Gå ut från henne [avskilj, helga er], mitt folk,
    så att ni inte deltar i hennes synder
    och drabbas av hennes plågor.
⁵Hennes synder har nått upp till himlen,
    och Gud har kommit ihåg hennes brott.
⁶Ge henne lika för lika,
    ge henne dubbelt igen för vad hon har gjort.
    Häll upp dubbelt åt henne i bägaren som hon har blandat.
⁷Ge henne lika mycket plåga och sorg
    som hon har skaffat sig ära och lyx,
för hon säger i sitt hjärta: "Jag tronar som drottning,
    jag är inte änka och ska aldrig behöva känna någon sorg."
⁸Därför ska hennes plågor komma på en och samma dag:
    död, sorg och svält, och hon ska brännas upp i eld.
Mäktig är Herren Gud som har dömt henne.

Jordens kungar sörjer
⁹Jordens kungar, som har horat med henne och levt i lyx, ska gråta (klaga högljutt) och sörja över henne när de ser röken från den eld där hon brinner. ¹⁰Skrämda av hennes plåga står de på avstånd och säger:

"Ve, ve [uttryck för intensiv förtvivlan], du stora stad!
    Babylon, du mäktiga stad!
På en enda timme [en jämförelsevis kort tid] kom domen över dig."

[Samma uttryck återkommer två gånger till, se vers 16 och 19.]

Jordens köpmän sörjer
¹¹[Bibeln fördömer inte handel, men varnar för att bli fast i mammons grepp och kärlek till pengar. I detta korrumperade ekonomiska system som beskrivs, där bara de som har vilddjurets märke kan köpa och sälja, se Upp 13:16-17, finns de som förtrycker och suger ut de fattiga och tolererar oskäliga vinstintressen. Jordens köpmän som allierat sig med vilddjuret klagar högljutt. Deras sorg är en självisk bedrövelse (2 Kor 7:10) över att ingen längre köper deras varor. De tjugonio artiklarna som räknas upp nedan kan delas in i sju eller åtta huvudkategorier av varor där de flesta är lyxprodukter.]

Jordens köpmän gråter och sörjer över henne eftersom ingen längre köper deras fartygslaster. ¹²Fartygslaster med:

[Smycken:]
Guld och silver [importerades från Spanien],
    ädelstenar [importerades från Indien] och pärlor.

[Dyrbara tyger och färger:]
Fint linne [tyg],
    purpur [dyrbart lila färgämne som framställdes av snäckor i östra Medelhavet],
siden [tyg]
    och scharlakan [dyrbart rött färgämne som framställdes av bär].

[Material för lyxmöbler:]
Allt slags tujaträ (cypress, doftande trä) [dyrbara träslag från Nordafrika, populärt material för möbler],
    olika slags föremål av elfenben [elefantbetar, exklusiva inlägg i möbler]
    och [andra] dyrbara träslag.

[Material för konstföremål:]
Brons, järn och marmor.

¹³[Parfymer och kryddor:]
Kanel och salvor,
    rökelse, myrra och parfymer.

[Matvaror:]
Vin och olivolja,
    fint mjöl och säd.

[Från boskapsmarknaden:]
Boskap och får,
    hästar och vagnar.

[Från slavmarknaden:]
Mänskliga kroppar
    och själar (liv).

[Uttrycket "kroppar och själar" kan tolkas på två sätt. Antingen som två skilda begrepp där ordet "kroppar" syftar på slaveriet och "själar/liv" visar på hur degenererat ett mänskligt liv blivit. De två orden kan också tolkas som ett begrepp. Inom retoriken kallas detta för hendiadys. Tidigare i listan finns flera ord som används parvis och också kan tolkas enskilt eller som ett begrepp. Ett exempel från samma vers är "boskap och får" som kan stå för just boskap och får, eller syfta på boskapsmarknaden som helhet och då även inkludera getter och andra djur. I så fall beskriver "kroppar och själar" alla former av människohandel. Oavsett tolkning handlar det om slavhandeln som var utbredd i Romarriket där hälften av befolkningen var slavar.
    Totalt innehåller listan 29 produkter, och speglar varorna från Tyros, se Hes 27. Det är anmärkningsvärt att längst ner i uppräkningen av varor som såldes och köptes nämns slavhandeln. Placeringen, efter matvaror och boskap, visar på hur degenererat människovärdet blivit i Romarriket.]

¹⁴Frukten som din själ längtade efter har försvunnit från dig. All lyx och glans har du förlorat, och man ska aldrig mer finna den. ¹⁵Köpmännen som hade handlat med detta och blivit rika genom henne ska stå där på avstånd, skrämda av hennes plåga, och gråta och klaga:

¹⁶"Ve, ve [uttryck för intensiv förtvivlan], du stora stad,
    som var klädd i linne, purpur och scharlakan
    och smyckad med guld, ädelstenar och pärlor!
¹⁷På en enda timme har all denna rikedom ödelagts."

Transportindustrin sörjer
Alla kaptener, kustfarare, sjömän och alla som arbetar till sjöss, alla stod de på avstånd ¹⁸och såg röken från den eld där hon brann, och de ropade: Vilken stad var som denna stora stad? ¹⁹De strödde jord över sina huvuden och grät och klagade högljutt:

"Ve, ve [uttryck för intensiv förtvivlan] över den stora staden
    där alla som hade fartyg på havet blev rika genom dess rikedom!
På en enda timme blev den ödelagd."

²⁰[Rösten som började tala i vers 4 avslutar nu:]
Gläd dig över henne [Babylons fall och allt detta som sker], du himmel och ni heliga och ni apostlar och profeter, för Gud har dömt henne och gett er upprättelse.