⁷[Vers 7-13 formar en kiasm med 7 förbjudna nära relationer. I en kiasm hör ämnen ofta parvis ihop. Första och sista, andra och näst sista, osv. Här rör sig kiasmen utåt i släktskap, från mor, far, barn och sist barnbarn. Moderns sida (vers 7, 13), faderns sida (se vers 8, 12), följt av syskon (vers 9, 11) och sist barnbarn (vers 10).]

[Din mor]
Din fars nakenhet och din mors nakenhet ska du inte blotta,
    hon är din mor;
du ska inte blotta hennes nakenhet (ha en sexuell relation med henne).
[Hör tematiskt ihop med vers 13 – incest på din mors sida av släkten är förbjudet. Se även 1 Mos 35:22; 1 Kor 5:1.]

⁸[Din fars hustru]
Din fars frus nakenhet ska du inte blotta (ha inte en sexuell relation med henne),
    hon är din fars nakenhet [eftersom man och hustru är "ett kött", se 1 Mos 2:24; 49:4].
[Hör tematiskt ihop med vers 12 – incest på din fars sida av släkten är förbjudet. Detta var känt som en otillåten relation långt innan lagen, som t.ex. med Ruben, se 1 Mos 35:22. Även bland hedningar var detta inte accepterat, se 1 Kor 5:1. Trots detta var det en medveten synd av Davids son Avshalom, se 2 Sam 16:22.]

⁹[Din syster]
Din systers nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med din syster)
    – oavsett om det är din fars dotter eller din mors dotter, född hemma eller borta.
[Hör tematiskt ihop med vers 11 – incest mellan syskon är förbjudet. Förbudet gäller en syster på alla tänkbara sätt, tidigare äktenskap, utanför äktenskapet, osv.]

¹⁰[Ditt barns dotter]
Din sondotters
    eller dotterdotters nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med dina barnbarn),
    för de är din egen nakenhet.
[Centralt i kiasmen (som rört sig tematiskt utåt i släktledet) förbjuds också incest med barnbarn.]

¹¹[Din halvsyster]
Din faders hustrus dotters nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med en halvsyster),
    för hon är av din fars släkt och hon är din syster;
du ska inte blotta hennes nakenhet (ha en sexuell relation med henne).

¹²[Din fars syster]
Din faders systers nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med din faster),
    för hon är av din fars släkt.

¹³[Din mors syster]
Din mors systers nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med din moster),
    för hon är av din mors släkt.

[Din fars brors hustru]
Din fars brors nakenhet ska du inte blotta,
    du ska inte närma dig hans hustru (du ska inte ha sexuellt umgänge med din farbrors hustru),
    för hans hustru är din [ingifta] faster.

[Ordet "närma" ramar in den första kiasmen som började i vers 6, samtidigt inleds nästa stycke här som avslutas med "närma dig" i vers 19.]

¹⁵[Din sons hustru]
Din sonhustrus nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med din svärdotter),
    hon är din sons hustru,
hennes nakenhet ska du inte blotta.

¹⁶[Din brors hustru]
Din brors hustrus nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med din svägerska),
    för det är din brors nakenhet.

[Här finns ett undantag när en broder dör och han och hans fru inte har några barn. Leviratäktenskapet beskrivs i 5 Mos 25:5-10 och är frivilligt för båda parter, dock krävs en chalitzah-ceremoni för att lösa änkan att bli fri att gifta om sig.]

¹⁷[Kvinna och hennes dotter]
En kvinnas nakenhet
    och hennes dotters nakenhet ska du inte blotta (du ska inte ha sexuellt umgänge med en mor och hennes dotter);
hennes sondotter eller hennes dotterdotters nakenhet ska du inte blotta,
    för de är ju nära släktingar
    – det är depraverat (oanständigt, en skändlighet – hebr. zimah) [3 Mos 19:29; 20:14].
    [Hebr. zimah kommer från zamam som betyder tänka och fantisera, se även vers 22 och 23.]

¹⁸[Kvinna och hennes syster – inte giftermål]
Och du ska inte ta en kvinna och hennes syster som hustru,
    och skapa fiendskap (rivalitet) mellan dem,
    och blotta båda deras nakenhet medan din första fru lever (du ska inte ha sexuellt umgänge med två systrar).
[Jakobs giftermål med Leah och Rakel är ett exempel på vilka problem detta skapar, se 1 Mos 29:23-30.]

¹⁹[Kvinna under menstruation och efter födsel]
Du ska inte närma dig [jfr vers 6, 14] en kvinna och blotta hennes nakenhet (ha sexuellt umgänge med henne) när hon har menstruation och är ceremoniellt oren.

[Den ceremoniella reningen inkluderar både månadsreningen (3 Mos 15:33) och perioden på 40 respektive 80 dagar efter barnafödande (3 Mos 12:2), se även 3 Mos 15:24; 20:18.]

Andra otillåtna sexuella relationer
²⁰[Tidigare stycke (vers 6-19) handlade om förbjudna sexuella relationer inom familjen. Nästföljande stycke (vers 20-23) behandlar förbjudna sexuella relationer utanför familjen. Här beskrivs en nedåtgående spiral i depraverat beteende, se även Rom 1:24-27. Det börjar med äktenskapsbrott, fortsätter med barnoffer, män som ligger med män, män som ligger med djur och sist en kvinna som försöker para sig med ett djur. I vers 20 och 21 används hebreiska ordet för säd, zera. Skrivsättet gör att detta stycke betonar frukten av sexualiteten, dvs. barn. Otukt med en annan kvinna producerar ett utomäktenskapligt barn (utanför släkten). Det är inte som det är tänkt med en familj, men det blir i alla fall ett mänskligt liv. Nästa steg är att ett barn offras till Molok och dödas. En sexuell relation mellan två män kan inte producera ett barn, och en man eller kvinna som har sex med ett djur (som inte ens är en människa) kan omöjligt producera en avkomma.]

[Äktenskapsbrott]
Och med din nästas hustru ska du inte ligga (ha sexuellt umgänge med) och ge din säd,
    och på så sätt bli oren tillsammans med henne.

[Äktenskapsbrott förbjöds också i 2 Mos 20:14; 5 Mos 5:18; Joh 8:2-5 och straffades med döden för båda parter, se 3 Mos 20:10; 22:22. Allvaret i denna överträdelse beror på att äktenskapet var instiftat av Gud, se 1 Mos 2:18, 24; Ords 2:17; 18:22; Mal 2:14.]

Barnoffer till avguden Molok, av Charles Foster 1897.

²¹[Barnoffer till avgudar]
Du ska inte låta din säd [dina avkomlingar, barn] offras (passera) [genom eld] åt [den ammonitiska avguden] Molok [som betyder "kung", se 1 Kung 11:7];
    du ska inte ohelga din Guds namn.
Jag är Herren (Jahveh). [Bara Gud är "Kung" – inte "Molok".]

[Den vanligaste beskrivningen av denna kanaaneiska avgud är att den var gjord av brons och ihålig – med en mänsklig kropp och en tjurs huvud. Den satt på en tron av brons med händerna utsträckta, förberedda att ta emot offret. Man eldade i statyn och runt statyn så den hettades upp. Föräldrarna offrade sedan sina barn på de rödglödgade armarna medan ljudet av trummor och cymbaler dränkte barnets skrik. Enligt judisk tradition sägs att det fanns sju nivåer av tillbedjan av Molok. För att nå den första nivån krävdes ett offer av en fågel, den andra en get, den tredje ett får, den fjärde en kalv, den femte unga tjurar och den sjätte en tjur. För den sjunde och högsta ockulta nivån krävdes ett barnoffer. Bara de som offrade sin son till Molok fick tillträde dit. De "skrin" som refereras till i Amos 5:25-27 och Apg 7:43 kan vara miniatyrer som illustrerar dessa olika nivåer. Det råder olika uppfattningar om denna beskrivning är kopplad till sederna för offret till Molok, Bibeln anger dock att det handlar om barnoffer och eld, se Hes 16:20-21; Ps 106:37-38; Jer 7:31.]

²²[Med en man – homosexualitet]
Du ska inte ligga i säng med en man (ha sexuellt umgänge med honom) som med en kvinna
    – det är avskyvärt!

[I hebreiskan förstärks allvaret i varningen genom att både verbet ligga och substantivet för säng används. Att verbet står i formen yiktol förstärker också intensiteten, att en man verkligen inte ska ligga i säng och ha en fullbordad sexuell relation med honom, som han har med en kvinna. Termen avskyvärt (hebr. toeva) används bara fem gånger i den här boken, och det är i detta sammanhang, se 3 Mos 18:22, 26, 27, 29, 30; 20:13. Genom hela Bibeln fördöms den homosexuella akten, se 1 Mos 19:5; 3 Mos 20:13; Dom 19:22; Rom 1:27; 1 Kor 6:9; 1 Tim 1:10.]

²³[Med ett djur – tidelag]
Du ska inte ligga (ha sexuellt umgänge) med ett djur, så att du blir oren;
    och ingen kvinna ska stå framför ett djur (för att ha sexuellt umgänge med det)
    – det är galenskap (förvirring; naturvidrigt – bryter mot naturens ordning) [hebr. tevel används här och i 3 Mos 20:12]!

[På samma sätt som förbud mot homosexualitet och tidelag står intill varandra här i Tredje Moseboken har de följts åt i svensk lagstiftning. Fram till 1944 kunde homosexuella handlingar bestraffas med straffarbete i högst två år. År 1944 avkriminaliserades både homosexualitet och tidelag, men från och med 1 april 2014 blev tidelag på nytt straffbart. Även om ordet homosexualitet är relativt nytt, så är fenomenet inte nytt. Jesus visar på äktenskapets höga standard, och hur en del har avstått för himmelrikets skull, se Matt 19:3-12.]

²⁴Orena er inte med något av detta, för med allt sådant har de folkslag orenat sig, som jag fördriver (kastar ut) för er. ²⁵Och landet är därför orenat, och jag ska hemsöka deras missgärning på dem, så att landet själv utspyr sina invånare. [3 Mos 20:23-24]

[I detta kapitel beskrivs att sexuell synd är något skändligt (vers 17), avskyvärt (vers 22) och förvirrat (vers 23). Samma nedåtgående moraliska spiral beskrivs av Paulus, se Rom 1:24-32. Guds nåd och tålamod är stort 2 Pet 3:9. Här i Moseböckerna nämns Guds tålamod i fyra generationer, se 1 Mos 15:16. I Korintierbrevet lyfter Paulus fram fem sexuella synder tillsammans med avgudadyrkan och girighet och är tydlig med att ingen som lever så ska ärva Guds rike. Han fortsätter sedan med att sådana har några av er varit, men ni har tvättats rena och blivit helgade och förklarats rättfärdiga i Herren Jesu namn, se 1 Kor 6:9-11. Till äktenskapsbryterskan säger Jesus "Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer", se Joh 8:11.]

²⁶[Vers 26-30 formar en kiasm där ordet avskyvärt återkommer fyra ggr.]
Men ni ska hålla mina förordningar (ordagrant "saker inristat") och påbud (bindande juridiska beslut),
    och inte göra något av detta avskyvärda
– det gäller både infödda och invandrare!

²⁷För allt detta avskyvärda gjorde landets invånare före er,
och landet blev orenat.

²⁸Gör inte så att landet spyr ut er,
    genom att orena det,
på samma sätt som det spydde ut det folk som bodde där före er.

²⁹För var och en som gör något av detta avskyvärda,
ska bli utstött (avskuren) från sitt folk.

³⁰Lyd min befallning (mishmar – något som ska vaktas och skyddas),
    så att ni inte gör någon av dessa avskyvärda förordningar (traditioner, seder) som man följt före er,
så att ni blir orenade genom dem!

Jag är Herren (Jahveh) er Gud (Elohim).

Tillbaka upp

---

Ps 41:1-14

Psalm 41 – En bön från sjukbädden

Detta är den sista psalmen i den första av de fem böckerna i Psaltaren. De binds ihop genom att de börjar med samma ord, välsignad, se Ps 1:1.

Citeras: Jesus citerar från vers 10 när han talar om förrädaren Judas, se Joh 13:18.

Författare: David

Struktur:
1. Välsignad är den som är omtänksam, vers 2-4
2. Bön om hjälp, vers 5-11
3. Förtröstan, vers 12-13

4. Avslutande lovprisning (sektion mellan bok ett och två), vers 14

¹Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.]

En psalm [sång ackompanjerad på strängar] av David.

Välsignad är den omtänksamme
²Välsignad är den som ser (reflekterar, agerar; på ett vist sätt hjälper) den fattige;
    på den onda dagen ska Herren (Jahveh) rädda honom.

[Det hebreiska ordet sakal betyder både att fysiskt se något, men också själva processen att tänka och fundera över situationen och slutligen också att agera. Ordet för fattig är i singular. Här avses inte alla fattiga i hela världen, utan en specifik person och dess unika situation. Bibeln blir personlig och får oss att tänka, vem i min närhet är den fattige? Det handlar om att sätta sig in i personens behov och utifrån det göra en vis bedömning av vad den andra personen bäst blir hjälpt av. Det kan innebära allt från undervisning, praktisk och ekonomisk hjälp, men också bön och att räkna med Guds ingripande, se Apg 3:6. Den andra delen "på den onda dagen ska Herren rädda honom" tolkas ibland som att det syftar på den som ser den fattige. Det blir i så fall en gudsbild där man kan "köpa sig" frälsning. Troligare, även textmässigt, är att det är en uppmaning att se hur Gud har omsorg och räddar den fattige, ett sådant exempel är Lasarus, se Luk 16:19-31.
    Eftersom Jesus citerar från psalmen, och den har messianska undertoner i inledningen, kan vi även se en djupare innebörd här. Vi uppmanas att se, studera och begrunda Jesu liv. Han var rik men blev fattig för vår skull, se 2 Kor 8:9. Gud grep in och uppväckte Jesus och lät honom öppet visa sig, se Apg 10:40.]

³Herren ska bevara honom och upprätthålla (återge) hans liv,
    han ska kallas välsignad i landet.
Inte ska du överlämna honom åt hans fienders vilja.
     ⁴Herren ska upprätthålla honom på sjukbädden;
    i hans lidande förvandlar du hans bädd.

Bön om hjälp
⁵[Vers 5-11 ramas in av bönen att Herren ska vara nådig.]
Jag säger: "Herre (Jahveh), visa nåd (oförtjänt kärlek; favör) mot mig;
    hela min själ (mitt liv), för jag har syndat mot dig.

⁶Mina fiender talar ont om mig:
    'När ska han dö och hans namn utplånas?
⁷Om han kommer på besök,
    då talar han tomhet.
Hans hjärta samlar på ondska;
    när han går ut, sprider han det.'

⁸Tillsammans viskar (hebr. lehesh) alla mina ovänner om mig,
    de smider onda planer mot mig.
    [Viskar är ett onomatopoetiskt (ljudhärmande) ord som låter som en orms väsande ljud, se även Jak 3:5-10.]
⁹[De säger om mig:] 'Något ondskefullt (hebr. belijaal) har drabbat (sköljt över) honom,
    han ligger där och reser sig aldrig mer.'

[I Dödahavsrullarna framställs Belijaal som en person vilken är Guds fiende som lockar till avfall. Paulus använder ordet i den betydelsen när han retoriskt frågar vilken samhörighet Messias kan ha med Belijaal (Beliar), se 2 Kor 6:15.]

¹⁰Ja, min vän,
    en som jag litade på,
en som åt mitt bröd [vid samma måltidsbord],
    lyfter sin häl mot mig (förråder mig)."

[Jesus citerar denna psalm under den sista måltiden och refererar till Judas, se Matt 26:23; Mark 14:18; Luk 22:21; Joh 13:18. I Davids liv kan denna falska vän syfta på Ahitofel. Vi läser hur han var Davids rådgivare och nära vän, se 2 Sam 15:12. Han var troligtvis även Batshevas farfar, se 2 Sam 11:3; 23:34. Det kan förklara varför Ahitofel så villigt går med i Avshaloms kupp mot David, se 2 Sam 15:12. Han hade personliga skäl att hämnas David som hade betett sig illa mot hans barnbarn Batsheva (David hade ju dödat hennes man och sedan tagit henne som hustru). Det kan förklara hans första råd att sexuellt vanära Davids bihustrur, se 2 Sam 16:15-23. Även i hans andra råd till Avshalom, att döda David, kan man ana att det finns ett personligt motiv, se 2 Sam 17:1-2. Det finns en parallell mellan Ahitofel och Judas i hur de dog. Båda tog sina egna liv genom att hänga sig, se 2 Sam 17:23.]

¹¹Men du, Herre (Jahveh), visa nåd (ge mig favör; var välvillig),
    upprätta mig så jag kan återgälda (återförenas med) dem.

[Hebreiska sillem har samma rot som ordet shalom. Ordet har att göra med upprättelse och att en relation blir hel. Det ligger helt i linje med Bibelns undervisning att söka frid och återupprätta relationer, se Ords 20:22; Rom 10:17-19. David sörjde djupt sin son Absaloms död, 2 Sam 18:33.]

Förtröstan
¹²Genom detta vet jag att du har behag till mig,
    att min fiende inte jublar över mig.
¹³Du upprätthåller min integritet,
    och låter mig stå inför ditt ansikte (i din närhet) för evigt!

Avslutande lovprisning
¹⁴[Den första boken avslutas med lovprisning. Strofen återkommer även i avslutningen av Bok 2, 3 och 4, se Ps 72:18-20; 89:53; 106:48.]

Välsignad är Herren (Jahveh), Israels Gud,
    från evighet till evighet!
Amen och amen.

Tillbaka upp

---

Ords 10:15-16

¹⁵Den rike mannens förmögenhet (rikedom, överflöd) är som en befäst stad [hans säkerhet och trygghet],
    men de fattiga faller (raseras) på grund av sin brist [på materiella tillgångar].
¹⁶Den rättfärdiges inkomst leder till liv,
    men syndarens (den skyldiges, kriminelles) vinst leder bara till mer synd.

Tillbaka upp

---

Mark 7:24-8:10

Jesus till hedniska områden (7:24-8:10)

En kvinna blir befriad

Jesus beger sig västerut till området kring kuststaden Tyros.

²⁴Han begav sig bort därifrån och gick in i Tyros område. Han tog in i ett hus och ville inte att någon skulle få veta det, men det gick inte att hålla det hemligt. ²⁵En kvinna, vars dotter hade en oren ande, fick höra talas om honom och kom och kastade sig ned vid hans fötter. [Att kasta sig ned vid någons fötter visar på både sorg och vördnad. Tidigare hade en synagogföreståndare gjort på samma sätt, se Mark 5:22.] ²⁶Det var en grekisk kvinna [hedning, icke-jude] av syrisk-fenicisk härkomst [hon var från nuvarande Libanon]. Hon bad (gång på gång) att Jesus skulle driva ut den onde anden ur hennes dotter.
     ²⁷Han sa: "Låt barnen äta sig mätta först. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt tamhundarna (de små hundarna)."
     ²⁸"Nej, herre", svarade hon, "men även tamhundarna [valparna] under bordet äter de små smulorna som de små barnen lämnar kvar."
     ²⁹Då sa han till henne: "För de ordens skull säger jag dig: Gå hem, demonen har farit ut ur din dotter." ³⁰Hon gick hem och fann flickan liggande på sin säng, fri från demonen.

[Judar använde ofta uttrycket "hundar" för icke-judar. Här används dock inte det vanliga ordet för en vildhund, gr. kyon, se Matt 7:6, utan en diminutiv form kynarion, som beskriver en mindre, tam familjehund. Se Matt 15:28 för mer info.]

En döv man helas

Jesus rör sig från kustområdet Fenikien till Dekapolis på östra sidan av Galileiska sjön.

³¹Jesus gick tillbaka från området kring Tyros och Sidon till Galileiska sjön. På vägen passerade han genom området kring Dekapolis [ordagrant "De tio städerna", ett område, öster om Galileiska sjön, som från början bestod av tio städer]. ³²De förde en man till honom som var döv och hade talsvårigheter, och bad honom lägga sin hand på honom. ³³Då tog Jesus honom avsides bort från folkmassan, och satte sina fingrar i mannens öron, och efter att ha spottat rörde Jesus vid hans tunga. ³⁴Sedan såg han upp mot himlen, andades djupt och sa till honom: "Effata!" – [ett arameiskt ord] som betyder öppna dig (var fri)! ³⁵På en gång öppnades hans öron, och det som band hans tunga löstes och han började tala tydligt (utan att sluddra).
     ³⁶Jesus förbjöd dem att berätta detta för någon, men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare spred de nyheten. ³⁷Människorna var helt överväldigade (häpna) och sa (gr. lego): "Allt han har gjort är bra (gott, ärofyllt), han får till och med de döva att höra och de stumma att tala (tala med en hörbar röst – gr. laleo)."

[Detta var inte första gången Jesus inte ville att den som blivit helad skulle berätta detta, se Mark 1:34; 1:44; 3:12; 5:43; 7:36; 8:26, 30; 9:9. Ibland gjorde uppståndelsen kring helanden att Jesus inte längre kunde vara i städerna, se Mark 1:40-45. Efter det första matundret ville man med våld göra honom till kung, se Joh 6:15; Mark 6:30-44. Det finns också exempel där Jesus uppmanar den helade att berätta. En befriad man uppmanas berätta om sin befrielse i Dekapolisområdet, se Mark 5:19-20. Jesus var konsekvent; vid de tillfällen då han visste att ryktesspridningen om undren skulle motverka hans syfte, bad han den helade att inte sprida det vidare. Vid andra tillfällen uppmanade han människor att sprida budskapet om honom.
    Jesus visste att hans primära uppdrag här på jorden var korset. Ett fysiskt helande är temporärt. Vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sitt liv, se Mark 8:36. Samtidigt känner Jesus alltid medlidande med enskilda människor och kan inte annat än gripa in, se Matt 14:14. Vi vet att Jesus var ledd av den helige Ande och gjorde gott och befriade alla som var bundna, se Apg 10:38. Undren bekräftade vem han var, se Apg 2:22, och efter att ha helat på en sabbat säger Jesus att han bara gör sin Faders vilja, se Joh 5:19.]

Mat åt 4 000
¹[Detta är det andra brödundret. Tidigare på våren hade Jesus gjort ett brödunder för 5 000 judar på västra sidan av Galileiska sjön, se Mark 6:30-44. Även om Markus inte anger var det andra matundret sker är det troligt att Jesus är någonstans på östra sidan av Galileiska sjön. Formuleringen "vid den tiden" kopplar ihop händelsen till Jesu vandring utanför de judiska områdena till Tyros och Sidon och sedan tillbaka via Dekapolis, se Mark 7:31.]

Vid den tiden [då de var på östra sidan av Galileiska sjön] hade det återigen samlats mycket folk, och de hade inte något att äta. Då kallade Jesus till sig lärjungarna och sa till dem: ²"Jag känner medlidande med folket (från djupet av mitt hjärta), de har nu varit med mig tre dagar och har ingenting [kvar] att äta. ³Om jag skickar hem dem utan mat så blir de alldeles uttröttade [och kollapsar] på vägen hem. Somliga har ju kommit långväga ifrån."

[Många hade kommit ut från städer och byar. Det var den tredje dagen. Man hade kanske med sig lite mat för en dag eller så, men var mer upptagna med att bli botade och höra Jesu undervisning än att tänka på sitt behov av mat. Det har gått några veckor sedan det förra brödundret som skedde vid påsktiden då gräset var grönt efter regnen, se Joh 6:10. Vid den här tiden är det mesta gräset bortbränt och temperaturen en bit över trettio grader på dagen. Jesus bryr sig om människornas välbefinnande så de orkar vandringen hem i värmen.]

⁴Lärjungarna sa till honom: "Var kan vi hitta så mycket bröd här i ödemarken [i dessa obebodda trakter] att alla dessa människor kan äta sig mätta?"
     ⁵Han frågade: "Hur många bröd har ni?"
    "Sju", svarade de.
     ⁶Han befallde folket att slå sig ner på marken. Efter att ha tagit de sju bröden och tackat Gud, bröt han dem och gav dem åt lärjungarna (givandet fortsatte kontinuerligt) så att de kunde dela ut dem, och de delade ut dem åt folket. ⁷De hade också några små fiskar. När han hade bett Guds välsignelse över dem sa han att de också skulle delas ut. ⁸Alla åt och blev mätta, och man samlade ihop sju stora korgar med överblivna bitar. [Här används ett annat ord för korg än i matundret med 5 000 män. Dessa sju korgar var stora korgar, ordet används t.ex. i Apg 9:25, och kunde rymma en människa.] ⁹Det var omkring 4 000 som ätit [förutom kvinnor och barn, se Matt 15:38]. Sedan skickade han hem dem, ¹⁰och steg genast i båten tillsammans med lärjungarna och for till trakten av Dalmanuta. [Vid västra sidan av Gennesarets sjö, strax norr om Tiberias. Området kring staden Magdala, se Matt 15:39.]

Tillbaka upp