I föregående psalm var Gud i fokus, medan fienderna fanns med i kulisserna. Här är rollerna omvända, men resultatet det samma – Gud griper in och räddar psalmisten från de ondas planer. Fiendernas vapen består av lögn och förtal. Psalmen målar först upp en mörk bild där onda människor helt utan gudsfruktan attackerar och planerar för "det perfekta brottet". Men Gud står inte handfallen, pilarna som var riktade mot den oskyldige vänds och kommer tillbaka på dem själva.
Författare: David
Struktur: Psalmen består av två större stycken, vers 2-7 och 8-11. Flera verser speglar varandra mellan dessa stycken. De ondas pilar i vers 5 speglas av Guds pilar i vers 10; de onda är utan fruktan i vers 5 medan alla ska frukta Gud och erkänna hans gärningar i vers 10.
1a. Bön till Gud om hjälp, vers 2-3
1b. De ondas gärningar beskrivs, vers 4-7
2a. Gud agerar, vers 8-10
2b. Uppmaning till att prisa Gud, vers 11
1Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se [Upp 22:16] och inledningen till Psaltaren.]
En psalm [sång ackompanjerad på strängar] av David. 2Hör, Gud (Elohim), min röst i min klagan (hör mitt lågmälda grubblande, mitt ibland bittra ordflöde),
bevara mitt liv från fiendens terror (förskräckelse över fienden).
3Göm mig från de ondas hemliga rådslag,
från tumultet (konspirationerna) av dem som ägnar sig åt överträdelser (ondska, avgudadyrkan).
[Psalmistens fiender ägnar sig åt ockult verksamhet.]
4[Detaljerat beskrivs nu hur fienderna planerar sin attack. Vers 2-7 är en enda mening i hebreiskan.]
De som vässar sina tungor likt ett svärd
och spänner sina bågar med bittra ord som pilar,
5för att från sina gömställen (bakhåll) skjuta den oskyldige,
plötsligt (instinktivt, på en gång) skjuter de mot honom utan fruktan (helt frimodigt).
6De stärker (tar fasta på) ett ont ord (uppmuntrar varandra till att göra det onda) [upprepar ockulta förbannelser mot mig];
de räknar (gör beräkningar) för att placera ut hemliga fällor.
De frågar: "Vem ser [oss och de snaror vi lagt ut]?",
7medan de planerar (söker) olagliga handlingar (letar efter sätt att göra orätt).
[De säger:] "Vi har fulländat (planerat, sökt, smitt) den perfekta planen!"
Ja, det är människans inre och hjärtat är djupt (ingen kan utforska det).
[Den sista delen kan vara ett ordspråk, se [Ords 18:4; 20:5; Pred 7:24], eller en fortsättning på fiendernas dialog. De är fullständigt övertygade att deras onda plan kommer att lyckas och ingen kommer att komma på dem.]
8Men Gud (Elohim) ska skjuta dem med en pil,
plötsligt visar sig deras skada (sår, de skjuts ner och faller ihop).
[Orden: skjuta, pil och plötsligt plockas upp från vers 4-5.]
9Deras egen tunga (egna ord) blir deras fall (ras, gör att de tappar kontrollen);
alla som ser dem skakar (på huvudet i förvåning över deras nederlag).
[Kan också översättas: "Alla ser hur de flyr."]
10Alla människor fruktar [[Ords 1:7]],
de ska berätta om (förstå, förkunna, erkänna) Guds (Elohims) verk [hur han dömde de onda i vers 9]
och begrunda (förstå) vad han har gjort.
[Hebreiska ordet för att "se" i vers 9 är raa som är snarlikt ordet för "frukta" (hebr. jare) i början på vers 10. Båda orden ligger nära varandra i både uttal och betydelse. När människor får se vad Gud gör genererar det en sund gudsfruktan och vördnad för honom.]
11Den rättfärdige ska glädja sig i Herren (Jahveh)
och ta sin tillflykt till honom
och alla med uppriktiga hjärtan (ärliga och rena hjärtan, de rättsinniga, ordagrant "rakhjärtade") ska berömma sig.
[Den sista versen är annorlunda. Istället för Elohim, se vers 2 och 8, används Herrens heliga namn JHVH här. Psalmen började med fruktan för fiender, men avslutas med glädje i Herren!]
Ords 11:22
22Som en guldring i svinets tryne
är skönhet hos en kvinna utan vett (omdöme, bedömningsförmåga, stadga).
Luk 4:31-5:11
Jesus undervisar med makt

Jesus flyttar från sin hemort Nasaret till Kapernaum där han bor i Petrus hus.
31[Det har nu gått en vecka sedan den förra sabbaten i Nasaret. Vandringen från den högt belägna bergsbyn Nasaret ner till Kapernaum vid Galileiska sjön tar två till tre dagar. Jesus fortsätter sin vana att besöka synagogan på sabbaten, och han blir erbjuden att lägga ut texten.]
Han kom ned till Kapernaum, en stad i Galileen.
Han fortsatte att undervisa folket på sabbaten. 32De häpnade (blev helt överväldigade och förvånade) över hans undervisning, för hans ord hade auktoritet (makt). [Det var vanligt att man tog upp en problemställning, för att sedan citera vad andra tidigare rabbiner sagt, men Jesus talade med en egen auktoritet och sanning som fick folket att häpna.] 33I synagogan fanns en man som var besatt av en oren demonisk ande, och han skrek högt: 34"Sluta (låt oss vara)! Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, Guds helige." 35Men Jesus förbjöd honom (gav en sträng tillsägelse): "Var tyst! Kom ut ur honom!" Demonen kastade omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom utan att skada honom. 36Alla förundrades (blev helt mållösa, stela av en förundran som gränsade till rädsla) och frågade varandra: "Vad är det med hans ord? Med makt och myndighet befaller han de orena andarna, och de far ut." 37Ryktet om honom spred sig överallt i trakten.
Petrus svärmor och andra sjuka botas

Ruinerna av staden Kapernaum är ett välbesökt turistmål. Bilden är tagen inifrån återstoden av en synagoga från 300-talet som antas vara byggd ovanpå den synagoga som fanns på Jesu tid.
38[I Kapernaum bodde Petrus, hans fru, hans svärmor och hans bror Andreas, se [Matt 8:14]. Jesus bodde också här under sin verksamma tid i Galileen. Simon Petrus var gift och Paulus nämner att Petrus hustru följde med på hans senare resor, se [1 Kor 9:5].]
Jesus stod upp [lämnade stolen där han suttit och undervisat] och gick in i Simons [Petrus] hus. Simons svärmor låg i hög feber (febertoppar), och de bad honom om hjälp för hennes skull.
[Beskrivningen med höga febertoppar (gr. puretos megas) stämmer bra in på symtomen för malaria. Som läkare ([Kol 4:14]) är Lukas noga med att ge utförliga beskrivningar av sjukdomar (Matteus och Markus skriver inte "hög feber", utan bara "feber", se [Matt 8:14; Mark 1:30]). Fiskebyn Kapernaum, med dess närhet till stillastående vatten, var en plats där denna pest kunde smitta via myggor. Arkeologiska analyser av benrester från gravar i området påvisar effekterna av denna typ av infektioner. Även fynd av amuletter med inskriptioner för att skydda sig mot dessa febersjukdomar, bekräftar att sjukdomen var fruktad vid den här tiden.]
39Han gick fram och böjde sig över henne och talade strängt till febern, och den lämnade henne. Genast steg hon upp och betjänade dem [började servera sabbatsmåltiden som var förberedd sedan dagen innan].
40Vid solnedgången [när sabbaten var över] kom alla till honom med dem som led av olika sjukdomar. Han lade händerna på var och en och botade dem. 41Från många for det också ut demoner, som skrek: "Du är [den Smorde – gr. Christos] Guds Son." Han förbjöd dem (gav dem en sträng tillsägelse) och tillät dem inte att tala, eftersom de visste att han var den Smorde (Messias, Kristus). [Jesus vill inte bli hyllad på detta sätt.]
Jesus predikar i fler städer

Magdala upptäcktes av en slump 2009 när ett hotell skulle byggas strax norr om Tiberias. Magdala hade då legat begravd under lera i nästan 2 000 år. Ett av fynden var den bäst bevarade synagogan från Jesu tid. Ett vägarbete i december 2021 ledde till att en andra synagoga upptäcktes bara 160 meter från den första, men på andra sidan väg 90.
42Tidigt nästa morgon (under den sista nattväkten – mellan klockan tre och sex på söndagsmorgonen), gick han därifrån, bort till en enslig plats. Folket började söka efter honom och kom ända dit där han var, och de försökte hindra honom från att lämna dem. 43Men han sa till dem: "Jag måste förkunna evangeliet (de goda nyheterna) om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag har blivit utsänd." 44Han fortsatte att predika i synagogorna i de judiska områdena [i Galileen].
[Ordagrant "Judeen", vilket syftar på den judiska befolkningen generellt sett och inte på området Judeen söder om Jerusalem, och har översatts "de judiska områdena". Ordet används i den betydelsen även i [Luk 1:5]. Vissa manuskript har "Galileen", vilket bekräftar denna tolkning.]
Lärjungarna kallas

Två sightseeingbåtar utanför Ginosar vid västra stranden av Galileiska sjön.
1Nu stod Jesus vid sjön Gennesaret [på den nordvästra stranden]. Folkskaran pressade (knuffade, tryckte) på honom för att höra Guds ord, 2och han såg två båtar ligga vid sjön; fiskarna hade gått ur dem och höll på att skölja (rengöra) sina nät. 3Han klev i en av båtarna, den som tillhörde Simon [som senare även kallades Petrus] och bad honom lägga ut lite från land. Sedan satte han sig ner och fortsatte att undervisa folket från båten.
Simon Petrus stora fiskfångst
4När han hade slutat tala, sa han till Simon: "Lägg ut på djupt vatten och sänk ner era nät för fångst där."
5Då svarade Simon: "Mästare, vi har arbetat hårt hela natten utan att ha fått något, men eftersom du säger det så ska jag sänka ner näten." 6När de hade gjort så fångade de så många fiskar i sina nät att de började brista.
Efter den mirakulösa fiskfångsten kallas Simon Petrus att bli en människofiskare.
7Då signalerade de till sina kompanjoner [Jakob och Johannes] i den andra båten att komma och hjälpa till. De kom och fyllde båda båtarna så att de började sjunka.
8När Simon Petrus såg detta föll han ned vid Jesu knän och sa: "Gå bort från mig, Herre, för jag är en syndig människa." 9Han och alla som var med honom greps av bävan (blev stela av en förundran som gränsade till rädsla; ordagrant: ´omringade/gripna av bävan/förundran´ – gr. thambos gar periecho) på grund av den fångst av fiskar de fått, 10så även [lika mållösa var] Jakob och Johannes, Sebedeus söner, som var kompanjoner till Simon.
Jesus sa till Simon: "Var inte rädd, från och med nu ska du fånga (skona, befria) människor." [Ordet "fånga" betyder ordagrant att fånga levande, rädda och skona liv. Den som "fångas" av Jesus får ett nytt verkligt liv. Ordet används bara här och i [2 Tim 2:26]. Där används det om människor som hålls fångade i djävulens snara. Både Petrus och djävulen fångar människor, men Jesu tjänare "fångar" för att befria och djävulen för att binda till att göra hans vilja.]
11När de fört in båtarna till land, lämnade de allting och följde honom.
[Petrus, Jakob och Johannes följde Jesus redan sedan tidigare, se [Joh 1:40-42]. Nu tog de ett steg till och lämnade sina arbeten för att gå in i heltidstjänst för Jesus. Den extra stora fångsten visar på Jesu omsorg om lärjungarnas familjer, de lider inte nöd och får tid på sig att anställa nya fiskare.]