Halvbibel - onsdag 18/3
5 Mos 13
1Om det uppstår en profet i er mitt eller en drömmare som drömmer drömmar och han ger er ett tecken eller ett under, 2och tecknet eller undret sker som han har talat till er om och sagt: "Låt oss följa andra gudar som du inte känner och tjäna dem", 3då ska du inte lyssna till orden från den profeten eller på den som drömmer drömmar, för Herren din Gud (Jahveh Elohim) sätter dig på prov för att veta om du älskar Herren din Gud (Jahveh Elohim) med hela ditt hjärta och med hela din själ. 4Du ska vandra efter Herren din Gud (Jahveh Elohim) och honom ska du vörda (frukta) och hans budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot) ska du hålla (vakta, skydda, bevara) och du ska lyssna till hans röst och tjäna honom och till honom ska du hålla dig (bokstavligt klistra fast dig vid). 5Och profeten eller drömmaren som drömmer ska du döda eftersom han har talat perverst mot Herren din Gud (Jahveh Elohim), som fört dig ut ur Egyptens land och befriat dig från slavhuset, för att få dig att gå åt sidan från vägen som Herren din Gud (Jahveh Elohim) befallt dig att vandra på. Så ska du ta bort ondskan från din mitt.6Om din bror, din mors son eller din son eller din dotter eller hustrun i din famn eller din vän som är som din egen själ (en själsfrände) förleder dig i hemlighet och säger: "Låt oss gå och tjäna andra gudar" som du inte känner, varken du eller dina fäder, 7av folkens gudar som finns runtomkring dig, nära dig eller långt bort från dig, från jordens ena ända till jordens andra ända, 8ska du inte samtycka med honom, inte heller lyssna på honom, inte heller ska dina ögon tycka synd om honom, du ska inte skona och du ska inte gömma (skydda) honom, 9utan du ska se till att verkligen döda honom, din hand ska vara först över honom för att döda honom och därefter folkets händer. [Stening var metoden som man dödade med och här beskrivs att den som hört vad som sagts i det fördolda ska vara den som kastar den första stenen.] 10Och du ska stena honom med stenar så att han dör, eftersom han har försökt att locka bort dig från Herren din Gud (Jahveh Elohim) som förde dig ut ur Egyptens land ut från slavhuset. 11Och hela Israel ska höra och frukta och ska inte mer göra sådan ondska som denna i sin mitt.
12Om du hör rykten om någon av dina städer som Herren din Gud (Jahveh Elohim) har gett dig för att bo i, som säger: 13Några människor, Belijaals [ordagrant: den värdelöse, men även ett judiskt namn på Satan] söner, har gått ut från din mitt och har dragit med sig invånarna i sin stad och sagt: "Låt oss gå och tjäna andra gudar som vi inte har känt", 14då ska du fråga och utforska (undersöka) och noga ta reda på och se om det är sant att dessa ting, att sådana avskyvärda ting, är gjorda i din mitt, 15och du ska slå, slå invånarna i den staden med svärdsegg, förgöra dem fullständigt och allt som är därinne och dess boskap med din svärdsegg. 16Och du ska samla allt tillspillogivet därifrån mitt på den öppna platsen (torget) och bränna det med staden i eld, allt det tillspillogivna till Herren din Gud (Jahveh Elohim), och den ska bli en ruinhög (höjd som uppstått genom upprepad bosättning – hebr. tel) för alltid, den ska inte byggas upp igen. [Ett exempel är staden Ai, se Jos 6:18-19; 7; 8:28. Hebreiska termen cherem används för "heligt krig".] 17Och inget av det avskilda ska finnas (vara fastklistrat) vid din hand för att Herren (Jahveh) ska vända bort sin vredes häftighet och ge dig nåd (oändlig barmhärtighet – hebr. rachamim) och ha nåd (evigt förbarmande – hebr. rachamim) med dig och föröka dig som han har lovat (sjufalt svurit en ed till – hebr. shaba) dina fäder, 18när du lyssnar till Herren (Jahvehs), din Guds (Elohims), röst för att hålla (vakta, skydda, bevara) hans befallningar (de tydliga budorden – hebr. mitzvot) som jag befallt (hebr. tsavah) dig idag för att göra det som är rätt i Herren (Jahvehs), din Guds (Elohims), ögon.
Luk 2:36-52
Hanna ser Jesus36Där fanns även en profetissa, Hannah, Fanuels dotter, av Ashers stam. Hon var mycket gammal. Hon hade levt sju år med sin man efter sitt giftermål 37och sedan varit änka i åttiofyra år. [Åttiofyra år kan antingen syfta på hennes nuvarande ålder eller tiden som änka, och då är hon över hundra år gammal. Oavsett stämmer beskrivningen i versen innan att hon var "mycket gammal".] Hon lämnade aldrig templet utan tillbad dag och natt med fastor och böner. [Hon tillbringade mycket tid i bön och fasta i kvinnornas förgård, var alltid med på den dagliga bönen klockan nio, tolv och tre, men även kvällsbönen, se Ps 134:1-2.] 38Just i den stunden kom hon in och tackade Gud och talade om honom [Jesus] för alla som väntade på Jerusalems återlösning (lösepenning).
[Simeons lovsång och Hannas vittnesbörd ramas in med frasen att de väntade på Israels befrielse och Jerusalems återlösning, se vers 25 och 38. Ordet för återlösa användes just för lösepenningen för människor, se 3 Mos 25:48, och kan vara en koppling till Pidjon haben, se vers 23. Genom den friköpte förstfödde sonen kommer befrielsen!]
Tillbaka till Nasaret
39När Josef och Maria hade fullgjort allt i enlighet med Herrens undervisning, återvände de till sin hemstad Nasaret i Galileen. 40Pojken växte och blev stark i anden, fylld med visdom, och Guds nåd (favör, välsignelse, välbehag, glädje) var över honom.
[Kronologin kring Jesu första år utifrån Lukas och Matteus redogörelser:
- Jesus föds i Betlehem, se Luk 2:6.
- Den 8:e dagen – omskärelse och namngivning i hemmet, se Luk 2:21.
- Den 31:a dagen – Pidjon haben, återlösning av den förstfödde i templet, se Luk 2:22-23.
- Den 40:e dagen – Marias rening i templet, se Luk 2:22-23.
- De vise männens besök, se Matt 2:1-12.
- Flykten till Egypten, se Matt 2:13-15.
- Tillbaka till Nasaret i Galileen, se Matt 2:19-23.
Jesus i templet
Jesus i templet av William Holman Hunt, 1854-60.
Hans föräldrar gick till Jerusalem varje år vid påskhögtiden (pesach). 42När Jesus var tolv år gick de [Jesu familj tillsammans med släktingar och vänner från Nasaret] upp till högtiden som de brukade göra. 43När högtidsdagarna var slut och de begav sig hem [troligen redan efter de tre första dagarna i påskhögtiden som var de största], stannade pojken Jesus kvar i Jerusalem [för att fortsätta lyssna på undervisningen de dagar som återstod av påskhögtiden]. Hans föräldrar visste inte det, 44de trodde han var med i resesällskapet [de antog detta eftersom det brukade vara så]. De gick en hel dag, sedan började de leta efter honom överallt bland släktingar och bekanta.
[Kvinnorna och barnen under tolv år gick ofta före i en grupp, sedan kom männen och anslöt vid lägerplatsen. Eftersom Jesus just blivit tolv år antog de båda att han var i den andra gruppen.]
Bilden är från ett hus i "Nazareth Village" som är ett utomhusmuseum som illustrerar hur livet var på Jesu tid.
48När de [Josef och Maria] såg honom blev de helt förvånade (bestörta, halvt från vettet). Hans mor sa till honom: "Mitt barn (ordet för barn fokuserar på att man tillhör familjen), varför har du behandlat oss så här? Ser du inte hur din far och jag har plågats (pinats, gått igenom helveteskval) när vi letat efter dig överallt."
49Då sa Jesus till dem: "Varför behövde ni leta efter mig? Visste ni inte att jag måste vara i min Faders hus (måste vara helt överlåten och upptagen av att göra min Faders gärningar)." 50Men de förstod inte vad han sa till dem.
51Sedan följde han med dem ner till Nasaret, och han fortsatte att lyda (underordna sig) dem. Hans mor bevarade (skyddade) allt detta i sitt hjärta. 52Jesus fortsatte att växa i visdom och ålder (mentalt och fysiskt) och i nåd (favör, välbehag) inför Gud och människor (andligt och socialt).
Igår
Planer
- 1. Dagens Bibelord
- 2. Nya Testamentet
- 3. Helbibel
- > 4. Halvbibel
- 5. Kvartbibel (Bibelsällskapets plan)
- 6. Parallell
- 7. Sommar 25
