Helbibel - torsdag 24/12
Sak 6:1-7:14, Ps 142:1-8, Ords 30:24-28, Upp 15:1-8
Sak 6:1-7:14
Syn 8 – Fyra vagnar med hästar
Jehoshafats dal, även känd som Kidrondalen, mellan berget Moria och Olivberget. På bilden syns den igenmurade Gyllene porten. Enligt judisk och kristen tradition är det genom den porten Messias en dag ska träda in i templet. För att förhindra att detta ska ske murade den osmanske sultanen Süleyman I igen porten 1541.
Igen lyfte jag upp mina ögon och såg, och se, jag såg fyra vagnar [hästekipage som representerar riken och härskare] komma fram mellan två berg, berg av brons.
[Bergen, och dalgången mellan dem, kan syfta på någon av dalarna kring Jerusalem och i så fall troligast Kidrondalen mellan berget Moria och Olivberget. Den dalen kallas också Jehoshafats dal (som betyder just "Gud ska döma"), se Joel 3:1-2 och refererar till just den plats där Gud en dag ska döma folk och nationer. Lite längre fram i Sakarja beskrivs hur Messias ska stå på Olivberget med sina fötter och berget ska klyvas till en väldig dal, se Sak 14:4-5.]
2Den första vagnen hade röda hästar, den andra vagnen hade svarta hästar, 3den tredje vagnen hade vita hästar och den fjärde vagnen spräckliga (fläckiga, flerfärgade, se även 1 Mos 31:10) hästar – alla starka.
[I den första synen såg Sakarja två röda hästar, en brun och en vit. Här är de fyra färgerna, röd, svart, vit och spräcklig. Den spräckliga färgen motsvarar vinrankans skiftande grön-bruna färg, se Sak 1:8. Se även Upp 6:2-5.]
4Då svarade jag och sa till ängeln (budbäraren) som talade med mig: "Vad är detta, min herre?"
5Ängeln svarade och sa till mig: "Dessa vagnar går vidare till himlens fyra vindar efter att ha presenterat sig själva inför hela jordens Herre (Adon). 6Därifrån fortsätter de svarta hästarna till de norra länderna, och de vita följer efter dem, och de röda hästarna drar ut till de södra länderna." 7Men de spräckliga gick framåt. De begärde att få gå hit och dit runtomkring på jorden, och han sa: "Gå, vandra hit och dit runtomkring jorden." Så de gick hit och dit runtomkring jorden.
8Sedan ropade han på mig och talade till mig och sa: "Se, de som har gått mot landet i norr har gett vila till (har gjort lätt) min Ande i det norra landet."
Kröning av Josua
9Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:
10Ta från de landsflyktiga, från Cheldaj, från Tobia (hebr. Tovijaho) och från Jedaja som har kommit från Babylon, och gå samma dag [det var brådskande], gå till Josias (hebr. Joshijahos) hus, son till Sefanja.
[Cheldajs prästsläkt tjänade i templet under den tolfte månaden, se 1 Krön 27:15, hans namn betyder "robust". I vers 14 finns det snarlika namnet Chelem vilket betyder "dröm". Tobia (hebr. Tovijaho) betyder "Guds godhet", se Esra 2:60; Neh 7:62. Jedajas släkt tjänade i templet under den andra månaden, se 1 Krön 9:10; 24:7. Hans namn betyder "Gud vet". Den grekiska översättningen Septuaginta förklarar namnens betydelse och lägger betoning på den symboliska innebörden i deras namn: stabilitet, Guds godhet och att Gud vet.]
11Ta silver och guld och gör kronor och sätt en på Josuas huvud, son till Jehotsadak, översteprästen. [Messias ska bära många kronor, se Upp 19:12.]
12Tala sedan till honom och säg: "Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot): Se, en man vars namn är Rotskottet ska skjuta upp från sin plats och bygga Herrens (Jahvehs) tempel. [Jes 53:2] 13Han ska bygga Herrens (Jahvehs) tempel och han ska bära härligheten och ska sitta och regera på sin tron. [Refererar till Serubbabel och slutligen till Messias.] Där ska finnas en präst inför hans tron och en överenskommelse om frid (shalom, all slags välgång) ska finnas mellan dem båda. 14Kronorna ska vara för Chelem [refererar troligtvis till Cheldaj i vers 6] och för Tobia (hebr. Tovijaho) och för Jedaja och för Chen, son till Sefanja, [och förvaras] som ett minnesmärke i Herrens (Jahvehs) tempel. 15De som är långt borta ska komma och bygga på Herrens (Jahvehs) tempel och ni ska veta att Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har sänt mig till er. Och det ska ske att ni verkligen ska höra och lyda Herren er Guds (Jahveh Elohims) röst."
[Upprepningen av frasen, se vers 13, betonar att det är Messias verk.]
Fyra budskap (kap 7-8)
1I kung Darejavesh 4:e regeringsår kom Herrens (Jahvehs) ord till Sakarja på den fjärde dagen i den 9:e månaden, som är kislev. [7 december, 518 f.Kr.] 2När [staden] Betel sände Sharetser och Regem-Melech tillsammans med sina män för att söka Herrens (Jahvehs) ansikte, 3och för att tala med prästerna i Härskarornas Herres (Jahveh Sebaots) hus och med profeterna och säga: "Ska jag gråta i den 5:e månaden [av – juli/aug] och avskilja mig, som jag har gjort alla dessa år?"
[Sharetser och Regem-Melech är ledarna i Babylon som skickar bud till Jerusalem med denna fråga angående bön och fasta med anledning av stadens tidigare belägring och templets förstörelse.]
Budskap 1 – tillrättavisning
4Då kom Härskarornas Herres (Jahveh Sebaots) ord till mig och han sa: 5"Tala till allt folket i landet och till prästerna och säg: 'När ni fastade och sörjde i den 5:e månaden [av – juli/aug] och i den 7:e månaden [tishri – sept/okt] under dessa sjuttio år [åren i den babyloniska fångenskapen], gjorde ni det över huvud taget för mig? 6Och när ni åt och drack, var det inte ni som åt och drack?' " 7Ska ni inte lyssna till orden som Herren (Jahveh) har proklamerat (förkunnat) genom sina tidigare profeter när Jerusalem var bebott och hade välstånd och när städerna runt omkring henne och Negev och Låglandet [hebr. Shefelah – låglandet mellan Medelhavskusten och Juda bergsbygd] var bebott?
Budskap 2 – omvändelse
8Och Herrens (Jahvehs) ord kom till Sakarja, han sa: 9"Så har Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) talat, han säger: 'Döm sanna domar och visa nåd (omsorgsfull kärlek) och barmhärtighet (oändlig nåd), var och en mot sin broder. 10Förtryck inte änkan, inte heller den faderlöse eller främlingen och inte heller den fattige. Låt ingen bland er i sitt hjärta tänka ut något ont mot sin broder.' [2 Mos 22:21-24; 23:9; 3 Mos 19:33-34; 5 Mos 24:17-18]
11Men de vägrade att vara uppmärksamma. Envist vände de skuldran till och stängde sina öron, så att de inget skulle höra. 12Ja, de gjorde sina hjärtan till hårda stenar, så att de inte skulle höra undervisningen och orden som Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) hade sänt ut med sin Ande genom de tidigare profeternas hand. Därför kom den stora vreden från Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot).
13Och det hände att när han (Gud) kallade och de inte ville lyssna, så ska de kalla och jag ska inte höra (på dem), säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot). 14Men jag ska förskingra dem med en virvelvind bland hednafolk (nationer) som de inte känt till." Därmed blev landet öde efter dem så att ingen passerade igenom eller återvände, för det sköna landet lades öde.
Ps 142:1-8
Psalm 142 – Du är min tillflyktPsalm 142 är den femte av åtta psalmer i bok fem som tillskrivs David (Ps 138-145). En psalm skriven under svaghet, vers 3 och i en hopplös situation, se vers 1. David ber till Gud om beskydd och befrielse.
Författare: David
Struktur:
1. Bön, vers 2-4a
2. Klagan och förtröstan, vers 4b-6
3. Hör mig, vers 7-8
[Troligtvis utspelar sig händelserna i Adullam strax sydväst om Jerusalem, se 1 Sam 22:1-5, men ett annat alternativ är Ein Gedi vid Döda havet, se 1 Sam 24. Se även Ps 57:1 som också nämner hur David flydde från Saul och var i grottan.]
jag höjer min röst och ber till Herren (Jahveh) om nåd (oförtjänt kärlek; favör).
3[Versen är en kiasm där klagan/nöd står centralt och ramas in av verben utgjuter/berättar:]
Jag utgjuter,
inför honom (hans ansikte),
min klagan (fundering, grubblar lågmält),
min nöd (pressade situation)
inför honom (hans ansikte),
berättar jag.
4När min ande försvagas i mig,
känner du mina steg (min väg).
På stigen (min välkända upptrampade gångväg) där jag går
har de gömt en snara (fälla) för mig.
5Titta på min högra hand och se,
för det finns ingen som känner mig.
Jag har ingenstans att fly,
ingen bryr sig om (söker, frågar efter) min själ (mitt liv).
6Jag har ropat till dig, Herre (Jahveh), jag har sagt:
"Du är min tillflykt,
min del i de levandes land."
7Ge akt (lyssna uppmärksamt) på mitt rop, för jag är djupt nedböjd,
rädda (ryck bort) mig från mina förföljare
för de är för starka för mig.
8Befria mig (mitt liv, min själ) från fängelset (stängda dörrar),
så att jag kan tacka [med öppna händer – prisa, hylla och erkänna] ditt namn.
De rättfärdiga ska krönas för min skull,
för du ska handla nåderikt och överflödande mot mig.
[Det finns en tydlig messiansk anspelning i den sista versen. Genom Jesu försoningsverk får vi räknas som rättfärdiga och bli krönta för hans skull.]
Ords 30:24-28
Fyra små men visa djur24Det finns fyra små varelser på jorden,
men de är väldigt visa:
- 25
Myrorna är inte ett starkt folk, trots det samlar de in mat under sommaren. - 26
Klippgrävlingarna [klipphyraxar, se 3 Mos 11:5] är ett klent folk, ändå bygger de sina hus i berget. - 27
Gräshopporna har ingen kung [över sig], ändå går de ut avdelade (uppställda) som en vältränad armé. - 28
Spindeln kan du fånga med händerna, ändå finns den i kungliga palats.
Upp 15:1-8
SJU ÄNGLAR – de sju sista plågorna (kap 15-16)1[Tidigare har Johannes sett två stora tecken, kvinnan och draken, se Upp 12:1, 3. Nu får han se ännu ett stort tecken – sju änglar som är redo att gå ut från Guds tempel med sju vredesskålar. Gång på gång har Gud sökt omvändelse, se Upp 9:20; 16:9, 11. Snart ska världen få dricka "Guds vredes vin", se Upp 14:10, men innan detta sker kommer en introduktion med lovsång.]
Och jag såg ett annat stort och förunderligt tecken i himlen: sju änglar med sju plågor, de sista, för med dem når Guds vrede sin fullbordan.
En segersång
2Och jag såg liksom ett glashav [som beskrivs i Upp 4:6] blandat med eld [som inte Johannes nämnt tidigare, elden kan syfta på den stundande domen], och på glashavet stod de som hade besegrat vilddjuret och dess bild och dess namns tal [som var 666, se Upp 13:17]. [Denna grupp beskrevs i Upp 7:9-17.] De har Guds harpor i händerna 3och sjunger Guds tjänare Moses sång och Lammets sång:
Stora och underbara är dina gärningar,De sju skålarna förbereds
Herre Gud Allsmäktig.
Rätta och sanna är dina vägar,
du folkens Kung.
4Vem skulle inte vörda dig, Herre,
och prisa ditt namn?
Bara du är helig,
och alla folk ska komma och tillbe inför dig [Ps 86:9],
för dina rättfärdiga domar har uppenbarats.
5Efter detta såg jag hur templet i himlen, vittnesbördets tabernakel, öppnades.
[För andra gången öppnas templet i himlen. Första gången var det i samband med den sjunde basunen, se Upp 11:19. Serien med de sju vredesskålarna startar alltså när den sjunde basunen ljuder, se Upp 11:15.]
6De sju änglarna med de sju plågorna kom ut ur templet, klädda i skinande rent linne [vissa manuskript har "klart skinande stenar", se även Upp 4:3] och med bälten av guld runt bröstet. 7En av de fyra varelserna gav de sju änglarna sju skålar av guld, fulla av vrede från Gud som lever i evigheters evighet. 8Templet fylldes med rök från Guds härlighet och makt. [Rök symboliserar ofta Guds närvaro, se 2 Mos 40:34-38.] Ingen kunde gå in i templet förrän de sju änglarnas sju plågor hade nått sitt slut [fullbordat sitt syfte].
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- > 3. Helbibel
- 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
