakten, till att höja rösten med härskri, till att sätta murbräckorna mot portarna, och kasta upp belägringsvallar. 23Och det ska bli som en falsk spådom i deras ögon vecka efter vecka, men det för fram synden till hågkomst så att de kan bli tagna.
24Därför säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh) så: Eftersom ni har gjort era synder till minnen i det att era överträdelser är uppenbara (inte är övertäckta), så att era synder visar sig i alla era gärningar, eftersom ni har kommit ihåg, ska ni bli tagna i handen.
25Och du, dödsdömde onde ledare över Israel, snart kommer dagen då det är tid för synden att få ett slut. 26Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Tiaran ska flyttas och kronan tas av, detta ska inte längre vara detsamma, det som är lågt ska bli upphöjt och det som är upphöjt ska förödmjukas. 27En ruin, en ruin, en ruin ska jag göra det till, inte heller detta ska bestå till dess han kommer som rätten tillhör och jag ska ge den till honom. 28Och du människobarn, profetera och säg: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh) till Ammons söner och till deras hån, och säg du:
Ett svärd, ett svärd,
ett draget svärd till slakt,
det är putsat till att bli mätt
och för att blixtra.
29Medan de ser falskhet i dig
då dina spådomar ljuger för dig,
för att lägga dig på de ondas nackar
som ska bli slagna,
vars dagar kommer
då det är tid för synden att få ett slut.
30Låt det återvända till sin skida.
På platsen där du skapades,
i ditt ursprungsland
ska jag döma dig.
31Och jag ska hälla ut min harm över dig,
jag ska blåsa på dig med min vredes eld,
och jag ska ge dig i de brutalas hand,
män som är skickliga i förintelse.
32Du ska bli bränsle till elden,
ditt blod ska vara mitt i landet,
du ska inte mer bli ihågkommen,
för jag, Herren (Jahveh), har talat det.
1 Joh 1:1-10
FÖRSTA JOHANNESBREVETBrevet har många kontraster. Några exempel är: ljus och mörker, kärlek och hat, sanning och lögn, Gud och världen samt Guds barn och djävulens barn. Huvudanledningen till brevet är att ge frälsningsvisshet, se 1 Joh 5:13. Det har också flera praktiska tillämpningar för att validera tron, först och främst sin egen, men även för att kunna avgöra om någon är en motståndare till Jesus, eller för att använda Johannes ordval, om någon är anti-krist.
De tre huvudområdena gäller doktrin, hjärta och livsstil. En sann kristen tror att Jesus är sann Gud och sann människa, har en kärlek till andra kristna och vill följa Guds bud, se 1 Joh 5:1-5. Det finns många likheter med Johannesevangeliet. Det kan t.o.m. vara en förklaring och kommentar till Johannesevangeliet som skrivs för att bemöta falska lärare, se 1 Joh 2:26. Dessa kan ha använt hans evangelium och fört in gnostiska tankar om att allt materiellt är ont och att varje människa kan finna Gud inom sig själv. De fyra första verserna är snarlika inledningen till Johannesevangeliet, och betonar att Jesus verkligen blev en människa.
Struktur: Brevet har inte någon vanlig inledning med avsändare och mottagare. Det kan bero på att någon personlig representant för aposteln haft brevet med sig eller att det sänts tillsammans med en följeskrivelse, som kan ha sett ut ungefär som Andra eller Tredje Johannesbrevet. Det kan rent utav vara så att något av dessa korta brev följde med som ett försättsblad. Det finns en tydlig inledning och avslutning i Första Johannesbrevet. Ordet "budskap" (gr. angelia) används bara två gånger och kan dela upp brevet i två huvudsektioner – Gud är ljus och Gud är kärlek:
1. Inledning (1 Joh 1:1-4)
2. Gud är ljus (1 Joh 1:5-3:10)
3. Gud är kärlek (1 Joh 3:11-5:17)
4. Sammanfattning (1 Joh 5:18-21)
Kring dessa två teman finns flera koniska, cirkulära resonemang som hakar i varandra. Återkommande teman och nyckelord är ljus, kärlek, sanning och att förbli. Ofta upprepas orden eller en grammatisk konstruktion tre gånger. Dessa markörer bildar naturliga avsnitt på 1-3 verser. I slutet på dessa avsnitt introduceras ofta ett ord eller tema som sedan utvecklas i nästa stycke.
Skrivet: Omkring år 85-90 e.Kr.
Till: Kommande generationer troende, Johannes skriver som en andlig far till sina barn, troende i städerna runt Efesos i Mindre Asien, se 1 Joh 2:1; 2:12-14.
Från: Troligtvis Efesos.
Författare: Johannes, en av de tolv apostlarna.
Inledning
1[Första Johannesbrevet har inte den traditionella öppningen med avsändare, mottagare och hälsningsfras som de flesta andra brev i Nya testamentet. De första fyra verserna är en enda lång mening i grekiskan och har en komplex struktur som centrerar kring att Jesus är Ordet som ger liv och förblir för evigt.]
Det som vi har hört (och som fortfarande ljuder i våra öron) ...
Det som vi har sett med våra egna ögon (och de bilder som fortfarande finns kvar på våra näthinnor) ...
Det som vi har betraktat (noga studerat) och rört med våra händer ...
[Det som vi – jag, Johannes, och alla apostlarna personligen – har hört, sett, betraktat och rört vid är:]2Livet blev synligt (uppenbarades) ...
Ordet (gr. Logos), som ger livet!
[Jesus benämns som Ordet som ett Guds sändebud för att kommunicera med mänskligheten. Det finns tre grekiska ord som alla översätts till liv i svenskan: bios, psuche och zoe. Ordet biologi kommer från bios och har att göra med vårt fysiska liv, se 1 Joh 2:16 där det syftar på "detta livets" goda. Ordet psykologi kommer från psuche och syftar ofta på vårt inre själsliv, se Matt 16:25. Det tredje ordet, zoe, som används här, beskriver Guds eviga liv. Livet är i bestämd form – Jesus är det eviga livets Ord, se Joh 6:68. Han både är och ger Guds överflödande liv. Nu följer en förklaring av livet:]
Vi såg (prövade) det [vi var ögonvittnen] ...
Vi vittnar om det ...
Vi förkunnar (rapporterar, kungör) det för er ...
Livet, det eviga!Han var hos (umgicks med, hade en nära relation med) Fadern, och blev synlig (uppenbarades) för oss.
3Det vi [apostlar] sett (prövat) och hört rapporterar (förkunnar, berättar) vi för er, så att ni också kan välja att vara med i vår gemenskap [vara delaktiga i vår förstahandsupplevelse av Jesu liv].
Vår gemenskap är med Fadern4Vi skriver nu detta [inledningen och hela brevet] så att vår [både vår och er] glädje ska vara helt fullkomlig (fulländad).
och med hans Son, Jesus den Smorde (Messias, Kristus).
[Detta är den första av totalt fyra konkreta anledningar till varför Johannes skriver brevet. Den första och sista anledningen är glädje och frälsningsvisshet, se 1 Joh 5:13. Centralt, i mitten, finns två förmaningar att inte synda och inte bli vilseledd, se 1 Joh 2:1 och 1 Joh 2:26.]
GUD ÄR LJUS (1:5-3:10)
5Detta är budskapet (proklamationen; den apostoliska undervisningen – gr. angelia) som vi [själva] har hört från honom, och nu förkunnar (berättar) för er:
Att Gud är ljus, och i honom finns inget mörker, nej, inte på något sätt.Synd, sanning och Jesu försoning
6[Nu följer tre fraser som alla börjar med "om vi skulle säga", se vers 6, 8, 10. Varje påstående följs av en antites, se 1 Joh 1:7; 1:9; 2:1. Det finns också en fin rytm där avslutningen av en punkt leder in i nästa genom att upprepa ett ord eller en tanke.]
Om vi säger (skulle säga) att vi har gemenskap (delaktighet; en levande relation) med honom och [ändå] vandrar (skulle leva) i mörkret, då ljuger vi och handlar inte efter (lever och praktiserar vi inte) sanningen.
78Om vi säger (skulle säga) att vi inte har [någon] synd [är av mänsklig fallen natur] då bedrar vi oss själva (går vilse; vandrar vi bort från vägen) och sanningen är inte i oss.Men om vi vandrar (skulle vandra) i ljuset – så som han är i ljuset – har vi gemenskap (är vi delaktiga) [umgås vi och har hela tiden en levande relation] med varandra, och blodet från Jesus, hans Son, renar oss [gång på gång] från all synd.
910Om vi säger (skulle säga) att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare, och hans ord [sanningen] finns (är) inte i oss.Om vi bekänner (skulle erkänna) våra synder [vår skuld; våra överträdelser, felsteg och misstag – framför allt inför Gud, men också inför människor, se Jak 5:16], är han trofast [trogen sin egen natur och sina löften] och rättfärdig [5 Mos 32:4] så att han förlåter oss våra synder och renar oss (skulle förlåta oss synderna och rena oss) från all orättfärdighet (missgärning; allt felaktigt handlande).
[Jesus är Ordet som är Sanningen, se Joh 1:14. Här är frasen "hans ord är inte i oss" en parallell till "sanningen är inte i oss" i vers 8. I brevet använder Johannes den rika betydelsen i gr. logos som Ordet – Jesus själv, men också i betydelsen ord, undervisning, och budskap, se 1 Joh 2:5, 7, 14; 3:18.]
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- 3. Helbibel
- > 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
