Hem

Bibeln på ett år

Nästa dag

Nya Testamentet - onsdag 18/2

Mark 3:7-30

Jesu tjänst utvidgas i Galileen

De som följde Jesus kom från alla väderstreck. Uppräkningen börjar med närområdet Galileen, följt av regionerna i söder, öster och sist nordväst.

7Då [på grund av fariséernas planer på att döda honom] drog Jesus sig undan tillsammans med sina lärjungar mot [Galileiska] sjön. En stor skara människor från [de närmsta städerna och byarna i] Galileen följde honom. Också från [de södra regionerna] Judeen, 8Jerusalem, Idumeen [längst söderut] och från landet på andra sidan [östra sidan av] Jordan [regionerna Pereen, Dekapolis och Gaulanitis, nuvarande Golan] och från trakterna omkring [kuststäderna] Tyros och Sidon [den nordvästra regionen Fenikien] kom människor i stora skaror till honom när de hörde talas om allt han gjorde.

9Han sa till sina lärjungar att alltid ha en liten båt i beredskap för honom på grund av folket, så att han inte skulle bli trängd (nedtrampad) av folkmassan. 10Anledningen var att han hade helat så många att alla som var plågade (sjuka, led av besvärliga kroppsliga åkommor) pressade på (bokstavligen föll över) honom.
     11Varje gång de orena andarna såg honom, föll de ned inför honom och ropade upprepade gånger: "Du är Guds Son." 12Men han förbjöd dem strängt att offentliggöra vem han var.

[Jesus ville inte få uppmärksamhet från demoner. Senare tillät Jesus detta erkännande från människor, men nu ville folket göra honom till kung med våld, se Joh 6:15.]

De tolv apostlarna

Galileen är kuperat, med många berg och dalar. Bilden är från vägen som leder upp till berget Arbel på västra sidan av Galileiska sjön.

13Han gick upp på berget [för att be och bad hela natten, se Luk 6:12-13]. Sedan kallade han till sig dem som han själv hade utvalt, och de kom till honom. 14Han utsåg (ordagrant "gjorde") de tolv som skulle följa (ständigt vara med) honom, dem som han skulle skicka ut att predika (vara apostlar, speciella budbärare), 15och att ha auktoritet (makt) att bota de sjuka, och att driva ut demoner.

[De tolv lärjungarna var:]
16Simon, som han gav namnet Petrus,
     17Jakob, Sebedeus son,
    Johannes, Jakobs bror – Jesus gav dem [Jakob och Johannes, det hebreiska] namnet Boanerges, som betyder åskans (tumultets) söner [kanske p.g.a. deras heta temperament, se Luk 9:54] –
     18Andreas,

Filippus [grekiskt ord som betyder "en som älskar hästar"],
    Bartolomeus [även kallad Natanael],
    Matteus,
    Tomas [hebreiskt ord som betyder "tvilling", se Joh 11:16; 20:24-29],

Jakob, Alfeus son,
    Taddeus [grekiskt ord som betyder "en som har ett varmt hjärta" eller "älskat barn". Han kallades även Judas, Jakobs son; antagligen ändrade han namn för att undvika att bli förknippad med Judas Iskariot],
    Simon "den hängivne" (fanatikern, ivraren, nationalisten, seloten) [ordagrant "Simon kananaios", den arameiska motsvarigheten till den grekiska termen "seloten", båda orden betyder "den hängivne, ivrige, fanatiske", kan även antyda att han var med i den judiska motståndsrörelsen mot Romarriket innan han blev en Jesu lärjunge],
     19Judas Iskariot, han som förrådde honom.

[Tre grupper framträder när apostlarna räknas upp. Simon, Filippus och Jakob nämns alltid som första namn i varsin grupp, se Matt 10:1-4; Luk 6:13-16; Apg 1:13.]
Jesus anklagas för att vara demonbesatt
20Sedan gick han till ett hus [antagligen Petrus hus i Kapernaum] och folket samlades på nytt, så att han och lärjungarna inte ens kom åt att äta. 21När hans närmaste [hans familj, se vers 31-32] fick höra detta, gick de ut för att föra med sig honom med våld (gripa, arrestera honom) [och föra honom tillbaka till Nasaret]. De sa (gång på gång, deras huvudsakliga samtalsämne var) att han var från vettet (från sina sinnen).
     22De skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem [till Galileen] sa att han var besatt av Beelsebul, och att det var genom de onda andarnas furste som han kastade ut demonerna. 23Han kallade till sig dem [fariséerna från Jerusalem tillsammans med de lokala judiska ledarna i Kapernaum] och talade till dem i liknelser (illustrationer och jämförelser för att förklara):
"Hur kan Satan driva ut Satan?

24[Jesus förklarar orimligheten i detta påstående med två liknelser som alla kan hålla med om:]

Om ett rike är splittrat (strider mot sig självt),
    kan det inte bestå.
25Om en familj är splittrad (strider mot sig själv),
    kan den inte [heller] bestå.

26[Om detta stämmer för nationer och familjer, då gäller det också Satan:]

Om Satan reser sig upp (gör uppror) mot sig själv och splittras, kan han inte bestå och det är ute med honom. 27Ingen kan gå in och plundra en stark man på vad han äger, om han inte först binder den starke. Sedan kan han plundra hans hus. [Jesus liknar sig vid den som är starkare än Satan och har bundit honom.]

28Sannerligen, människorna ska få förlåtelse för allt, för sina synder och för sina hädelser, hur de än hädar. 29Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd."

[Den som tror sig ha begått denna synd har med största sannolikhet inte gjort det. Detta uttalande var riktat till fariséerna som sa att Guds godhet var djävulens verk, och var på väg att falla i denna grova synd. Vers 28 med ett fantastiskt löfte glöms lätt bort – "människorna ska få förlåtelse för allt"!]
30De hade ju sagt att han hade en oren ande.





Igår

Planer

Stäng  


Nya Testamentet med Svenska Kärnbibelns översättning